Gais

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra sektioner i Gais, se Gais (idrottsförening). För andra betydelser, se Gais (olika betydelser).
Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap
GAIS 1966 Team Photo.jpg
HemortGöteborg, Sverige
Grundad11 mars 1894 (fotboll 1897)
HemmaarenaGamla Ullevi (match)
Gaisgården (träning)
Kapacitet18 416 åskådare
OrdförandeSverige Jonas Andersson
TränareSverige Fredrik Holmberg
Lagfärger
Kit body gais21h.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Kit body gais21a.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Meriter
Svenska mästare4 (1919, 1922, 1931, 1954)
Svenska cupen1 (1942)
Allsvenska seriemästare (ej SM-status)[1]2 (1925, 1927)
Allsvenska
säsonger
54[2]  (2012)
Placering i
allsvenskans
maratontabell
12:e
Säsonger i
Sveriges näst
högsta division
37   (2021)
Övrigt
SupportrarGårdakvarnen, Fraktion Spårvagn[förtydliga], Räcke7, Makrillarna, Spirrklubben, Grönsvart Göteborg, Gaisare Stockholm, Gais Oslo, Gais Tifo, Gärningsmännen Gais,Gais yngre,Skogspatrullen,
WebbplatsGais.se

Gais (Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap) är en fotbollsklubb från Göteborg. Klubben bildades 11 mars 1894[3] och startade sin fotbollsverksamhet 1897. Gais har blivit svenska mästare i fotboll fyra gånger. Vid två tillfällen har man också vunnit Allsvenskan utan att tilldelas SM-tecknet. Klubben går under smeknamnet "Makrillarna" på grund av att deras grönsvartrandiga tröjor samt vita byxor och strumpor påminner om makrillens randiga rygg och vita buk. Under 1950-talet spelade laget dock i grönvitt, gröna tröjor med vita ärmar och vita byxor (på grund av mönstret kallades tröjan för Arsenal-tröjan).

Historik[redigera | redigera wikitext]

1894-1909: Grundande och tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs Atlet- och Idrotts-sällskap grundades den 11 mars 1894 på Edlunds konditori och café på Storgatan 7 i Vasastaden i Göteborg och var Göteborgs första klubb för killar från arbetarklassen.[4][5] Bland grundarna fanns styrkelyftaren Carl "Våran" Gustafsson, en av stadens största idrottsstjärnor på 1890-talet. Till att börja med anordnade klubben tävlingar och övningar i allmän idrott, brottning och tyngdlyftning. Gustafsson tog över ordförandeskapet 1895, och han var en synnerligen aktiv ordförande, som även instruerade ungdomarna och deltog i träningarna.[6]

1897 började klubben med fotboll, och i sin första match förlorade klubben mot Örgryte IS med 2–0. Man mötte året därpå ÖIS i sex entimmesmatcher, och förlorade med den sammanlagda målskillnaden 26–0.[6] Vissa av medlemmarna uppskattade inte att ”det brutala spelet” togs upp i klubben, och det blev inre slitningar.[7][förtydliga] År 1900 en nedläggning av klubben, men i stället uppgick man åren 1901–03 successivt i Gårda SK, som övertog namnet Gais.[6] De följande åren var resultaten bleka för klubben. Örgryte IS var helt dominerande i Göteborgsfotbollen, och Gais största framgång var en oavgjord match, 2–2, mot ÖIS I 1904. Åren 1907–08 hade klubben ingen dokumenterad verksamhet.[7]

1909–1954: En storklubb byggs upp[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1909 och 1923 utvecklades klubben från en liten kvartersklubb till en storklubb med nationella framgångar. Ordförandeskapet i klubben togs 1909 över av Axel Svensson, som tog kommandot i klubben och sakta men målmedvetet byggde upp fotbollssektionen.[7] Svensson satt kvar som ordförande ända fram till 1923.[8]

År 1909 fick fotbollssektionen en skjuts framåt när Friggas fotbollslag (inklusive bröderna Victor och Joel Björkman) anslöt sig till Gais.[9] Gais fotbollslag anfördes av Joel Björkman, som var en verklig strateg på planen och utsågs till både lagkapten och styrelseledamot.[6] Säsongen 1915/1916 blev ett genombrott för klubben. Representationslaget blev inbjudet att möta Djurgården i Stockholm den 16 augusti 1915, och trots att stockholmarna vann med 4–2 ledde matchen till att Gais bjöds in till att spela i Svenska serien. I detta Gais spelade utöver bröderna Björkman profiler som Fridolf Jonsson och Fritiof Hillén, som 1917 blev lagets förste landslagsman. 1915 debuterade också Albert "Abben" Olsson i Gais, och året därpå Nils Karlsson.[10] Trots att Gais slutade på en fjärde plats (bland totalt sex lag) fick det inte fortsätta i serien eftersom man ville ha högst två lag från samma stad i ligan. Och eftersom IFK Göteborg och Örgryte redan fanns med fick Gais sluta.[9] Under det hårda krigsåret 1918 låg all serieverksamhet nere.[10]

