Drönare (luftfartyg)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Obemannad luftfarkost)
Hoppa till: navigering, sök
En AAI RQ-2 Pioneer över Irak.
En kameraförsedd drönare av typen quadcopter, med operatör, över Kvarntorpshögen

Drönare, även kallat obemannad luftfarkost eller UAV (engelska Unmanned Aerial Vehicle), är ett samlingsnamn på motorförsedda luftfartyg utan pilot ombord som kan flyga autonomt eller fjärrstyras. Den kan vara återanvändningsbar men inte av engångstyp[a] och finns i alla storlekar; från luftfartyg på hundratalet gram som startas genom att kastas för hand till farkoster på tusentals kilo som startar och landas som vanliga flygplan. Transportstyrelsen använder termen UAS (Unmanned Aerial Systems), vilket omfattar själva farkosten samt dess kringutrustning som är nödvändiga för att starta, flyga och landa det obemannade luftfartyget.[1] I artikeln används fortsättningsvis termen UAV.

Exempel på användningsområden är flygfotografering, vilket kan kräva tillstånd, samt attackdrönare (UCAV, Unmanned Combat Aerial Vehicle), vilket är en kontroversiell form av krigföring. En drönare utformad som ett flygplan kallas även förarlöst plan. En drönare utformad som helikopter med fyra rotorer kallas quadcopter (quadrocopter).

Fjärrstyrning[redigera | redigera wikitext]

En UAV fjärrstyrs av en operatör från en markstation med hjälp av radiokommunikation. Markstationen kan även ta emot den information som UAV:n samlar in. Den enklaste formen av UAV flyger inom synhåll och bibehåller rätt flygläge genom att operatören visuellt observerar den. Andra system kan flyga bortom den visuella horisonten och genom inbyggda styr- och navigeringssystem till viss del uppträda autonomt (under fjärrövervakning) för att till exempel följa ett mål på marken.

Tappar UAV:n kontakten med markstationen så förloras förmågan att kontrollera farkosten. För att undvika att UAV:n havererar kan den förprogrammeras att återvända till en fastställd plats för att komma inom radioräckvidd eller landa.

UAV-kategorier[redigera | redigera wikitext]

UAV:er delas i Sverige in i följande kategorier:

  • Kategori 1A Maximal startvikt på mindre än eller lika med 1,5 kg och flygs inom synhåll för piloten.
  • Kategori 1B Maximal startvikt på mer än 1,5 kg men mindre än eller lika med 7 kg och flygs inom synhåll för piloten.
  • Kategori 2 Maximal startvikt på mer än 7 kg och flygs inom synhåll för piloten.
  • Kategori 3 Obemannade luftfartyg som är certifierade för att kunna flygas och kontrolleras utom synhåll för piloten.

UAV:er som har en operativ massa på över 150 kg och som troligtvis kommer att serieproduceras behöver tillstånd från den europeiska luftfartsmyndigheten EASA.

Tillstånd för civil användning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige kan man behöva söka tillstånd hos flera olika myndigheter för användning av drönare.[2]

För yrkesmässig civil UAV-verksamhet i svenskt luftrum krävs tillstånd av Transportstyrelsen. Dessutom kräver all flygning utom synhåll från föraren tillstånd från Transportstyrelsen.

Vid flygning över Luftfartsverkets kontrollzoner (kontrollerat luftrum) kring flygplatser, se karta, krävs dessutom tillstånd av flygtrafikledningen vid varje enskilt tillfälle.[3] Det är förbjudet att flyga över flygrestriktionsområden såsom fängelser, kärnkraftverk och nationalparker (R-områden på ovan nämnda karta), men även restriktionsområden som upprättats tillfälligt kring militära olycksplatser.

Flygfotografering med drönare som är försedd med kamera riktad mot allmän plats (gator, torg, parker, skog och mark där allmänheten har tillträde) faller under kameraövervakningslagen och kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt en dom i december 2015.[4] Högsta förvaltningsdomstolen överprövar domen under 2016.[5] Datainspektionen är tillsynsmyndighet som bevakar att kameraövervakningslagen följs.

För publicering och spridning av flygfotografier och -filmer, exempelvis via sociala medier, krävs tillstånd enligt Lagen om skydd för geografisk information. Innan spridningen skall man antingen ha sänt bilderna via e-post för godkännande av lantmäteriet, eller ha fått beviljad självgranskningsrätt.[6] Vissa undantag från kravet om spridningstillstånd infördes den 1 maj 2016.[7] För spridningstillstånd av fotografier av delar av Sveriges sjöterritorium är det istället Sjöfartsverket som är tillståndsgivande myndighet. Innan 1 maj 2016 reglerades spridningstillstånd istället i Lagen om skydd för landskapsinformation. Då skulle bilderna postas till Försvarsmakten, utskrivna eller på elektroniskt media, men inte sändas via Internet eftersom det räknades som spridning.[8]

Militär användning[redigera | redigera wikitext]

I militära sammanhang används UAV främst till spaning samt vapeninsats. En beväpnad UAV betecknas UCAV (Unmanned Combat Aerial Vehicle).

