Allsvenskan (fotboll)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om fotbollsserien Allsvenskan. För svenska mästare i fotboll, se Svenska mästare i fotboll. För damernas högsta serie, se Damallsvenskan.
Allsvenskan
Lennart Johanssons pokal, som tillfaller svenska mästarna
StatSverige Sverige
FederationUefa
FörbundSvenska Fotbollförbundet
Grundad13 januari 1924
Första säsongen1924/25
Antal klubbar16
Nivå i seriepyramidenNivå 1
Nedflyttning tillSuperettan
Nationella cuperSvenska cupen
Internationella cuperChampions League
Europa League
Europa Conference League
Regerande mästareBK Häcken (2022)
Flest ligatitlarFlest seriesegrar
Malmö FF (25[1])
Flest SM-titlar
Malmö FF (22[2])
TV-partnersDiscovery+
Kanal 5
Kanal 9
RadiopartnersP4
WebbplatsAllsvenskan
Allsvenskan 2023

Allsvenskan, även känt som Fotbollsallsvenskan, är den högsta divisionen i fotboll för klubblag i Sverige. Segrarna blir svenska mästare i fotboll och får lyfta Lennart Johanssons pokal.

Den första säsongen av allsvenskan, som till en början kallades för "Storserien"[3] eller "Stora svenska serien", spelades 1924,[4] men det var först i och med säsongen 1930/1931 som den fick SM-status. Allsvenskan ersatte då Svenska mästerskapet i fotboll, en utslagsturnering i cupformat som började spelas 1896, som den turnering som korade "svenska mästare i fotboll". Från början spelades serien med start på hösten och avslutning på våren men sedan 1959 spelas den under samma kalenderår, så kallad vår/höst.

Formatet för allsvenskan har under åren skiftat då alltifrån 10 till 16 lag har deltagit under en säsong och inte alltid har seriens segrare korats till svenska mästare. Till exempel vidtog efter seriens slut åren 1982–1989 ett SM-slutspel och 1990–1992 delades serien efter en del av säsongen upp så att man i en "mästerskapsserie" med de bäst placerade lagen kunde kora en SM-vinnare. Med start 1993 spelas allsvenskan åter som en rak serie där vinnarna blir svenska mästare och från säsongen 2008 deltar 16 lag som alla möts i dubbelmöten.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vägen till Allsvenskan[redigera | redigera wikitext]

Hade fotbollen i England utvecklats av den s k folkfotbollen, så fanns inte den traditionen i Sverige. Här spelades andra bollspel som t.ex. pärk. Dessutom bedrev Sverige på 1800-talet mycket handel med Tyskland och därför var den i Tyskland så populära gymnastikrörelsen även stark i Sverige, här under namnet "Linggymnastik". Men fotbollen hade från England spridit sig till Danmark först och sedan via Halmstad och Malmö kommit till Sverige. Matcherna mellan Halmstads BK (ej att förväxla med dagens klubb) och danska Akademisk Boldklub från Köpenhamn samt Malmö Velocipedklubb och Köbenhavns Boldklub blev startskottet för fotbollen i Sverige.[5] I Göteborg var det skotska textilarbetare på Svenska Gardinfabriken som lärde sina svenska kollegor att spela fotboll, vilket resulterade i bildandet av Örgryte IS år 1887 som spelade den första fotbollsmatchen i Sverige mot Lyckans Soldater år 1892.[6][7] I Stockholm blev AIK och Djurgårdens IF år 1891 de första fotbollsklubbar som uppstod. Hammarby IF startade sin fotbollsverksamhet 1915.[8] 1895 grundades Svenska Idrottsförbundet som sedan 1896 anordnade svenska mästerskapen i fotboll. Första segraren blev Örgryte IS.[9]

Hugo Levin

Under dessa första år genomfördes det svenska mästerskapet i utslagningsformat, men ganska snabbt uppstod tankar om att starta en serie och det var affärsmannen C.L. Kornerup som blev initiatorn till den första ligan som startade den 4 juli 1902 och som slutade med seger för Djurgårdens IF efter sex matcher.[10] Efter det dröjde det flera år innan seriespel kom på tal igen och det dröjde till 1910 när Svenska Serien drog igång efter initiativ från göteborgaren Hugo Levin, ordförande för Örgryte. Denna liga existerade dock utanför Svenska Fotbollförbundet och var ett rent privat initiativ.[11] Dagens allsvenska IFK Göteborg, IFK Norrköping och AIK fanns redan då med i serien.[12] 1912 blev Svenska Fotbollförbundet ansvariga för ligan, men seriens segrare räknades inte som svenska mästare. Svenska mästare blev fortfarande den som vann de officiella mästerskapen som spelades i cupformat.[13] 1917 upplöstes ligan ändå på grund av de höga resekostnaderna, men reaktiverades 1920 med tio lag.[14] Publikintresset ökade nu märkbart och fotbollsklubbarna fokuserade alltmer på Svenska serien medan de officiella mästerskapen försummades mer och mer.[12][15]

Allsvenskan startar[redigera | redigera wikitext]

1923 bildades an arbetsgrupp med syftet att bilda ett nationellt ligasystem.[12] På det avgörande mötet den 13 januari 1924 i Svenska Fotbollförbundets kansli på Skeppsbron 16 röstade de inbjudna medlemmarna för skapandet av en allsvensk serie.[16] Under Allsvenskan etablerades Division II som spelade i fyra avdelningar och där de två bästa lagen i slutet av säsongen flyttades upp till Allsvenskan medan de två sämste lagen i Allsvenskan flyttades ner.[17] Allsvenskans segrare räknades dock först sedan 1931 även som svenska mästare.[18]

Den 3 augusti 1924 startade Allsvenskan med 12 lag, däribland IFK Norrköping, IFK Göteborg, AIK, Helsingborgs IF och Hammarby IF.[12] Många stockholmare var besvikna över faktumet att Djurgården inte fanns med, men detta var ändå förståeligt eftersom laget hade hamnat på sista platsen i östsvenskan året innan. Mindre förståeligt var att Fässbergs IF från Mölndal inte fanns med i Allsvenskan.[19] Det lilla samhället, en viktig järnvägsknutpunkt som samlade 241 invånare, hade precis vunnit det officiella svenska mästerskapet och nått den högsta serien via kvalspel mot Varbergs GIF, men fick ändå inte delta.[20] Den officiella förklaringen var att hemmaarenan inte uppfyllde kraven för allsvenskt spel. Men när man hade löst detta problem sades det plötsligt att laget saknade ekonomiska förutsättningar. Och när laget hade fått ihop den krävda summan på 8 000 kr, meddelades att den vakanta platsen hade gått till Landskrona BoIS. Att skånska Landskrona fick en plats istället för göteborgska Fässberg berodde på strategiska avvägningar: Fässberg hade varit det fjärde laget från Göteborgsregionen och genom att ta med Landskrona istället hoppades man kunna skapa ett bredare intresse för Allsvenskan.[19] Dessutom var Landskrona en av publikmagneterna i svensk fotboll. En vecka innan ligastarten meddelades Landskrona via telegram att de fick starta i Allsvenskan. En garantisumma på 8 000 kr, som den hade krävts av Fässberg, behövde BoIS inte visa upp. Medan premiärsäsongen blev början till nästan två decennier i finrummet för Skåneklubben, blev Fässberg av med alla viktiga spelare och försvann i de lägre divisionerna.[20]

1924/1925–1956/1957[redigera | redigera wikitext]

