Olof Trätälja

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Olof Trätälja på en bild av Gerhard Munthe.

Olof Trätälja var en svensk kung av Ynglingaätten, en legendarisk svensk kungaätt. Yngligarna är inte historiskt belagda, men flera historiska kungar sa sig vara släkt med dem. Han omtalas i Tjodolf av Hvins Ynglingatal, samt i Snorre Sturlassons Ynglingasaga i Heimskringla och då som son till Ingjald Illråde.

Legenden[redigera | redigera wikitext]

Olof uppfostrades i Västergötland hos sin fosterfar. Efter att hans fader Ingjald Illråde dödats och Ivar Vidfamne blivit ny kung i Svitjod bosatte han sig i Värmland, som på den tiden till stordel var obebott. I Värmland bröt Olof mark och skapade sig ett välde som den förste kungen av Värmland. När man i Svitjod fick höra att Olof röjde skogar kallade man honom spefullt för "trätälja" eftersom han ägnade sig åt en sådan "smädlig" verksamhet. Han gifte sig med en kvinna vid namn Solveig eller Sölva, och fick sönerna Ingjald och Halvdan Vitben.

Enligt Snorre gjorde kung Ivar många män i Svitjod fredlösa, och de flydde till Värmland. Till slut var de så många att det inte fanns nog land, och det blev svält. Olof fick skulden eftersom han inte blotade, och svearna brände honom inne i sitt hus som ett offer till Oden.

Efter hans död blev enligt Snorre Ingjald kung i Värmland, medan Halvdan till slut blev kung i Romerike och Vestfold, och efter Ingjalds död även i Värmland.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

I Johannes Magnus verk Historia de omnibus Gothorum Sveonumque regibus så räknas Olof Trätälja som Sveriges 107:de kung. Magnus menade att han skulle tillträtt som 891 e.Kr. Denna idé är helt övergiven idag. Allmänt uppfattas Olof Trätälja som en mytologisk figur, hans död för tankarna till sin fars död (bränd inne) och förfaders Domaldes död (offrad till gudarna). Genom Olof Trätäljas ättelinje kunde de norska kungarna på vikingatiden hävda släktskap med de berömda Ynglingarna.

Genom att jämföra historiskt belagda händelser som refereras till i de olika uppskrivningarna av berättelsen så menar man idag att det är troligare att tiden för Olof Trtäljas liv egentligen är menat till början av 600-talet. Från denna tid finns kungshögar och borgar som påminner om de i Västra Götaland och Mälardalen. Det är möjligt att detta är kopplat till inflyttningen och uppstoden av hövdingadömen i Värmland vilken kanske är en verklig bakgrund till legenden.

Säffle kommun har tidigare använt Olof Trätälja i sin logotyp och en gravhög i Säffle kallas Olof Trätäljas hög. Gravhögen med det romantiska namnet från Erik Fernows tid hette egentligen Knutshögen.

Källor[redigera | redigera wikitext]