Amerikansk användning av UCAV[redigera | redigera wikitext]

USA genomförde under 2000-talet i Afghanistankriget flera militära drönarattacker med UCAV för att inte behöva riskera amerikanska liv. Farkosterna styrdes från flygbaser i USA eller skyddade högkvarter i Afghanistan.[källa behövs], Yemen.[9][10] Sudan eller Pakistan. Från USA:s Joint Special Operation Command dödar drönare människor som står på USA:s dödslista - en lista som omfattar flera tusen namn. Det första stora tillslaget man känner till i Yemen skedde den 17 december 2009, beordrat av president Obama. Då dödades 46 civilpersoner i byn al-Majalah. civila; mer än hälften var kvinnor och barn.[11] I en del fall har även amerikanska medborgare dödats.[12][13]

Drönare som USA har sänt in i Pakistan har dödat långt fler civila människor än USA:s regering har medgett, visar en gemensam studie från två amerikanska universitet. Bara två procent av alla skadade och döda utgörs av mål på ”hög nivå” bland dem som USA försöker komma åt och döda. Drönarattacker dödade mellan 2 562 och 3 325 personer från juni 2004 till september 2012. Av dessa var mellan 474 och 881 personer civila, varav 176 barn. USA:s regering har sagt att nästan inga civila dödsfall har förekommit i drönaranfallen. [14][15] Enligt Bureau of Investigative Journalism har USA mellan 2004 och april 2013 utfört 368 attacker och dödat mellan 2 541 och 3 533 människor, varav 411–884 civila och 168–197 barn. Totalt antal skadade: 1173–1472 människor.[16]

Kritik mot amerikansk användning av UCAV[redigera | redigera wikitext]

Drönarattackerna har av Mark Klamberg, folkrättsforskare vid Stockholms universitet, uppfattas som problematiska sett ur internationellt rättsperspektiv. Dels för att de löser upp rådande regler för när dödligt våld får tillgripas och dels för att de utförs utan hänsyn till andra länders gränser och självbestämmande. Kritik framfördes att amerikanerna inte skulle acceptera att metoden användes på deras eget territorium.[17] [förtydliga] En domstol i Peshawar har förklarat att drönarattackerna utgör illegala krigsbrott.[18]

USA Bryter mot den internationella folkrätten[redigera | redigera wikitext]

Enligt den internationella folkrätten som tecknades 1949 i Genève står det att varje stat har rätten till att vara absolut självständig. Denna lag kallas för suveränitetsprincipen och garanterar varje enskild stats suveränitet. Kritiken som riktats mot USA, handlar om att de inte tagit hänsyn till denna lag. De påstår att detta är för den internationella säkerheten och för att bekämpa internationell terrorism. Detta kallas för självförsvarsprincipen. Att man får attackera fientliga mål utomlands om de anses vara stor risk för det inhemska eller nationella stater.[19]

Användning i svenska försvarsmakten[redigera | redigera wikitext]

Användandet av UAV inom Försvarsmakten går tillbaka till 1959, då den fjärrstyrda målroboten Rb 01 Jindivik flög för första gången.[20] Numera används UAV framförallt som en underrättelse- samt spaningsresurser och verksamheten leds av Livregementets husarer (K3) i Karlsborg, som även bidrar med UAV-resurser vid internationella insatser.[21][22]

Försvarsmakten delar upp UAV-systemen i två kategorier; taktisk UAV (TUAV) samt stridsteknisk UAV (SUAV)[b]. Den huvudsakliga skillnaden är storleken på luftfarkosten vilket direkt påverkar flygtid, räckvidd och typ av last som kan bäras. En taktisk UAV opererar normalt på större avstånd, högre höjder, längre tid och med bättre sensorkvalité än en stridsteknisk UAV.