Tiden runt slutet av första världskriget blev samtidigt också början för Gais storhetstid där klubben fram till mitten av 1930-talet hade 27 spelare i landslaget.[9] Efter kriget kunde man åter mönstra ordinarie lag, och fick dessutom tillgång till Ullevi.[10] 1919 blev Gais för första gången svenska mästare i fotboll genom att vinna Svenska mästerskapet. I finalen besegrades favoriten Djurgården med 4–1 på Stockholms stadion. Backen Hillén på vänstersidan samt den 18-årige högeryttern Rune Wenzel och speluppläggaren "Abben" Olsson bildade stommen i laget. 1922 vann Gais sitt andra SM-guld, även denna gång på Stockholms stadion. Nu hade laget fått förstärkning i form av backen Douglas Krook (från Jonsered) och centerhalven Gunnar Holmberg. Sedan 1921 och fram till Allsvenskans start 1924 fick Gais även delta i Svenska serien igen där laget kom 2:a (21/22), 1:a (22/23) och 2:a (23/24).[11]

När Allsvenskan gick in i sin första säsong 1924/1925 var Gais med och vann ligan med 38 poäng, två poäng före IFK Göteborg. Laget hade förlorat en enda match under hela säsongen (mot just IFK) och hade enbart släppt in 16 mål. Tragiskt nog avled backen Konrad Hirsch efter höstsäsongen blott 24 år gammal. Han ersattes av Herbert Lundgren (från Lundby) som tillsammans med Gunnar Zacharoff skulle bilda backparet under resten av 20-talet. Både Lundgren och Zacharoff var även viktiga garanter för seriesegrarna 1927 och 1931 och fram till 1935 slutade laget minst på en femte plats.[12] De allsvenska segrarna 1925 och 1927 räknas dock inte som ett officiellt SM-guld delvis eftersom Svenska fotbollsförbundet anordnade det officiella mästerskapet i fotboll som cupturnering fram till 1925. Först sedan säsongen 1930/31 är den allsvenska mästaren också vinnare av SM-guldet. Därmed räknas den allsvenska segern 1931 som Gais första SM-guld i Allsvenskan.

Cupfinalen 1942 mellan Gais och Elfsborg

Under första halvan av 1930-talet slutade dock flera storstjärnor i laget så som Wenzel, Holmberg, "Abben" Olsson, Zacharoff och Lundgren samtidigt som centerstjärnan "Long-John" Nilsson försvann till AIK, precis som landslagsspelaren "Carnera" Andersson. 1938 åkte Gais ur Allsvenskan och tillbringade tre år i division II innan laget lyckades att ta sig till Allsvenskan igen och avslutade säsongen 1941/42 med en sensationell andraplats bakom IFK Göteborg. De nya stjärnorna i laget blev den flexible "Jack" Jakobsson tillsammans med vänsterbacken Folke Lind och försvararen Sixten "Tjärpapp" Rosenqvist. Folke Lind blev även hjälte 1942 när han i cupfinalen mot Elfsborg nickade in segermålet efter en hjärnskakning som han hade fått i samma match. I slutet av 1940-talet blev Willy Wolff, misstänkt för att ha haft en bakgrund som nazist och med oklar nationstillhörighet, tränare för Gais. Han ansåg att laget hade för dålig kondition och förordade därmed hård konditionsträning. Under hans tid växte nya stjärnor fram, som högeryttern Egon "Atom-Egon" Johnsson och centerhalven Gunnar Johansson, som även fick spela VM i Brasilien. Gais stod inför en lovande framtid men allt slogs i spillror när Wolff lämnade Sverige och sålde Johnsson och Johansson till Frankrike. "Tjärpapp" Rosenkvist tog över som tränare och lyckades vinna SM-guldet 1954 med spelare som Hasse Olsson och skyttekungen Karl-Alfred Jakobsson. Man vann efter en mycket jämn serie där Helsingborg och Degerfors bara hade en poäng färre vid säsongens slut.[13]

Svenska mästare och nedflyttade[redigera | redigera wikitext]

GAIS´ mästarlag i allsvenskan från 1954 med bland andra skyttekungen Karl-Alfred Jacobsson och hans bror Sanny Jacobsson.

Sedan 1950-talet har Gais varit ett lag som ofta rört sig fram och tillbaka mellan allsvenskan och lägre serier. Efter att ha vunnit allsvenskan 1954 hamnade laget på tredje sista plats 1955, vilket innebar nedflyttning. Regeln om att tre lag flyttades ned gällde endast under två säsonger, 1953/1954 och 1954/1955. Därefter återgick man till regeln med två degraderade lag.

1963 vann Gais kvalet och var därmed tillbaka i Allsvenskan 1964 men åkte ur igen trots att tränaren Gunnar Gren gick in och spelade under hösten. 1965 tog sig Gais åter tillbaka till Allsvenskan och säkrade avancemanget efter seger mot Grimsås IF. Bland profilerna i Gais på 1960-talet hörde Jan Olsson och Kurt Axelsson som både blev landslagsspelare och utlandsproffs.[14] 1969 spelade hela fyra gaisare i landslaget då även Hasse Johansson och Sten Pålsson togs ut av förbundskaptenen Orvar Bergmark.[15] 1970 värvades Eine Fredriksson som avancerade till landslagsspelare.