Den 3 augusti 1924 spelades premiäromgången och allsvenskans debutsäsong 1924/1925 var därmed igång.[21] Allsvenskans förste målskytt blev Evert Blomgren, spelande för IK Sleipner, som i den 16:e minuten borta mot IFK Eskilstuna gjorde mål.[22] Matchen startade dock en halvtimma tidigare än beräknat och därför kallas ibland Hammarby IF:s Rikard Larsson, som i den 11:e minuten gjorde mål borta mot Örgryte IS, för allsvenskans förste målskytt.[21] Första allsvenska utvisningen stod AIK:s John Persson för, den 24 augusti 1924 borta mot IFK Göteborg.[23][24]

När allsvenskans premiärsäsong var färdigspelad stod Gais som seriesegrare.[25] IFK Göteborgs Filip Johansson blev med sina 39 mål skyttekung och innehar fortfarande rekordet över flest gjorda mål under en säsong.[26] Serien spelades höst–vår och bestod av 12 lag som mötte varandra i dubbelmöten. Seger gav två poäng, oavgjort gav bägge lagen en poäng och förlust gav noll poäng. De två sämst placerade lagen flyttades ner till den underliggande division. Spelordningen förblev densamma under många år. Länge blev segrarna av allsvenskan endast "seriesegrare", men med start säsongen 1930/1931 blev vinnarna av allsvenskan även "Svenska mästare".[27] Vinnare av säsongen 1930/1931 var Gais och man blev därmed första svenska lag att bli svenska mästare via spel i allsvenskan.[28] Man blev även första lag efter spel i allsvenskan att erövra von Rosens pokal, det vandringspris som från 1904 tilldelades till de svenska mästarna.[29]

Norrlandsfönstret

Trots sitt namn var egentligen inte mästerskapet från början "allsvenskt". Lag norr om Gästrikland fick fram till 1953/1954 inte spela högre än i division 3.[30][31] Detta påverkade även den allsvenska nedflyttningsstriden. Säsongerna 1953/1954 och 1954/1955 flyttades tre lag ner.[32] Efter en framgångsrik säsong 1955/1956 spelade Lycksele IF som första norrländska lag någonsin i allsvenskt sammanhang. Detta gjorde man i kvalet, där man dock förlorade mot Gais.[31][33]

Första norrländska lag som kvalificerade sig för spel i allsvenskan var GIF Sundsvall, som första gången spelade allsvensk fotboll 1965. Dessförinnan hade dock både Gefle IF (första gången 1933/1934) och två lag från Sandviken (Sandvikens IF, första gången 1929/1930, samt Sandvikens AIK 1954/1955) spelat allsvenskt.[34]

1957/1958–1981[redigera | redigera wikitext]

Sune Sandbring i kamp med Sanny Jacobsson från Gais i allsvenskan 1953.

Säsongsuppläggningen ändrades från höst-vår till vår-höst till säsongen 1957/1958. Den säsongen kallades Maratonallsvenskan och spelades från augusti 1957 till oktober 1958. Lagen mötte varandra tre gånger istället för två som var det normala.[35] Nästkommande säsong var återigen en normallång säsong, spelad med ordinarie dubbelmöten men nu med spelschemat vår-höst istället för höst-vår.[30][32] Fotbollsintresset var stort eftersom VM 1958 hade spelats i landet.[30][36] Allsvenska matcher började nu även att TV-sändas.[37] Under säsongen 1959 spelades matchen IFK Göteborg-Örgryte IS inför 52 194 åskådare vilket är allsvenskt rekord.[38] Dessutom spelade Djurgårdens IF mot IFK Göteborg inför 50 750[39] åskådare, vilket är den näst högsta publiksiffran i allsvenskans historia.[40]

Säsongen 1961 blev IF Elfsborg förste nykomlingen att vinna allsvenskan efter att säsongen 1960 ha vunnit Division II västra Götaland och sedan ha klarat av kvalet till allsvenskan. Säsongen 1965 bröts för första gången en match i allsvenskan. Domare Hans Carlsson beslöt den 5 september 1965 att bryta matchen mellan Örebro SK och IFK Norrköping efter 44 minuters spel då det regnade för mycket.[41] Säsongen 1966 var den första säsongen i allsvenskan som man fick genomföra ett spelarbyte under matchens gång.[41][42]

Säsongen 1972 nedflyttades endast ett lag från allsvenskan, detta för att serien skulle utökas till 14 lag säsongen 1973.[43][44] Säsongen 1974 blev engelsmannen Ronnie Powell förste utlänning i allsvenskan.[45] Powell hade på grund av jobb och kärlek hamnat i Husum utanför Örnsköldsvik och börjat spela i division 3 där han gjorde många mål. Snart hörde Brynäs IF (då i division 2) av sig och värvade honom, vann division 2 hösten 1973 och gick upp i Allsvenskan. Dock fanns det på den tiden ett förbud mot utlänningar i Allsvenskan eftersom man var orolig att utländska spelare i Allsvenskan skulle försämra landslagets kvalitet. Efter påtryckningar ändrade svensk fotboll reglerna hösten 1973 och tillät utlänningar i högsta ligan vilket medförde att Powell fick spela säsongen 1974 för Brynäs och gjorde fyra mål på 19 matcher.[46][47] Antalet lag ändrades tillbaka till 12 säsongen 1982 och därför blev de två sista lagen i säsongen 1981 nedflyttade medan de två närmast högre placerade fick kvala mot de två division 2-segrarna.[48]

1982–1990[redigera | redigera wikitext]

Med start säsongen 1982 spelades ett slutspel efter en avslutad allsvensk säsong där de svenska mästarna korades, vinnarna i allsvenskan blev helt enkelt endast "seriesegrare" med chans att även bli Svenska mästare.[49] Lagen som placerade sig på platserna 1–8 i allsvenskan kvalificerade sig för detta slutspel.[32][50] Från och med säsongen 1985 gick endast de fyra bästa lagen till slutspel.[32]

1991–1992[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 1990 beslutades att en vunnen match skulle ge tre poäng då man ville främja offensiv fotboll.[51] Det bestämdes även att det med start säsongen 1991 endast skulle spela tio lag i Allsvenskan, varav de sex bästa lagen gick vidare till den så kallade Mästerskapsserien där de svenska mästarna korades.[52] De fyra sämsta lagen gick istället till Kvalsvenskan tillsammans med de fyra seriesegrarna från division 1 för att avgöra vilka som skulle spela i allsvenskan säsongen därpå.[32]

1993–[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 1993 ändrade man återigen i allsvenskan. Allsvenskan blev nu en rak serie med 14 lag där vinnarna även blev Svenska mästare.[49] Fram till 1999 blev de två sista lagen nedflyttade till division 1 medan de två närmast högre placerade fick kvala. Antalet lag behölls fram till och med säsongen 2007 då man utökade till 16 lag säsongen 2008, en allsvenska som står sig än idag.[49]

I november 2000 skakades Allsvenskan av en skandal när journalisterna Fredrik Nejman och Mikael Bergling i Aftonbladet avslöjade att Clarence von Rosen hade varit aktiv nationalsocialist och inte bara hade stött nazism i Sverige utan även deltagit på ett möte hösten 1940 där man ville ena svenska nazister och fascister. Att von Rosens pokal var uppkallad efter en nazist ledde till att SvFF knappt två månader efter avslöjandet avskaffade pokalen och instiftade ett nytt pris för den allsvenska vinnaren med titeln "Lennart Johanssons Pokal". Hammarby IF blev första laget att lyfta den nya pokalen 2001.[53] TV-sändningarna fick Kristallen 2023 som "årets sportproduktion".