UAV 05 Svalan/Korpen
UAV-system använda av Försvarsmakten
Svensk benämning Typ Originalnamn
UAV 01 Ugglan TUAV Sagem Sperwer
UAV 02 Falken SUAV Elbit Systems Skylark
UAV 03 Örnen TUAV AAI RQ-7 Shadow
UAV 04 Svalan SUAV AeroVironment Wasp III
UAV05A Svalan SUAV AeroVironment Wasp III
UAV05B Korpen SUAV AeroVironment Puma

UAV:er med svensk anknytning[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Exempelvis en kryssningsrobot räknas inte till kategorin obemannade luftfartyg då det är ett vapensystem vars sprängladdning är integrerad i flygkroppen och som förstör själva luftfartyget vid detonationen.
  2. ^ Är sannolikt en försvenskning för att passa det engelskspråkiga begreppet Small UAV.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Obemannade luftfartyg (UAS – Unmanned Aircraft Systems)”. Transportstyrelsen. Arkiverad från originalet den 4 maj 2012. http://web.archive.org/web/20120504223527/http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Luftfartyg/Obemannade-luftfartyg-UAS/. 
  2. ^ Obemannade luftfartyg - UAS, transportstyrelsen, läst 2016-07-20
  3. ^ Drönare, Transportstyrelsen.se, läst 2015-12-26
  4. ^ ”Ny dom: Drönare med kameror behöver tillstånd”. Ny Teknik. 21 december 2015. http://www.nyteknik.se/nyheter/ny-dom-dronare-med-kameror-behover-tillstand-6342959. 
  5. ^ Krävs tillstånd om kameraövervakning med drönare, Allt om juridik 2016-03-23
  6. ^ Spridningstillstånd, Lantmäteriet, läst 2017-07-20
  7. ^ https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/skydd_landskapsinformation/info-om-ny-lag-och-foreskrifter.pdf
  8. ^ ”Sveriges alla förbudszoner - här får du inte flyga drönare utan tillstånd”. idg.se. 14 november 2014. http://m3.idg.se/2.1022/1.593072/lagen-om-dronare--tillatet-flyga-for-nojes-skull-och-inom-synhall. 
  9. ^ ”In Yemen, U.S. airstrikes breed anger, and sympathy for al-Qaeda” (på engelska). The Washington Post. 29 maj 2012. https://www.washingtonpost.com/world/middle_east/in-yemen-us-airstrikes-breed-anger-and-sympathy-for-al-qaeda/2012/05/29/gJQAUmKI0U_story.html. 
  10. ^ ”Växande motstånd i Jemen mot USA:s drönare”. Sveriges Radio. 19 februari 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5447764. 
  11. ^ ”UN investigation to probe ‘unlawful killings’ by drones in Palestine, Pakistan and Yemen” (på engelska). mondoweiss.net. 26 januari 2013. http://mondoweiss.net/2013/01/investigation-killings-palestine/. 
  12. ^ Hansson, Wolfgang (12 februari 2013). ”Lönnmord och drönare håller Obama tyst om”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article16223495.ab. 
  13. ^ http://topics.nytimes.com/topics/reference/timestopics/people/a/anwar_al_awlaki/index.html
  14. ^ Drönare dödar fler än USA medger”. Dagens Nyheter. 26 september 2012. http://www.dn.se/nyheter/varlden/dronare-dodar-fler-an-usa-medger. 
  15. ^ Living Under Drones
  16. ^ ”April 2013 Update: US covert actions in Pakistan, Yemen and Somalia” (på engelska). The Bureau of Investigative Journalism. 2 maj 2013. https://www.thebureauinvestigates.com/2013/05/02/april-2013-update-us-covert-actions-in-pakistan-yemen-and-somalia/. 
  17. ^ Rosén, Hans (1 juni 2012). ”Förarlösa plan upplöser krigets regler”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/forarlosa-plan-upploser-krigets-regler. Läst 15 juni 2012. 
  18. ^ ”Pakistani court rules CIA drone strikes are illegal” (på engelska). The Bureau of Investigative Journalism. 9 maj 2013. https://www.thebureauinvestigates.com/2013/05/09/pakistani-court-rules-cia-drone-strikes-are-illegal-and-war-crimes/. 
  19. ^ Bring, Ove (10 augusti 2013). ”Drönaren och folkrätten”. Advokatsamfundet. https://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2013/Nr-5-2013-Argang-79/Dronaren-och-folkratten/. 
  20. ^ Petersson, Ulf (2009). ”Öppet hus och nostalgi i Vidsel”. Protec (Försvarets materielverk) (2): sid. 27. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/Protec/Protec02_09.pdf. 
  21. ^ Karlberg, Lars Anders (30 december 2009). ”Nödrop från Afghanistan: – Ge oss nya spaningsplan”. Ny teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article266565.ece. 
  22. ^ Karlberg, Lars Anders (11 februari 2010). ”Inga obemannade plan förrän i höst”. Ny teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article267402.ece. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]