Harvandet i lägre divisioner har varvats med några högre allsvenska placeringar, som en fjärdeplats 1974. I slutet av 1970-talet fick Gais stora problem med ekonomin.[14]

Division II[redigera | redigera wikitext]

Vid derbyt mellan Gais och IFK Göteborg 20 maj 1976 kom 50 690 åskådare till Ullevi, vilket var publikrekord för dåvarande Division II, motsvarande dagens Superettan.

Spelåret 1980 var Gais på väg upp i allsvenskan, men blev i slutstriden passerat av Örgryte. Året efter slutade laget sist i dåvarande division II.

Säsongen 1982-1983 spelade Gais i tredjedivisionen.

GAIS, som låg i dåvarande Division II Södra, värvade Samir Bakaou våren 1984[16].[17] 1985 spelade Bakaou på mittfältet tillsammans med den defensive Lenna Kreivi[17] och hade ett gott samarbete med toppforwardarna Ulf Köhl och Steve Gardner; tillsammans kallades de "den gyllene triangeln".[16] Bakaou vann skytteligan i södertvåan med 20 mål och utsågs till seriens bäste spelare.[17] GAIS fick kvala till allsvenskan mot Djurgården, men föll på straffar efter två oavgjorda matcher.[16]

Tredjeplats i allsvenskan 1989[redigera | redigera wikitext]

Under tränaren Bo Falk nådde Gais, med ett spelsystem präglat av långbollar, framgångar i slutet av 1980-talet. Den stora profilen var Samir Bakaou. 1988 gick GAIS upp i allsvenskan igen. GAIS slutade till sist åtta i serien och höll sig kvar. Bakaou gjorde tio mål och blev lagets skyttekung.

1989 slogs GAIS om en medaljplats i allsvenskan. Laget förlorade semifinalen mot Malmö FF,[17] men tog en plats i UEFA-cupen 1990/1991.

Efter att GAIS åkt ur allsvenskan 1992 blev Bosse Falk klubbdirektör i GAIS 1993. Han kom tillbaks som gaistränare en kort sejour 1996 för att försöka att rädda kvar GAIS i dåvarande division I södra.

Gais spelade 1997-1998 i Division II.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Gais spelade i Allsvenskan 2000 där laget kom näst sist och därför flyttades ner till Superettan 2001. Man kom trea från slutet och flyttades ner till division 2 (den dåvarande tredjedivisionen, numera ersatt som sådan av division 1). Gais kom tvåa efter FC Trollhättan, vilket inte räckte för att kvalificera sig till Superettan. 2003 kvalificerade man sig dock för Superettan igen efter att ha vunnit division 2 Västra Götaland före Ljungskile SK. De båda lagen hamnade på samma poäng men Ljungskile SK hade betydligt sämre målskillnad och därmed vann Gais. Efter vinsten i divisionen var det dags för kval, där man mötte Mjällby AIF. Gais vann med 4–2 totalt i matcher och hade en publiksiffra på 11 989 i den sista kvalmatchen hemma på Gamla Ullevi. Den första säsongen i Superettan efter vistelsen i division 2 slutade man på sjätte plats, endast fem poäng ifrån Assyriska FF på kvalplatsen.

Genom framgångsrikt spel i Superettan 2005 kvalificerade sig Gais på nytt för Allsvenskan. Efter att Gais lett serien till en början gick både AIK och Östers IF förbi och Gais slutade på kvalplats, 3 poäng efter Östers IF och 2 poäng före Ljungskile SK, som var nykomlingar detta år. Detta innebar att man fick kvala om en plats i Allsvenskan mot tolvan i Fotbollsallsvenskan 2005 Landskrona BoIS. Gais vann hemma med 2-1 och spelade 0-0 borta och gick därmed upp.

I Fotbollsallsvenskan 2006 lyckades laget, efter en tiondeplacering, hålla sig kvar samtidigt som lokalkonkurrenterna Örgryte IS och BK Häcken åkte ur tillsammans med det andra före detta superettanlaget Östers IF. Samma år genomgick klubbens träningsanläggning Gaisgården i Delsjöområdet en omfattande utbyggnad och renovering. Man lade också konstgräs på anläggningen.

Gais A-lag 2008.

2007 slutade Gais på elfte plats och var aldrig riktigt nära bottenstriden. Efter säsongen gick tränarduon Roland Nilsson och Hans Gren till Malmö FF. 2008 slutade Gais åter på elfte plats i Allsvenskan, med Magnus Pehrsson som huvudtränare. Man vann detta år ett derby mot IFK Göteborg, för första gången sedan 1992.

Inför säsongen 2009 efterträddes Magnus Pehrsson av Alexander Axén som huvudtränare, sedan Pehrsson gått till den danska klubben Ålborg BK. Axéns första säsong i klubben började inte bra, trots en storseger mot Örgryte IS i premiären. Gais låg på nedflyttningsplats inför sommaruppehållet men lyfte sig under hösten med hjälp av den tillfälliga assisterande tränaren Benny Lennartsson. Wanderson do Carmo vann den allsvenska skytteligan (tillsammans med Tobias Hysén) och Gais slutade för tredje året i rad på en elfteplats.