Resultat de senaste åren[redigera | redigera wikitext]

Säsong Mästare Nedflyttade Nya lag för
säsongen 		Antal
matcher 		Bästa målgörare
2015 IFK Norrköping Halmstads BK
Åtvidabergs FF 		GIF Sundsvall
Hammarby IF 		240 21 mål:
Emir Kujović, IFK Norrköping
2016 Malmö FF Falkenbergs FF
Gefle IF
Helsingborgs IF 		Östersunds FK
Jönköpings Södra 		240 17 mål:
John Owoeri, BK Häcken
2017 Malmö FF AFC Eskilstuna
Halmstads BK
Jönköpings Södra 		IK Sirius
AFC Eskilstuna
Halmstads BK 		240 14 mål:
Karl Holmberg, Norrköping
Magnus Eriksson, Djurgården
2018 AIK Fotboll Dalkurd FF
Trelleborgs FF
IF Brommapojkarna 		IF Brommapojkarna
Dalkurd FF
Trelleborgs FF 		240 20 mål:
Paulinho, BK Häcken
2019 Djurgårdens IF AFC Eskilstuna
GIF Sundsvall 		AFC Eskilstuna
Helsingborgs IF
Falkenbergs FF 		240 15 mål:
Mohamed Buya Turay, Djurgården
2020 Malmö FF Helsingborgs IF
Falkenbergs FF 		Mjällby AIF
Varbergs BoIS 		240 18 mål:
Christoffer Nyman, IFK Norrköping
2021 Malmö FF Halmstads BK
Örebro SK
Östersunds FK 		Halmstads BK
Degerfors IF 		240 18 mål:
Samuel Adegbenro, IFK Norrköping
2022 BK Häcken Helsingborgs IF
GIF Sundsvall 		IFK Värnamo
GIF Sundsvall
Helsingborgs IF 		240 22 mål:

Alexander Jeremejeff, BK Häcken

Tävlingens format[redigera | redigera wikitext]

Från Till Antal lag Antal omgångar Säsongens
start 		Säsongens
slut 		Playoffs
1924/1925 1956/1957 12 22 Hösten Våren N/A
1957/1958 33 Nästa höst
1959 1972 22 Våren Hösten
1973 1981 14 26
1982 1984 12 22 Slutspel med åtta lag
1985 1990 Slutspel med fyra lag
1991 1992 10 18 Sommar Mästerskapsserien
1993 2007 14 26 Hösten N/A
2008 Nuvarande 16 30

Sändningsrättigheter[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan hade TV-premiär den 6 maj 1955 då AIK och IFK Norrköping möttes. Matchen var dock endast en provsändning och sändes bara till Tekniska högskolan där experter från radiotjänst, Svenska Fotbollförbundet samt några inbjudna journalister hade samlats.

Nästa allsvenska match som TV-sändes spelades mellan AIK och Malmö FF den 7 oktober 1956. Sändningen mörklades dock i TV-tablåerna för att inte störa publiktillströmningen till matchen.[54]

Canal+ skaffade sig rättigheter till TV-sändningar från allsvenskan från säsongen 1997, i början endast med "Veckans Match" men med start från säsongen 2004 sändes alla matcher. Från och med juni 2009 övertog TV4 ägandet av C More Entertainment AB som drev Canal+-kanalerna och hösten 2012 bytte Canal+ och dess kanaler namn till C More. Sändningarna fortsatte i samma format som tidigare.

C More och TV4 sände sedan allsvenskan över säsongen 2019 [55] då rättigheterna löpte ut för både C More och TV4. Rättigheterna togs över av Discovery Networks som från säsongen 2020 började sända alla matcher i Allsvenskan (och Superettan) via sin streamingtjänst Discovery+ (tidigare DPlay).[56] Samtliga sändningar visas sedan augusti 2022 även på C More.[57]

Allsvenskan (säsongen 2023)[redigera | redigera wikitext]

Klubbar[redigera | redigera wikitext]

Geografisk placering av de deltagande lagen i allsvenskan 2023.
Lag Län Ort Arena Underlag Kapacitet Placering
2022 		Första säsongen
i allsvenskan 		I allsvenskan
sedan
AIK[a] Stockholms län Stockholm Stockholm Friends Arena Gräs &&&&&&&&&&050000.&&&&&050 000 [58] 5 1924/1925 2006
BK Häcken Västra Götalands län Västra Götaland Göteborg Bravida Arena Konstgräs &&&&&&&&&&&06316.&&&&&06 316 [59] 1 1983 2009
Degerfors IF Örebro län Örebro Degerfors Stora Valla Gräs &&&&&&&&&&&06000.&&&&&06 000 [60] 13 1938/1939 2021
Djurgårdens IF Stockholms län Stockholm Stockholm Tele2 Arena Konstgräs &&&&&&&&&&030000.&&&&&030 000 [61] 2 1927/1928 2001
Halmstads BK Hallands län Halland Halmstad Örjans vall Gräs &&&&&&&&&&010873.&&&&&010 873 [62] 2 (S1) 1933/1934 2023
Hammarby IF[a] Stockholms län Stockholm Stockholm Tele2 Arena Konstgräs &&&&&&&&&&030000.&&&&&030 000 [61] 3 1924/1925 2015
IF Brommapojkarna Stockholms län Stockholm Stockholm Grimsta IP Konstgräs &&&&&&&&&&&06820.&&&&&06 820 [63] 1 (S1) 2007 2023
IF Elfsborg Västra Götalands län Västra Götaland Borås Borås Arena Konstgräs &&&&&&&&&&016200.&&&&&016 200 [64] 6 1926/1927 1997
IFK Göteborg[a] Västra Götalands län Västra Götaland Göteborg Gamla Ullevi Hybridgräs &&&&&&&&&&018454.&&&&&018 454 [65] 8 1924/1925 1977
IFK Norrköping[a] Östergötlands län Östergötland Norrköping Platinumcars Arena Konstgräs &&&&&&&&&&016000.&&&&&016 000 [66] 12 1924/1925 2011
IFK Värnamo Jönköpings län Jönköping Värnamo Finnvedsvallen Gräs &&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000 [67] 10 2022 2022
IK Sirius Uppsala län Uppsala Uppsala Studenternas IP Konstgräs &&&&&&&&&&010522.&&&&&010 522 [68] 11 1969 2017
Kalmar FF Kalmar län Kalmar Kalmar Guldfågeln Arena Hybridgräs &&&&&&&&&&012150.&&&&&012 150 [69] 4 1949/1950 2004
Malmö FF Skåne län Skåne Malmö Eleda Stadion Hybridgräs &&&&&&&&&&022500.&&&&&022 500 [70] 7 1931/1932 2001
Mjällby AIF Blekinge län Blekinge Hällevik Strandvallen Gräs &&&&&&&&&&&07500.&&&&&07 500 [71] 9 1980 2020
Varbergs BoIS Hallands län Halland Varberg Påskbergsvallen Gräs &&&&&&&&&&&04575.&&&&&04 575 [72] 14 2020 2020

Nuvarande spelformat[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan utgörs sedan 1993 återigen av en rak serie, sedan 2008 med 16 lag som möts i dubbelmöten, en gång på hemmaplan och en gång på bortaplan. Vid seger får laget tre poäng, oavgjort ger en poäng medan förlust inte ger någon poäng. Placeringen i serien bestäms i första hand av antalet poäng, därefter av målskillnad och slutligen av flest gjorda mål. De tre topplacerade lagen får en chans till europaspel. De två sist placerade lagen flyttas ned till Superettan och ersätts av de två först placerade lagen i den serien. Det tredje sist placerade laget får kvalspela mot trean i Superettan i dubbelmöte på hemma- och bortaplan.