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

Gamla Ullevi, Gais hemmaarena

Säsongen 2010 bröts Gais svit med elfteplatser i tabellen, då klubben slutade på trettonde plats. Under sommaren lämnade Wanderson do Carmo Gais för den saudiska klubben Al Ahli. Redan i mars året efter, dagar före den Allsvenska premiären 2011, återvände dock Wanderson till Gais på lån. Inför 2011 värvades också Álvaro Santos och 2007 års allsvenska skyttekung Razak Omotoyossi till Gais. Wanderson köptes under sommaren 2011 tillbaka från Al Ahli, Razak Omotoyossi fick inget nytt kontrakt när det löpte ut under sommaren och Alvaro Santos gick till Helsingborgs IF. 2011 blev den mest framgångsrika säsongen för klubben på många år, då man slutade på femte plats i Allsvenskan och blev det högsta placerade laget från Göteborg i serien.[18] Efter den placeringen satte Gais som mål att nästa säsong nå en placering bland de fyra bästa.[19]

Istället blev 2012 ett av Gais värsta år i Allsvenskan då man hamnade på sista plats i serien med endast 12 poäng av 90 möjliga. Gais slog också rekordet i flest antal matcher i Allsvenskan utan vinst, vilket tidigare hölls av Billingsfors IK, ÖIS och Trelleborgs FF.[20][21] Under säsongen blev det också klart att Gais förlorade sin lagkapten Fredrik Lundgren och målvakten Dime Jankulovski, som båda två slutade. Jankulovksi fortsatte en säsong som assisterande tränare för Gais tillsammans med Thomas Askebrand, medan Lundgren blev projektledare för Göteborgsgirot.[22][23] Under säsongen slutade dessutom tränaren Alexander Axén, likaså hans efterföljare Jan Mak och sportchefen Mats Persson. Tillfällig ersättare för Jan Mak blev Benjamin Westman under resten av säsongen. I början av oktober stod det klart att Askebrand skulle ta över rollen som huvudtränare säsongen 2013, vilken slutade på en sjundeplats. Den 27 maj 2014 fick tränare Thomas Askebrand sparken, då Gais låg på kvalplats ner till division 1,[24] varpå Per-Ola Ljung presenterades som ny tränare den 13 juni.[25] Säsongen 2014 fick Peo Ljung dock sparken med tre matcher kvar, då de sportsliga prestationerna uteblivit och laget bara hade två poäng till negativ kvalplats[26] varpå den assisterande tränaren Jesper Ljung tog över ansvaret resterande tre matcher ihop med Benjamin Westman.[27]

Under slutet av 2010-talet nådde Gais få framgångar. Säsongerna mellan 2015 och 2018 slutade laget endast säsongen 2016 på den övre halvan av tabellen. Tränare kommer och går utan att göra några större intryck sett till tabellplacering. Gais största framgång under den här perioden är säsongen 2018 då laget kom till kvartsfinalen i Svenska cupen efter att ha slagit ut både allsvenska Hammarby IF och Elfsborg IF i gruppspelet för att i sedan förlora mot Östersunds FK med 0-1.

2020-talet[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 2020 spelar GAIS i Superettan under ledning av huvudtränare Stefan Jacobsson. Säsongen inleds ganska svagt, den första halvan av säsongen går laget tungt och har det tufft att ta poäng. Den andra halvan är dock mycket mer produktiv och man gör en stark insats som lag. Additionen av Adnan Maric till laget samt byte av spelidé i mitten av säsongen är en tydlig faktor till varför GAIS avslutar säsongen så starkt. Vid slutet av säsongen slutar GAIS på en tiondeplats vilket innebär att laget får spela i superettan även säsongen 2021.

Enligt f.d. ordförande Jonas Andersson spelade Gais en bra försäsong inför säsongen 2021 och laget inledde bra med två segrar och en oavgjord match, men säsongen slutade med fiasko.[28] Laget hamnade på en kvalplats och förlorade nedflyttningskvalet mot Dalkurd FF, vilket innebär att laget spelar i Ettan Södra säsongen 2022.[29] Jonas Andersson och Tony Balogh (vice-ordförade i Makrillerna) menar att det var en blandning av misstag och otur som låg bakom nedflyttningen. De pekar på att mittbacken Aiham Ousou såldes efter elva matcher samt att målskytten Richard Yarsuvat bröt foten och att Adrian Maric spelade knappt hälften av alla matcher på grund av skador. Efter nedflyttningen avgick Jonas Andersson och Jonas Östergaard, något som supportrarna hade krävt flera gånger under säsongen.[28]

Inför säsongen 2022 väntas en spelarflykt, Adrian Maric var bland de första som lämnade Gais (till Jönköping Södra), budgeten kommer att halveras jämfört med säsongen 2021.[28]

Övriga sektioner[redigera | redigera wikitext]

I klubbens ungdom ägnade sig Gais åt en mångfald idrotter, inte minst brottning, tyngdlyftning och friidrott. Dessa fick dock ge vika för lagidrotterna. Mellan 1954 och 1968 hade Gais en ishockeysektion, som säsongerna 1957/58 och 1960/61 spelade i högsta serien. Gais handbollslag spelade som bäst i näst högsta divisionen. Från 1970-talets början hade Gais ett framgångsrikt damlag i fotboll, vilket deltog i damallsvenskan från seriens bildande 1988 till dess att laget inför säsongen 1993 fusionerades med Jitex BK.

I 26 år existerade det också en handbollssektion, från 1939 till 1964. Ambitionen var inte så hög från början då sektionen startades upp mer för att fotbollsspelarna skulle ha något att göra på vintern, men med tiden etablerade man sig i Göteborgshandbollen.[30] Bland de av GAIS som kombinerade fotboll och handboll kan bland annat nämnas Karl-Alfred Jacobsson, Curt "Tota" Thorstensson och Bertil Sernros.

Gais hade en framgångsrik bandysektion som spelade totalt tre säsonger i Elitserien.[31] Sektionen bildades 2005 efter att Gais och SK Höjden gått ihop i syfte att bilda ett elitlag i bandy i Göteborg. I maj 2014 rapporterade Gais Bandy dock att man drog sig ur elitserien och tills vidare lade ner all seniorverksamhet.[32][33] Detta då Göteborgs Stad meddelade att det inte skulle byggas en inomhushall innan 2021[32][33] och isen på Gais egen Arena Heden inte var spelbar stora delar av säsongen.[33]

Hösten 2015 tog Gais över Futsallaget FC Linné[34], vilket direkt gav Gais ett lag i Sveriges högstaliga då FC Linné året innan hade avancerat upp till futsalens finrum Svenska Futsalligan. Laget har sedan dess spelat i såväl SFL som Division 1 och säsongen 17/18 vann laget SM i strandfotboll. Inför säsongen 18/19 bytte laget hemmaarena till Lundenhallen.

Supportrar[redigera | redigera wikitext]

Gaisklacken under en match 2006.

Supportrarnas bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Enligt Tony Balogh (styrelsemedlem i supporterklubben Makrillarna) är Gais historiskt sett ett arbetarklasslag. En undersökning från 2012 kunde dock inte fastslå någon specifik socioekonomisk bakgrund hos Gais-supportrarna.[35] I en SOM-undersökning från 2011 angav 12% av göteborgarna Gais som sitt favoritlag (48% angav att de höll på IFK Göteborg).[36]

Supporterklubbar[redigera | redigera wikitext]

Gais har, precis som många andra fotbollsklubbar, ett antal olika supporterklubbar. De mest kända är Gårdakvarnen, Makrillarna, Spirrklubben och Grönsvart Göteborg.[37] Gais är kända för att ha en trogen supporterskara, bl a har de genom insamlingar hjälpt klubben ekonomiskt flera gånger.[38][39] Detta trots att laget flera gånger åkt ur både Allsvenskan och Superettan. 2003 hade både Makrillarna och Gårdakvarnen tillsammans över 2 500 medlemmar.[39]

Kända supportrar[redigera | redigera wikitext]

Gais har, och har haft, ett flertal kända supportrar genom åren. Några av dessa är Jan Eliasson (före detta utrikesminister), Bo Ralph (ledamot av Svenska Akademien), Sten-Åke Cederhök (skådespelare), Håkan Hellström (artist), Magnus Rosén (musiker), Ebbot Lundberg (artist och låtskrivare, The Soundtrack of Our Lives), Tomas Lindberg (Sångare, At the Gates), Peter Apelgren (komiker och konstnär), Emrik Larsson (artist), Claes Malmberg (skådespelare och ståuppkomiker), Victor Marko (rappare, Mofeta & Jerre), Mats Jönsson (sångare, Attentat), Hagge Geigert (revyförfattare, teaterdirektör, tv-underhållare och debattör), Jonas Sjöstedt (politiker), Bengt Anderberg (författare och översättare), Bo Gentzel (TV-kommentator), Ingemar Johansson (boxare, professionell världsmästare i tungvikt), Per Andersson (komiker) och Björn Gelotte (gitarrist, In Flames). Frank Zappa spelade också med en Gais T-Shirt på sig under en konsert i Konserthuset i Göteborg hösten 1974.[40][41][42]

Gaisambassadörer[redigera | redigera wikitext]

Gais började 2010 med att utse en "ambassadör" som symboliskt representerar Gais under ett år, men främst väljer en organisation som jobbar för utsatta personer. Denna organisation får sedan ett ekonomiskt stöd från Gais.[43] Den första ambassadören att utses var Jan Eliasson, som följdes av Håkan Hellström (2011) och av Per Andersson (2012).[44][45][46]