Medaljfördelning[redigera | redigera wikitext]

Från 1925 till 1930 tilldelades seriesegraren titeln seriemästare och blev inte svenska mästare, då allsvenskan saknade SM-status. Mellan 1931 och 1981 och från 1993 är det lag som är först placerat när allsvenskan är färdigspelad vinner guld och Lennart Johanssons pokal (före 2001 von Rosens pokal) samt blir svenska mästare i fotboll. Tvåan vinner stora silvret, trean lilla silvret och fyran brons. Mellan 1982 och 1990 användes ett slutspel och åren 1991–1992 användes en "mästerskapsserie" för att utse svenska mästarna i fotboll, medaljerna under dessa åren delas ut efter lagens placering i grundserien.[73] Traditionen med utdelning av fyra medaljer är belagt sedan säsongen 1924/25 och även namnformerna stort och litet brons har använts.[74] Enligt en teori delas det ut fyra valörer eftersom svenska mästerskapet i fotboll som spelades mellan 1896 och 1924 avgjordes med cupspel utan match om tredje pris.[74] Förlorarna i semifinalen kom därmed på delad tredje plats. De som förlorat semifinalen mot finalvinnarna utnämndes då till vinnare av stora bronset medan laget som förlorat mot silvermedaljörerna utnämndes till vinnare av det lilla bronset.

Kval[redigera | redigera wikitext]

Uefa bekräftade att fortsättningsvis i och med säsong 2018/2019 kvalificerar sig allsvenskans segrare till att spela på europanivå genom att tilldelas en plats i kvalomgång 1 till Champions League. Lag 2 och 3 i allsvenskan (stora respektive lilla silver) får även de en möjlighet till Europaspel genom att tilldelas varsin plats i kvalomgång 1 till Europa League.[75]

Lag 14 i allsvenskan kvalar mot lag 3 i Superettan om en plats i allsvenskan. Laget från Superettan är hemmalag i första matchen. Om poäng och målskillnad är lika efter andra matchen, räknas mål gjorda på bortaplan dubbelt. Om fortfarande lika tillgrips förlängning med 2x15 minuter. Mål på bortaplan i förlängningen räknas inte dubbelt. Vid lika efter förlängning avgörs matchen med straffsparkstävling enligt SvFF:s regelbok.

Transfer[redigera | redigera wikitext]

Sverige införde den 15 november 2004 internationella transferregler vilket innebär att spelare endast får lov att byta klubb i två så kallade transferfönster. Perioderna har varierat men det stora fönstret har traditionellt varit på vintern.

Dyraste spelarövergångarna från allsvenskan[redigera | redigera wikitext]

Nedan följer de dyraste spelarövergångarna från allsvenskan till utlandet. Uppskattade cirkasummor för transfer.[76][77]

Spelare Transfersumma Från Till År
1 Hugo Larsson 132 000 000 kr[78][79] Malmö FF Tyskland Eintracht Frankfurt 2023
2 Alexander Isak 85 000 000 kr[80] AIK Tyskland Borussia Dortmund 2017
3 Zlatan Ibrahimović 82 500 000 kr Malmö FF Nederländerna Ajax 2001
4 Yasin Ayari 67 600 000 kr[81] AIK England Brighton 2023
5 Williot Swedberg 60 000 000 kr[82] Hammarby IF Spanien Celta Vigo 2022
6 Ísak Bergmann Jóhannesson 50 000 000 kr[83] IFK Norrköping Danmark FC Köpenhamn 2021
7 Marcus Danielson 50 000 000 kr Djurgårdens IF Kina Dalian Yifang 2020
8 Kristoffer Olsson 50 000 000 kr AIK Ryssland Krasnodar 2019
9 Akinkunmi Amoo 46 000 000 kr Hammarby IF Danmark FC Köpenhamn 2022
10 Mattias Svanberg 46 000 000 kr Malmö FF Italien Bologna 2018

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Medaljtabell[redigera | redigera wikitext]

Medaljer har efter varje säsong delats ut efter placering i serien. Guld till vinnaren av serien, stora silver till tvåan, lilla silver till trean respektive brons till fyran.[73]

Rank Klubb[73][1][2] Guld S.silver L.silver Brons Poäng
1 Malmö FF 25 15 10 8 198
2 IFK Göteborg 13 13 16 10 146
3 IFK Norrköping 13 10 5 8 113
4 AIK 6 15 12 8 107
5 Helsingborgs IF 7 8 8 10 85
6 Djurgårdens IF 8 4 11 4 78
7 IF Elfsborg 6 7 6 9 72
8 Gais 4 4 4 4 44
9 Östers IF 4 3 3 3 38
10 Örgryte IS 2 2 6 6 34
11 Halmstads BK 4 2 2 2 32
12 Hammarby IF 1 2 4 3 22
13 Kalmar FF 1 2 2 4 19
14 Åtvidabergs FF 2 2 0 1 17
15 Örebro SK 0 2 2 4 14
16 Degerfors IF 0 2 2 2 12
17 BK Häcken 1 1 1 1 11
IK Sleipner 1 1 1 1 11
19 Landskrona BoIS 0 0 1 3 5
Sandvikens IF 0 0 1 3 5
21 IFK Malmö 0 1 0 0 3
Jönköpings Södra IF 0 1 0 0 3
Råå IF 0 1 0 0 3
24 Trelleborgs FF 0 0 1 1 3
25 IK Brage 0 0 0 3 3
Medalj Poäng[73]
Guld 5
Stort silver 3
Litet silver 2
Brons 1

Stjärnkonventioner[redigera | redigera wikitext]

Observera att medaljerna representerar medaljplacering efter färdigspelad grundserie,[73][74] alltså inte antal utmärkelser som Svenska mästare. Malmö FF har vunnit serien allsvenskan 25 gånger (2021) men är ändå "bara" svenska mästare 22 gånger. I Sverige finns sedan runt år 2000 en tradition att sätta en mästerskapsstjärna över bröstet för var tionde nationella titel. Malmö FF spetsade till traditionen när de placerade två stjärnor över emblemet efter att de vann allsvenskan 2013. De hade då blivit svenska mästare 17 gånger men blivit segrare i allsvenskan 20 gånger. De båda stjärnorna väckte en del kritik hos motståndarnas supporterklubbar.[84][85] Intresseorganisationen Svensk Elitfotboll började utreda ett regelverk gällande mästerskapsstjärnor[86] och beslutade att det är mästerskapet som ska räknas, tio stycken per stjärna, från och med fotbollsallsvenskan 2016.[87]

Poängrekord (topp 5)[redigera | redigera wikitext]

Lista över de fem högsta poängsummorna för segrande lag i allsvenskan.

16 lag[redigera | redigera wikitext]

16 lagsserie med 3 poäng för vinst.

Rank Klubb Poäng Säsong
1 Malmö FF 67[b] 2010
AIK 67[b] 2018
3 Malmö FF 66[c] 2016
Djurgårdens IF 66[c] 2019
IFK Norrköping 66[c] 2015

14 lag[redigera | redigera wikitext]

14-lagsserie med samtliga år omräknade till system med 3 poäng för vinst.