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Spelartruppen[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 24 januari 2022.[47]
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom från Moderklubb
Målvakter
30 Sverige Erik Westgärds 10 juli 2002 (19 år) Sverige Gais U Sverige Vallens IF
- Sverige Ole Söderberg 20 juli 1990 (31 år) Sverige IFK Göteborg Sverige BK Häcken
Försvarare
5 Sverige Niclas Andersén 5 augusti 1992 (29 år) Sverige BK Häcken Sverige Götaholms BK
6 Sverige August Wängberg Captain sports.svg 30 december 1993 (28 år) Sverige Qviding FIF Sverige Örgryte IS
24 Sverige Emin Grozdanic 5 juli 1999 (22 år) Sverige Syrianska FC Sverige IFK Göteborg
Mittfältare
4 Sverige Joackim Åberg 22 juli 1998 (23 år) Sverige Onsala BK Sverige Kungsbacka IF
8 Sverige Viktor Alexandersson 26 mars 1998 (23 år) Sverige Lindome GIF Sverige Fässbergs IF
10 Sverige Adam Egnell 30 september 1999 (22 år) Sverige IF Sylvia Sverige Borens IK
17 Sverige Nuha Jatta 22 januari 2003 (19 år) Sverige Gais U Sverige Gais
18 Sverige Boris Lumbana 19 juni 1991 (30 år) Sverige Degerfors IF Sverige BK Forward
22 Sverige Aiden Harvey 30 maj 1998 (23 år) Sverige Gais U Sverige Irsta IF
27 Sverige Youssef Fayad 14 maj 2001 (20 år) Sverige Gais U Sverige Angered MBIK
32 Sverige Harun Ibrahim 26 februari 2003 (18 år) Sverige Angered BK Sverige Angered MBIK
- Sverige Gustav Lundgren 18 april 1995 (26 år) Sverige Onsala BK Sverige Tölö IF
Anfallare
11 Sverige Julius Lindberg 4 januari 1999 (23 år) Sverige Qviding FIF Sverige Ytterby IS
12 Sverige Richard Yarsuvat 24 maj 1992 (29 år) Sverige Norrby IF Sverige Borås AIK
14 Sierra Leone Michael Kargbo 20 augusti 1999 (22 år) Sverige IFK Värnamo Sierra Leone Junior FC
16 Sverige Johan Andersson 15 juni 1995 (26 år) Sverige Djurgårdens IF Sverige Vaksala SK
19 Sverige Julius Johansson 10 april 2000 (21 år) Sverige Gais U Sverige IF Mölndal
21 Sverige Simon Alexandersson 23 november 1992 (29 år) Sverige Östers IF Sverige Hvetlanda GIF
25 Sverige Jonas Lindberg 25 mars 1989 (32 år) Sverige IK Sirius Sverige Falköpings FK
29 Sverige Donat Zejnullahu 26 juni 2003 (18 år) Sverige Gais U Sverige


Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 29 december 2021.
Nr Land Pos Namn

Pensionerade tröjnummer[redigera | redigera wikitext]

Kända spelare[redigera | redigera wikitext]

Interna skyttekungar[redigera | redigera wikitext]

Källa: SvenskFotboll.se
SvenskFotboll.se

Säsonger[redigera | redigera wikitext]

Säsong Nivå Division Avdelning Tabellplacering Förändringar Publiksnitt
2001 2 Superettan 14 Nedflyttade 2 441
2002 3 Division 2 Västra Götaland 2 2 372
2003 3 Division 2 Västra Götaland 1 Uppflyttade 3 378
2004 2 Superettan 6 3 126
2005 2 Superettan 3 Uppflyttade 3 876
2006 1 Allsvenskan 10 7 072
2007 1 Allsvenskan 11 6 887
2008 1 Allsvenskan 11 5 224
2009 1 Allsvenskan 11 5 687
2010 1 Allsvenskan 13 4 666
2011 1 Allsvenskan 5 5 933
2012 1 Allsvenskan 16 Nedflyttade 4 783
2013 2 Superettan 7 3 335
2014 2 Superettan 11 3 383
2015 2 Superettan 11 2 781
2016 2 Superettan 8 3 315
2017 2 Superettan 9 3 157
2018 2 Superettan 10 3 405
2019 2 Superettan 12 2 854
2020 2 Superettan 9 0

Källa: SvenskFotboll.se SvenskFotboll.se

Gais.nu

Gais i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Klubb-TV[redigera | redigera wikitext]

Under några år hade Gais ett eget TV-program, Klubb-TV Gais. Programmet sändes i Kanal Lokal Göteborg en dag i veckan från 1 september 2006 till 19 januari 2009Kanal Lokal gick i konkurs. Programledare var Joakim Geigert och varje vecka gästades studion av tränare eller spelare från Gais A-lag. Matcher diskuterades och man visade olika reportage om Gais.[48]

Film[redigera | redigera wikitext]

Den 17 februari 2012 hade filmen Det enda laget världspremiär på Roy[49]. Filmen är en dokumentär om Gais historia, spelare och trogna supportrar, regisserad av Folke Johansson.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Det finns många låtar som har en GAIS-koppling. Det svenska punkbandet Attentat har gjort ett album som heter GAIS Är Allt![50]. Vidare har Håkan Hellström[51] gjort flera låtar med GAIS-tema, bland annat "Valborg" och "Gårdakvarnar & Skit". Även rapparen Meta Four och Karl Kombarris har gjort album på temat.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Publikrekord: 50 690 mot IFK Göteborg 20 maj 1976
  • Största seger i Allsvenskan: 7-0 mot IF Elfsborg 25 augusti 1926,
  • Största seger i Superettan: 7-0 mot Ängelholms IF 22 maj 2016
  • Största förlust i Allsvenskan: 0-9 mot Östers IF 12 juli 1992
  • Flest Allsvenska matcher: Folke Lind, 265 matcher säsongerna 1932-1938,1941-1948
  • Gais mesta spelare: Sören Järelöv, 323 matcher 1982-1995
  • Meste målgörare genom tiderna: Karl-Alfred Jacobsson, 145 mål på 197 matcher
  • Flest mål på en säsong: John "Long-John" Nilsson, 26 mål 1930/31
  • Flest landskamper: Rune Wenzel 30 landskamper
  • Antal säsonger i Div 3 (sedan 1987 div 2): 6
  • Sämsta året någonsin: 1997, trea i div 2