Rank Klubb Poäng Säsong
1 Malmö FF 62 1974
2 Malmö FF 60 1975
3 Östers IF 59 [d] 1981
IFK Göteborg 59 [d] 1993
5 Djurgårdens IF 58 2003


12 lag[redigera | redigera wikitext]

12 lagsserie med 2 poäng för vinst.

Rank Klubb Poäng Säsong
1 IFK Göteborg 47[e] 1957/1958
2 Malmö FF 42 1949/1950
3 IFK Norrköping 38[f] 1960
Gais 38[f] 1924/1925
5 Fyra lag 37 i.u.

Allsvenska svenska mästare[redigera | redigera wikitext]

Se även: Svenska mästare i fotboll

Allsvenskan hade ej SM-status åren 1925–1930 och SM-titeln åren 1982–1992 fördelades genom slutspel och mästerskapsserie.

Allsvenska seriesegrare genom åren[redigera | redigera wikitext]

Se även: Svenska mästare i fotboll

Här redovisas segrarna i den allsvenska grundserien. Under åren 1982–1992 avgjordes svenska mästerskapen genom slutspel i cup- eller serieform. I de fall då seriesegrarna och svenska mästarna är olika lag anges svenska mästarna inom parentes.[88]

Sejourer[redigera | redigera wikitext]

De längsta sejourerna i allsvenskan är:

1. Malmö FF 63 säsonger 1936 - 1999
2. IFK Göteborg 46 säsonger 1977 - idag (pågående)
3. IFK Norrköping 42 säsonger 1940 - 1982
4. Helsingborgs IF 31 säsonger 1937/38 - 1968
5. AIK/IF Elfsborg 28 säsonger 1924 - 1951 respektive 1926/27 - 1953/54

Flest allsvenska matcher spelade[redigera | redigera wikitext]

  1. Sven Andersson 431 matcher 1981-2001
  2. Thomas Ravelli 416 matcher 1979-1997
  3. Daniel Tjernström 411 matcher 1993-2013
  4. Sven Jonasson 409 matcher 1928-1947
  5. Andreas Johansson 400 matcher 2002-2021
  6. Stefan Ishizaki 392 matcher 2000-2019
  7. Bengt Andersson 387 matcher 1987-2009
  8. Christoffer Andersson 377 matcher 1997-2016
  9. Tommy Jönsson 371 matcher 1994-2010
  10. Anders Svensson 366 matcher 1997-2015

Snabbaste målskytt[redigera | redigera wikitext]

År Tid Spelare
1959 6.08 Owe Ohlsson, IFK Göteborg
1960 7.50 Rune Börjesson, Örgryte
1961 5.14 Jens Söderberg, Elfsborg
1962 0.26 Ove Grahn, Elfsborg
1963 3.40 Lars Heinemann, Degerfors
1964 1.16 Ove Grahn, Elfsborg
1964 1.16 Roger Karlsson, Örgryte
1965 1.28 Björn Carlsson, AIK
1966 3.35 Tord Grip, AIK
1967 0.25 Kenneth Sjöblom, Holmsund
1968 5.42 Dan Brzokoupil, Djurgården
1969 2.31 Ulf Hultberg, Norrköping
1970 11.23 Conny Aldorsson, Gais
1971 2.31 Conny Andersson, Malmö
1972 1.46 Christer Hult, Norrköping
1973 4.07 Tommy Andersson, Malmö
1974 9.58 Lars-Göran Carlsson, Halmstad
1975 8.33 Yngve Leback, AIK
1976 7.16 Don Andersson, IFK Sundsvall
1977 7.27 Gert Hellberg, Norrköping
1978 9.17 Anders Ljungberg, Malmö
1979 11.27 Glenn Holm, Göteborg
1980 4.23 Mats Aronsson, Landskrona
1981 21.32 Thomas Larsson, Örgryte
1982 3.34 Johny Erlandsson, Kalmar
1983 32.32 Bengt Månsson, Halmstad
1984 3.20 Hasse Borg, Malmö
1985 7.49 Lars Ytterbom, Halmstad
1986 0.34 Hans Eskilsson, Norrköping
1987 4.17 Thomas Andersson, AIK
1988 3.35 Lasse Larsson, Malmö
1989 1.28 Kennet Andersson, Göteborg
1990 17.38 Tor-Arne Fredheim, Norrköping
1991 3.51 Martin Dahlin, Malmö
1992 6.47 Ulrik Jansson, Öster
1993 12.56 Mikael Göransson, Frölunda
1994 10.23 Mikael Martinsson, Göteborg
1995 11.03 Dan Sahlin, Hammarby
1996 19.27 Martin Pringle, Helsingborg
1997 8.25 Pascal Simpson, AIK
1998 14.10 Mikael Björkqvist, Frölunda
1999 2.41 Mats Lilienberg, Malmö
2000 0.56 Kim Källström, Häcken
2001 14.35 Kim Källström, Häcken
2002 17.58 Peter Markstedt, Hammarby
2003 4.03 Matthias Eklund, Landskrona
2004 4.05 Eric Fischbein, Trelleborg
2005 15.21 Peter Olofsson, Gif Sundsvall
2006 5.39 Teddy Lucic, Häcken
2007 1.12 Joakim Runnemo, Brommapojkarna
2008 5.42 Mikael Dahlberg, Djurgården
2009 5.53 Pär Ericsson, Gais
2010 20.55 Paulinho, Häcken
2011 2.28 René Makondele, Häcken
2012 9.26 Viktor Prodell, Åtvidaberg
2013 4.25 Mattias Lindström, Helsingborg
2014 13.09 Aleksandar Prijovic, Djurgården
2015 4.55 Christoffer Nyman, Norrköping
2016 4.48 Paulinho, Häcken
2017 6.53 Mikael Boman, Göteborg
2018 1.26 Mattias Svanberg, Malmö
2019 7.52 Rasmus Jönsson, Helsingborg
2020 3.15 Sead Haksabanovic, Norrköping
2021 11.16 Aslak Fonn Witry, Djurgården
2022 10.09 Sead Haksabanovic, Djurgården

Publiksnitt[redigera | redigera wikitext]

Publiksiffrorna har skiftat mellan åren. Efter ökningar från starten hölls sig sedan siffrorna på en stadig nivå fram till slutet av 1970-talet, då de började minska. Från slutet av 1990-talet påbörjades dock en ökning.[89] De flesta publikrekorden i allsvenskan härrör från säsongen 1959. Denna säsong noterades rekord för en enskild match (52 194 åskådare såg Örgryte IS besegra IFK Göteborg på Ullevi), högsta totala publiksnitt (Örgryte, 22 476 på 11 borta- och 11 hemmamatcher), samt högsta publiksnitt för hela allsvenskan (13 369). Örgryte IS:s rekord för högsta hemmasnitt (25 490) innehades i 56 år tills det slogs av Hammarby (25 507) säsongen 2015.

Den säsong som innebar flest matcher med fler än 10 000 åskådare per match är 1953/1954 då inte mindre än 78 matcher lockade så många åskådare. De flesta lag som deltagit i allsvenskt spel har vid något tillfälle haft 10 000 eller fler åskådare vid en hemmamatch, AIK, Hammarby IF och Malmö FF står dock i en viss särklass när det gäller denna kategori. Senaste laget (lagen) som hade minst 10 000 åskådare till varje hemmamatch under hela säsongen var både Malmö FF och Hammarby IF säsongen 2016. AIK har vunnit publikligan flest gånger, närmast före IFK Göteborg och Örgryte IS. Andra lag som vunnit publikligan är Malmö FF, Djurgårdens IF, Gais, Hammarby IF, Örebro SK, Östers IF och Helsingborgs IF.

De mindre smickrande rekorden innehas av Dalkurd FF (lägsta hemmasnitt under en säsong, 1058 under 2018), flest sistaplatser i publikligan av Åtvidaberg (vid 13 tillfällen, 1951/1952–1982) och av Västra Frölunda IF som lockat färre än 1 000 åskådare vid inte mindre än 27 allsvenska hemmamatcher.

Följande är publiksnitten i allsvenskan genom historien:[90]

Maratontabell[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Fotbollsallsvenskans maratontabell.
Pos S Lag SM V O F GM IM MS P Liga
1 87 Malmö FF 2129 1068 538 523 3834 2480 +1354 3742 Spelar i Allsvenskan 2023
2 90 IFK Göteborg 2181 1025 523 633 3980 2901 +1079 3598
3 94 AIK 2277 990 597 690 3758 3006 +752 3567
4 82 IFK Norrköping 1987 866 491 630 3496 2822 +674 3089
5 79 IF Elfsborg 1936 791 485 660 3245 2940 +305 2858
6 69 Helsingborgs IF 1683 726 364 593 3055 2617 +438 2542 Spelar i Superettan 2023
7 67 Djurgårdens IF 1673 703 408 562 2665 2295 +370 2517 Spelar i Allsvenskan 2023
8 56 Örgryte IS 1306 487 321 498 2153 2048 +105 1782 Spelar i Superettan 2023
9 55 Halmstads BK 1379 472 363 544 1909 2093 −184 1779 Spelar i Allsvenskan 2023
10 54 Hammarby IF 1352 485 325 542 2032 2160 −128 1777
Källor: Svenska Fotbollförbundet