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Innan säsongen 1930/1931 hade allsvenskan ingen SM-status
  2. ^ Jimmy Lindahl, SFS: "Allsvenska maratontabellen 1924/25-2012". Svenskkfotboll.se. Läst 2013-05-01.
  3. ^ Martin Alsiö (29 januari 2004). ”De allsvenska klubbarnas födelsedagar”. Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/allsvenskan/grundades.pdf. Läst 10 oktober 2011. 
  4. ^ Alsiö, Martin, 100 år med allsvensk fotboll, Idrottsförlaget i Västerås AB: Västerås 2011, sid. 98
  5. ^ ”GAIS fyller 120 år!”. gais.se. 11 mars 2014. Arkiverad från originalet den 11 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140311193756/http://www.gais.se/Fotboll/GAIS.nsf/0/83886A9026FD33AEC1257C970074F9DA. Läst 11 mars 2014. 
  6. ^ [a b c d] ”Utdrag ur GAIS historia 1894-2008”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103113253/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/2EE3645578963AB1C125755A0038A4A7/%24file/GAIS%20historia.pdf. Läst 21 april 2012. 
  7. ^ [a b c] ”GAIS Historia 1899 - 1909”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418075433/http://www.gais.se/fotboll/gais.nsf/0/9EB0987937755081C1256F17007ABC4B. Läst 21 april 2012. 
  8. ^ ”Profiler vi minns...”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 9 april 2015. https://web.archive.org/web/20150409202932/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/%28printerfriendly%29/18156A8155A05E06C12570B3007197DA. Läst 21 april 2012. 
  9. ^ [a b c] Persson, Gunnar, Det var en gång för länge sedan... i Persson, Gunnar (red.), Allsvenskan genom tiderna, Strömbergs Idrottsböcker AB: Stockholm 1988, sid. 114
  10. ^ [a b c] ”GAIS Historia 1910 - 1919”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 9 april 2015. https://web.archive.org/web/20150409203130/http://www.gais.se/fotboll/GAIS.nsf/0/db61c538f8ad0d00c1256f17007bc89d. Läst 22 april 2012. 
  11. ^ Persson, sid. 114-115
  12. ^ Persson, sid. 115
  13. ^ Persson, sid. 115-117
  14. ^ [a b] http://gais.nu/historik/historik/sasonger.htm
  15. ^ http://www.gamlagaisare.se/
  16. ^ [a b c] Henrik Ystén. ”Samir Bakaou”. Offside #1 2007. Arkiverad från originalet den 24 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100324203310/http://www.offside.org/magasinet/smyglaesning.aspx?id=1169&templateName=preview. 
  17. ^ [a b c d] Bengt Gellingskog. ”En fulländad tekniker”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927034432/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/6929A24760214870C1256F91002A8783. Läst 9 maj 2010. 
  18. ^ ”Arkiv 2011”. Arkiverad från originalet den 9 april 2012. https://web.archive.org/web/20120409050501/http://www.allsvenskan.se/tabell/arkiv-2011/#omgaang-0. Läst 30 mars 2012. 
  19. ^ ”Gais tunga uppgång och fall”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/sport/fotboll/gais-tunga-uppg%C3%A5ng-och-fall-1.669069. Läst 23 september 2018. 
  20. ^ ”Matchrapport: GAIS-Helsingborg - ... och nu är det 23 raka utan seger”. http://www.svenskafans.com/fotboll/Matchrapport-GAIS-Helsingborg-och-nu-ar-det-23-raka-utan-seger-459577.aspx. Läst 4 november 2012. 
  21. ^ ”Slog Billingsfors – Gais sämst någonsin”. Aftonbladet. 28 oktober 2012. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/gais/article15685024.ab. Läst 4 november 2012. 
  22. ^ ”Gais satsar på stort cykellopp”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sport/gais-satsar-pa-stort-cykellopp_7635286.svd. Läst 4 november 2012. 
  23. ^ ”Gais satsar på stort cykellopp”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924113918/http://www.gp.se/sport/1.1115682-gais-satsar-pa-stort-cykellopp. Läst 4 november 2012. 
  24. ^ ”Askebrand får sparken av Gais”. P4 Halland. 27 maj 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5874356. 
  25. ^ ”Peo Ljung väljer att lämna ÖSK”. P4 Örebro. 13 juni 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=5888505. 
  26. ^ ”Gais sparkade tränare: "Det här pusslet blev för svårt"”. https://www.fotbollskanalen.se/superettan/gais-sparkade-tranare-det-har-pusslet-blev-for-svart/. Läst 23 september 2018. 