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Deltog i den första Allsvenskan.
  2. ^ [a b] MFF placerad före AIK i sammanställningen enligt målskillnad, +35 mot +34.
  3. ^ [a b c] MFF och Djurgården placerad före Norrköping i sammanställningen enligt målskillnad, +34 för MFF och DIF mot Norrköpings +27. MFF placerad före Djurgården på fler gjorda mål, 60 mot 53.
  4. ^ [a b] Öster placerad före Göteborg i sammanställningen enligt målskillnad, Öster +37, Göteborg +31.
  5. ^ 33 omgångar istället för vanliga 22 på grund av serieomläggning.
  6. ^ [a b] Norrköping placerad före Gais i sammanställning enligt målskillnad, Norrköping +49, Gais + 47.
  7. ^ Brynäs IF blev svenska mästare genom Svenska mästerskapet 1925.
  8. ^ [a b c d e] Ingen svensk mästare utsågs denna säsongen.
  9. ^ På grund av coronapandemi infördes restriktioner, som medförde att det endast kom publik i en match: 300[91], enligt SvFF, i matchen mellan Falkenberg och Djurgården den 1 november (3–2).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Allsvenska rekord”. Svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/elitfotboll/historik-herr/rekord/. Läst 1 februari 2021. 
  2. ^ [a b] ”Svenska mästare 1896-25, 1931-”. Svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/elitfotboll/historik-herr/svenska-mastare-1896-/. Läst 1 februari 2021. 
  3. ^ "1924-25 - Den moderna Allsvenskan startar". Arkiverad 17 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine. Aik.se. Läst 22 juli 2014.
  4. ^ Johrén, Anders (2005): "1924-25 - Den moderna Allsvenskan startar". Arkiverad 17 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine. Aik.se. Läst 22 juli 2014.
  5. ^ Jönsson, sid. 203-210
  6. ^ Jönsson, s. 210–212
  7. ^ Lundberg, Björn (2010). ”Skotska arbetare tog fotbollen till Sverige”. Allt om historia (nr. 6): sid. 52-53. ISSN 1653-3224. 
  8. ^ Bäfverfeldt, Anna, När fotbollen kom till Stockholm, Vårt Kungsholmen 12 juni 2010, länk: https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/UTB/ArtiklarDirektPress/Artikel_Direktpress_15_maj_2010_fotboll.pdf
  9. ^ Crusner, Lennart, Så här kom Allsvenskan till i Persson, Gunnar, Allsvenskan genom tiderna, Strömbergs Idrottsböckers Stockholm 1988, sid. 17–18
  10. ^ Crusner, Lennart, Så här kom Allsvenskan till i Persson, Gunnar, Allsvenskan genom tiderna, Strömbergs Idrottsböckers Stockholm 1988, sid. 23
  11. ^ Crusner, s. 25, 29
  12. ^ [a b c d] Jönsson, sid. 214
  13. ^ Crusner, s. 25–35
  14. ^ Crusner, s. 38–41
  15. ^ Crusner, s. 46
  16. ^ Crusner, s. 46–47
  17. ^ Jönsson, s. 215
  18. ^ ”Allsvenskans storlag”. http://fotbollshistoria.se/allsvenskan.html. Läst 16 april 2021. 
  19. ^ [a b] Crusner, s. 47
  20. ^ [a b] Lundh, Olof, Allsvenskan enligt Lundh, Bonnierförlagen 2019 (e-bok), kapitel: "Det myglades redan från början"
  21. ^ [a b] Nylin 2004, s. 12.
  22. ^ ”Första allsvenska målet”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402133906/http://www.nt.se/nyheter/forsta-allsvenska-malet-2975803.aspx. Läst 16 januari 2015. 
  23. ^ ”Historiskt möte i allsvensk jubileumsomgång”. SEF. 18 juli 2014. http://www.svenskelitfotboll.se/historiskt-mote-i-allsvensk-jubileumsomgang/. Läst 14 januari 2015. 
  24. ^ Nylin 2004, s. 131.
  25. ^ ”Allsvenskan (1st level) 1924/25”. Clas Glenning Football. https://sites.google.com/site/clasglenningfootball/home/sweden-historical-tables/1924-25. Läst 15 januari 2015. 
  26. ^ ”Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1924/25-”. Svenska Fotbollförbundet. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/skyttekungar-publiksnitt/. Läst 15 januari 2015. 
  27. ^ ”Allsvenskans historia”. Arkiverad från originalet den 26 december 2015. https://web.archive.org/web/20151226063245/http://www.allsvenskantabell.se/?allsvenskan-historia=true. Läst 15 december 2015. 
  28. ^ Nylin 2004, s. 44.
  29. ^ ”Historia”. Stockholms Fotbollförbund. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180806064317/http://www.stff.se/om-stff/historia/. Läst 17 januari 2015. 
  30. ^ [a b c] ”Årtiondet som revolutionerade Allsvenskan”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328195414/http://www.allsvenskan.se/90ar/. Läst 17 januari 2015. 
  31. ^ [a b] ”Visuellt” (PDF). sid. 9. http://www.visac.se/document/Visuellt%20nr%2030%20nov%202005%20nr%201%2020051.pdf. Läst 15 januari 2015. 
  32. ^ [a b c d e] Nylin 2004, s. 146.
  33. ^ Nylin 2004, s. 23.
  34. ^ Persson, Rickhard, 2015-10-27): "För första gången: Tre Norrlandslag i högsta serien". dn.se. Läst 3 mars 2017.
  35. ^ ”Allsvenskan (1st level) 1957/58” (på engelska). Clas Glenning Football. https://sites.google.com/site/clasglenningfootball/home/sweden-historical-tables/1957-58. Läst 17 januari 2015. 
  36. ^ Nylin 2004, s. 151.
  37. ^ ”Kan vi ta betalt för detta?” (PDF). Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/pdf/arti_h_landslag_kan_vi_ta_betalt_for_detta.pdf. Läst 17 januari 2015. 
  38. ^ ”Lagrekord”. Svenska Fotbollförbundet. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/lagrekord/. Läst 17 januari 2015. 
  39. ^ Grimlund, Lars (23 september 2018). ”Nära – men inget nytt publikrekord - DN.SE” (på svenska). DN.SE. https://www.dn.se/sport/fotboll/nara-men-inget-nytt-publikrekord/. Läst 24 september 2018. 
  40. ^ ”Allsvenskans högsta publiksiffror genom tiderna”. Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/allsvenskan/toppublik.pdf. Läst 17 januari 2015. 
  41. ^ [a b] ”Pigga nykomlingar och vädrets makter stoppar matchen”. Svensk Elitfotboll. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328195414/http://www.allsvenskan.se/90ar/. Läst 17 januari 2015. 
  42. ^ ”Fotbollsåret 1966 - 1900-talets högsta AIK-publik”. AIK. http://www.aik.se/fotboll/ar/1966.html. Läst 17 januari 2015. 
  43. ^ Nylin 2004, s. 155.
  44. ^ ”Allsvenskan i Fotboll 1972”. FotbollSweden.se. http://www.fotbollsweden.se/Allsve%201972.htm. Läst 18 januari 2015. 
  45. ^ ”På toppen i Europa och Europa på topp i Allsvenskan”. Svensk Elitfotboll. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328195414/http://www.allsvenskan.se/90ar/. Läst 18 januari 2015. 
  46. ^ Lundh, Olof, Allsvenskan enligt Lundh, Bonnierförlagen 2019 (e-bok), kapitel: "Quirino - och att finna den rätta"
  47. ^ ”Importsvenskan”. Sportbladet. 21 juli 2006. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/article10862370.ab. Läst 18 januari 2015. 
  48. ^ ”Allsvenskan (1st level) 1981” (på engelska). Clas Glenning Football. https://sites.google.com/site/clasglenningfootball/home/sweden-historical-tables/1981. Läst 18 januari 2015. 
  49. ^ [a b c] ”Om oss”. Allsvenskan.se. http://www.allsvenskan.se/om-oss/. Läst 18 januari 2015. 
  50. ^ ”Allsvenskan (1st level) 1982” (på engelska). Clas Glenning Football. https://sites.google.com/site/clasglenningfootball/home/sweden-historical-tables/1982. Läst 18 januari 2015. 
  51. ^ ”Nytt system och en superstjärna debuterar”. Svensk Elitfotboll. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328195414/http://www.allsvenskan.se/90ar/. Läst 18 januari 2015. 
  52. ^ ”Argumenten för Mästerskapsserien” (PDF). Svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_55048/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. Läst 18 januari 2015. 
  53. ^ Lundh, Olof, Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll, Bonnierförlagen 2016 (e-bok), kapitel: "Arvet från von Rosen"
  54. ^ ”Kan vi ta betalt?” (PDF). Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/pdf/arti_h_landslag_kan_vi_ta_betalt_for_detta.pdf. Läst 31 januari 2015. 
  55. ^ ”TV4-Gruppen och Svensk Elitfotboll tecknar unikt samarbets- och rättighetsavtal för Allsvenskan och Superettan säsongerna 2016-2019”. TV4-Gruppen. 22 mars 2013. http://tv4gruppen.se/Pressmeddelanden/2013/TV4-Gruppen-och-Svensk-Elitfotboll-tecknar-unikt-samarbets--och-rattighetsavtal-for-Allsvenskan-och-Superettan-sasongerna-2016-2019/. Läst 31 januari 2015. 
  56. ^ ”Löftet till tittarna – så ska de visa allsvenskan”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/loftet-till-tittarna-sa-ska-de-visa-allsvenskan/. Läst 8 januari 2020. 
  57. ^ https://press.cmore.se/post/streama-allsvenskan-superettan-fran-discovery-pa-c-more-och-teli
  58. ^ ”Om Friends Arena”. Friendsarena.se. https://www.friendsarena.se/om-arenan. Läst 17 november 2022. 
  59. ^ ”Arenafakta - Fakta om Bravida Arena”. Gotevent.se. https://gotevent.se/arenor/bravida-arena/arenafakta/. Läst 17 november 2022. 
  60. ^ ”Stora Valla”. Degerforsif.se. https://degerforsif.se/stora-valla/. Läst 17 november 2022. 
  61. ^ [a b] ”Om arenan - Tele2 Arena”. Tele2arena.se. https://www.tele2arena.se/om-arenan/om-arenan-1. Läst 17 november 2022. 
  62. ^ ”Örjans Vall, fotbollsarena”. Halmstad.se. https://www.halmstad.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/orjansvallfotbollsarena.n1340.html. Läst 17 november 2022. 
  63. ^ ”Höjd publikkapacitet på Grimsta – ”Vi vill slå publikrekord””. ifbp.se. 14 augusti 2018. http://ifbp.se/forening/hojd-publikkapacitet-pa-grimsta-vi-vill-sla-publikrekord/. Läst 17 november 2022. 
  64. ^ ”Om Borås Arena”. Elfsborg.se. http://elfsborg.se/om-boras-arena/. Läst 17 november 2022. 
  65. ^ ”Fakta om Gamla Ullevi”. Gotevent.se. https://gotevent.se/arenor/gamlaullevi/arenafakta/. Läst 17 november 2022. 
  66. ^ ”Platinumcars Arena”. Ifknorrkoping.se. https://ifknorrkoping.se/om-ifk/platinumcars-arena/. Läst 17 november 2022. 
  67. ^ ”Finnvedsvallen”. varnamo.se. https://www.varnamo.se/varnamose/upplevaochgora/sportochlek/finnvedsvallen.4.744eaf8a170b013f89d10ea.html. Läst 17 november 2022. 
  68. ^ ”Studenternas”. siriusfotboll.se. https://www.siriusfotboll.se/matchdag/studenternas/. Läst 17 november 2022. 
  69. ^ ”Guldfågeln Arena”. Svenskafans.com. https://www.svenskafans.com/fotboll/kff/guldfageln-arena-632408. Läst 17 november 2022. 
  70. ^ ”Om MFF - Malmö FF”. MFF.se. https://www.mff.se/om-mff/. Läst 17 november 2022. 
  71. ^ ”Publikinformation: Mjällby borta 17 november 2022”. Hammarbyfotboll.se. https://www.hammarbyfotboll.se/aktuellt/nyheter/publikinformation-mjallby-borta/. 
  72. ^ ”Varberg Energi Arena”. boisfc.nu. https://boisfc.nu/ga-pa-match/varberg-energi-arena/. Läst 17 november 2022. 
  73. ^ [a b c d e] ”Om allsvenskan”. Allsvenskan. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170831110238/https://www.allsvenskan.se/om-allsvenskan/. Läst 31 augusti 2017. 
  74. ^ [a b c] Bengtsson, Claes-G (27 oktober 2004). ”Guld, stort silver, litet silver och brons?”. Svenska Fotbollförbundet. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170830125004/http://svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2004/10/guld-stort-silver-litet-silver-och-brons/. Läst 11 september 2010. 
  75. ^ UEFA.com. ”Champions League and Europa League changes next season” (på engelska). UEFA.com. http://www.uefa.com/uefachampionsleague/news/newsid=2499801.html. Läst 18 mars 2019. 
  76. ^ ”Allsvenskans dyraste övergångar någonsin tom 2016!”. sillyseason.se. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030082223/http://sillyseason.se/fotboll/allsvenskans-dyraste-overgangar-72687/10/. Läst 28 oktober 2016. 
  77. ^ ”Aftonbladet”. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/article13347722.ab. Läst 28 oktober 2016. 
  78. ^ ”Malmö FF bekräftar: Hugo Larsson säljs för rekordsumma”. Expressen.se. 29 maj 2023. https://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/malmo-ff-bekraftar-hugo-larsson-saljs-for-rekordsumma/. Läst 6 juli 2023. 
  79. ^ ”Uppgifter: Hugo Larsson klar för Eintracht Frankfurt”. Fotbollskanalen.se. 28 maj 2023. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/uppgifter-hugo-larsson-klar-for-eintracht-frankfurt/. Läst 6 juli 2023. 
  80. ^ ”Nya uppgifter: Isaks övergångssumma högre än 100 miljoner kronor”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/nya-uppgifter-isaks-overgangssumma-hogre-an-100-miljoner-kronor/. Läst 25 februari 2019. 
  81. ^ Fabrizio Romano (30 januari 2023). [hhttps://mobile.twitter.com/FabrizioRomano/status/1619993838684368897 ”Swedish talent Yasin Ayari has signed as new Brighton player on €6m deal from AIK”]. hhttps://mobile.twitter.com/FabrizioRomano/status/1619993838684368897. Läst 30 januari 2023. 
  82. ^ Frederic Pavlidis (1 december 2022). ”Swedberg var dyrare än förväntat”. fotbollskanalen.se. Fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/bloggar/headlines/2022/12/01/swedberg-var-dyrare-an-forvantat/?utm_campaign=. Läst 1 december 2022. 
  83. ^ Hugo Månsson (1 september 2021). ”Prislappen för Isak Bergmann Johannesson – 50 miljoner kronor”. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/nWGOza/prislappen-for-isak-bergmann-johannesson--50-miljoner-kronor. Läst 1 september 2021. 
  84. ^ MFF anmäls för dubbla stjärnor
  85. ^ IFK Göteborg vill lära Skåne att räkna
  86. ^ ”MFF kan bestämma ett tag till: Två stjärnor på bröstet 2014”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150225173909/http://www.sporttag.se/artikel/18846-fotbollsdirekt.se/malmo-ff-MFF-kan-best%C3%A4mma-ett-tag-till-Tv%C3%A5-stj%C3%A4rnor-p%C3%A5-br%C3%B6stet-2014.html. Läst 17 januari 2016. 
  87. ^ Malmö FF tvingas ta bort stjärna på bröstet. Fotbollskanalen, Aron Eriksson 2014-02-04. Läst 2014-02-25
  88. ^ ”Svenska Fotbollförbundet - Svenska mästare 1896–1925, 1931–”. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/. Läst 5 mars 2010. 
  89. ^ ”Svenska Fotbollförbundet - ''Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1925- ''”. Svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/skyttekungar-publiksnitt/. Läst 14 juli 2011. 
  90. ^ ”Allsvenska skyttekungar och publiksnitt”. Svenska Fotbollförbundet. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/elitfotboll/historik-herr/skyttekungar--publiksnitt/. Läst 30 december 2021. 
  91. ^ ”Spelprogram - Allsvenskan, herr 2020”. Svenska Fotbollsförbundet. https://fogis.se/information/?scr=fixturelist&ftid=82492. Läst 9 december 2020. 
  92. ^ ”2.75 miljoner såg Allsvenskan och Superettan live under 2022 – Föreningen Svensk Elitfotboll - Tillsammans utvecklar vi svensk elitfotboll”. www.svenskelitfotboll.se. https://www.svenskelitfotboll.se/2-75-miljoner-sag-allsvenskan-och-superettan-live-under-2022/. Läst 12 februari 2023. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nylin, Lars (2004). Den nödvändiga boken om Allsvenskan. Uddevalla: Semic. ISBN 91-552-3168-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Säsonger av högsta divisionen i fotboll i Sverige för herrar
Svenska serien
1910 · 1911/1912 · 1912/1913 · 1913/1914 · 1914/1915 · 1915/1916 · 1916/1917 · 1917/1918 · 1918/1919 · 1919/1920 · 1920/1921 · 1921/1922 · 1922/1923 · 1923/1924
Allsvenskan
1924/1925 · 1925/1926 · 1926/1927 · 1927/1928 · 1928/1929 · 1929/1930 · 1930/1931 · 1931/1932 · 1932/1933 · 1933/1934 · 1934/1935 · 1935/1936 · 1936/1937 · 1937/1938 · 1938/1939 · 1939/1940 · 1940/1941 · 1941/1942 · 1942/1943 · 1943/1944 · 1944/1945 · 1945/1946 · 1946/1947 · 1947/1948 · 1948/1949 · 1949/1950 · 1950/1951 · 1951/1952 · 1952/1953 · 1953/1954 · 1954/1955 · 1955/1956 · 1956/1957 · 1957/1958  · 1959 · 1960 · 1961 · 1962 · 1963 · 1964 · 1965 · 1966 · 1967 · 1968 · 1969 · 1970 · 1971 · 1972 · 1973 · 1974 · 1975 · 1976 · 1977 · 1978 · 1979 · 1980 · 1981 · 1982 · 1983 · 1984 · 1985 · 1986 · 1987 · 1988 · 1989 · 1990 · 1991 · 1992 · 1993 · 1994 · 1995 · 1996 · 1997 · 1998 · 1999 · 2000 · 2001 · 2002 · 2003 · 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023
v • r
Klubbar i Fotbollsallsvenskan
Klubbar 2023
Tidigare klubbar
AFC Eskilstuna · Assyriska FF · Billingsfors IK · BK Derby · Brynäs IF · Dalkurd FF · Enköping SK · Eskilstuna City · Falkenbergs FF · Gais · Gefle IF · GIF Sundsvall · Gårda BK · Hallstahammars SK · Helsingborgs IF · Högadals IS · IF Saab · IFK Eskilstuna · IFK Holmsund · IFK Luleå · IFK Malmö · IFK Sundsvall · IFK Uddevalla · IK Brage · IK Oddevold · IK Sleipner · IS Halmia · Jönköpings Södra IF · Landskrona BoIS · Ljungskile SK · Ludvika FfI · Motala AIF · Norrby IF · Redbergslids IK · Reymersholms IK · Råå IF · Sandvikens AIK · Sandvikens IF · Stattena IF · Syrianska FC · Trelleborgs FF · Umeå FC · Västerås IK · Västerås SK · Västra Frölunda IF · Westermalms IF · Åtvidabergs FF · Örebro SK · Örgryte IS · Östers IF · Östersunds FK
v • r
Fotboll i Sverige
Svenska fotbollförbundet
Landslag
U23 · U21 · U19 · U17 · Futsal · Strandfotboll
U23 · U21 · U19 · U17 · Futsal · Strandfotboll
Seriesystem
Herrar
Damer
Relaterade turneringar
Aktiva
Nedlagda
Regionala förbund
Arenor · Historia · Svenska mästare · Svenska mästare (damer) · Utmärkelser · Maratontabell · Maratontabell (damer)
v • r
Sveriges herrfotbollsserier
v • r
Nationella högstaserier i fotboll för herrar under Uefa (Europa)
Aktiva
Ej medlemmar i Uefa
Nedlagda
Se även lista över nationella serier i fotboll
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Allsvenskan_(fotboll)&oldid=53926569”