  27. ^ ”Pressmeddelande: GAIS och Per-Ola Ljung avslutar samarbetet”. gais.se. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151013032000/http://www.gais.se/pressmeddelande-gais-och-per-ola-ljung-avslutar-samarbetet/. Läst 23 september 2018. 
  28. ^ [a b c] Vad var det som gick så fel för Gais?”. Dagens Nyheter. 25 december 2021. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/sport/vad-var-det-som-gick-sa-fel-for-gais/. Läst 30 december 2021. 
  29. ^ ”Efter fiaskot – det här händer med Gais nu”. Göteborgs-Posten. 5 december 2021. https://www.gp.se/sport/fotboll/efter-fiaskot-det-h%C3%A4r-h%C3%A4nder-med-gais-nu-1.60845438. Läst 6 december 2021. 
  30. ^ 26 år med GAIS handboll
  31. ^ ”Elitseriens maratontabell”. Svenska Bandyförbundet. http://www.svenskbandy.se/SERIERCUPER/ELITSERIENHERR/HISTORIKSTATISTIK/MARATONTABELL/. Läst 9 januari 2016. 
  32. ^ [a b] ”Beskedet: Gais Bandy spolar elitsatsningen”. www.expressen.se. http://www.expressen.se/gt/sport/beskedet-gais-bandy-spolar-elitsatsningen/. Läst 9 januari 2016. 
  33. ^ [a b c] ”Gais bandy drar sig ur elitserien”. www.dn.se. http://www.dn.se/sport/gais-bandy-drar-sig-ur-elitserien/. Läst 9 januari 2016. 
  34. ^ ”GAIS Futsal är nu ett faktum | GAIS”. www.gais.se. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180829084045/http://www.gais.se/gais-futsal-ar-nu-ett-faktum/. Läst 15 december 2015. 
  35. ^ ”Klasskamp eller inte – i kväll är det derby”. www.goteborgdirekt.se. 12 juni 2018. https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/klasskamp-eller-inte-i-kvall-ar-det-derby/reprfl!6UEEF9xuxAkpztONOvxARg/. Läst 3 november 2021. 
  36. ^ Johansson, Anne (19 december 2012). ”IFK har flest supportrar”. gp.se. http://www.gp.se/1.680389. Läst 3 november 2021. 
  37. ^ ”GAIS supporterklubbar”. Endelavoss. https://endelavoss.se/gais-supporterklubbar/. Läst 3 november 2021. 
  38. ^ Berg, David (9 januari 2020). ”Gais supportrar sluter upp igen – leder miljonjakt”. gp.se. http://www.gp.se/1.22359597. Läst 3 november 2021. 
  39. ^ [a b] ”Gais-fansen: Det är nervöst”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/P340yR. Läst 3 november 2021. 
  40. ^ ”Göteborgs hjärta”. Endelavoss. https://endelavoss.se/. Läst 3 november 2021. 
  41. ^ ”Kändissupportern: "Alla som inte är Gais kommer gå under"”. nyheter24.se. 9 mars 2012. https://nyheter24.se/sport/fotboll/665598-kandissupportern-med-ebbot-lundberg. Läst 3 november 2021. 
  42. ^ ”Emrik Larsson”. www.emrik.nu. https://www.emrik.nu/visa.lasso?ukat_id=8000000000002216&kat_id=84500000000001246&mall=aktuellt.lasso. Läst 3 november 2021. 
  43. ^ ”2011 års GAIS-ambassadör Håkan Hellström”. Gais.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514011330/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/EAD1F34B3D14F2A9C125788E002C4D58. Läst 26 maj 2012. 
  44. ^ ”Per Andersson ny GAIS-ambassadör”. matchdax.se. http://www.matchdax.se/allsvenskan/andersson-ny-gais-ambassad%C3%B6r. Läst 26 maj 2012. 
  45. ^ ”Håkan Hellström utsedd till årets GAIS-ambassadör”. 1894.se. Arkiverad från originalet den 18 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110518090356/http://1894.se/index.php/2011/05/12/hakan-hellstrom-utsedd-till-arets-gais-ambassador/. Läst 26 maj 2012. 
  46. ^ ”Nye GAIS-ambassadören underhåller publiken”. Gais.se. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407072239/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/D848D70B883A89A5C12579DB00508B39. Läst 26 maj 2012. 
  47. ^ ”Truppen”. gais.se. Arkiverad från originalet den 2 december 2014. https://web.archive.org/web/20141202040717/http://gais.se/Fotboll/GAIS.nsf/SpelartruppenWeb?OpenView&RightWidth=0. Läst 19 september 2020. 
  48. ^ Dags för klubb-TV GAIS i Kanal Lokal! Arkiverad 12 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Gais.se
  49. ^ Presentation av Det enda laget Arkiverad 22 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  50. ^ ”Attentat – GAIS Är Allt! (CDr)” (på engelska). https://www.discogs.com/Attentat-GAIS-Är-Allt/release/9538246. Läst 12 mars 2021. 
  51. ^ Balkander, Mattias (26 april 2016). ”Hellströms hyllning till Gais i nya videon: "Har tappat det fullständigt"”. gp.se. http://www.gp.se/1.200330. Läst 12 mars 2021. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]