Omega-3-fettsyror

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Omega 3-fettsyra)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Omega-3-fettsyror (ω-3-fettsyror) är en grupp av fleromättade fettsyror. Källor för omega-3-fettsyror är bland annat rapsolja, valnötter och fisk.[1]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Kemisk struktur, alfa-linolensyra (ALA)

Fleromättade fettsyror består som övriga fettsyror av kedjor av kolatomer och första kolatomen bildar en karboxylgrupp (-COOH), och sista kolatomen i kedjan, omega-atomen, bildar en metylgrupp (-CH3). Fleromättade fettsyror skiljer sig från mättade och enkelomättade genom att kedjorna innehåller minst två dubbelbindningar mellan kolatomer.

"Omega" betecknar i traditionell kemisk nomenklatur den sista kolatomen sett från karboxylgruppen. Denna omega-kolatom bildar en metylgrupp, och omega-3 betecknar den kolatom som ligger som nummer tre räknat från och med omega-kolatomen, och att det finns en dubbelbindning mellan tredje och fjärde kolatomen sett från metylgruppen. Att en fettsyra betecknas som "omega-3" talar bara om var den första dubbelbindningen från metylgruppen finns. Det kan finnas flera dubbelbindningar i fettsyra-molekylen. Vidare beskriver inte omega-3 längden på fettsyra-molekylen. Många olika fettsyror kan alltså kategoriseras som omega-3.

Förekomst i födoämnen[redigera | redigera wikitext]

Chiafrön är rika på omega-3.

Av de fleromättade omega-3-fettsyrorna förekommer alfa-linolensyra i vegetabiliska oljor, bl.a. linfrö-, raps-, valnöt-, hampa- och solrosolja samt linfrön, valnötter, kiwi och gröna bladväxter. Av alfa-linolensyra kan kroppen, i mycket liten utsträckning, bilda de längre fleromättade fettsyrorna eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA). Färdigbildat EPA och DHA finns i mikroalger och i små mängder i landlevande vegetabilier. Vegetabiliska tabletter med EPA och DHA finns också att köpa. Färdigbildat EPA och DHA anses ha ett högre näringsvärde än alfa-linolensyra.

I fisk och skaldjur förekommer de längre fleromättade fettsyrorna EPA och DHA. Dessa är inte essentiella eftersom de kan bildas i kroppen från alfa-linolensyra. EPA och DHA förekommer i fet fisk, framför allt makrill, sill och lax. Fiskarna tillverkar inte omega-3-fettsyrorna själva utan tillgodogör sig dessa genom att äta mikroalger. Fettsyrorna lagras in i fiskens fett och hjälper den att bibehålla sin rörlighet vid lägre temperaturer genom att de mer förgrenade fettsyrorna är väsentligt mer elastiska jämfört med mättade fettsyror.

Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Omega-3-fettsyror har visat sig verka positivt mot inflammationsbenägenhet. Forskning pekar på att många sjukdomar har sitt ursprung i inflammation, således kan omega-3-fettsyror förebygga många sjukdomstillstånd. Fettsyrorna uppges bland annat kunna förhindra eksem, astma, reumatism och tarmsjukdomar. Även åkommor kopplade till hjärnan verkar kunna avvärja ADHD, demens, depression, schizofreni och Alzheimers då mycket tyder på att dessa sjukdomar har sitt ursprung i inflammation. [2]

Här är några effekter av omega-3

  • Effekten på blodfetterna
  • Blodtryckssänkande effekten
  • Hämmade funktionen av blodplättar (trombocyter)
  • Antiinflammatoriska effekten
  • Effekten på kärlelasticiteten[3]

Tillförsel av stora doser EPA, i synnerhet i förhållande till halten DHA, kan användas som behandling mot depression. Fem dubbelblinda studier har gjorts där omega-3 visade sig ha en signifikant antidepressiv effekt jämfört med kontrollgrupp i tre studier. Positiv effekt fick man i två studier med 1-2 gram ren etyl-EPA och i en studie med EPA/DHA i förhållandet 2/1. Man såg ingen signifikant skillnad i det fjärde arbetet med EPA/DHA i förhållandet 1/4 med olivolja som kontrollsubstans, och ej heller i den femte studien med ren DHA. [4]

Intag[redigera | redigera wikitext]

Enligt Livsmedelsverket bör fem till tio procent av en vuxens energiintag komma från fleromättade fetter, varav ungefär en procent från omega-3. Det motsvarar cirka 2,5 till 3 gram omega-3 fett om dagen, vilket är lika mycket som finns i en portion lax eller 2 matskedar rapsolja. Vid en varierad kosthållning, där fisk ingår, är det sällan några problem att få i sig tillräckligt mycket omega-3.[1]

Särskilt för gravida kvinnor är det viktigt att äta fet fisk minst en gång i veckan då fostret behöver DHA och EPA för korrekt utveckling. Makrill, odlad lax och inlagd sill rekommenderas då de är feta men inte innehåller miljögifter.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Fleromättat fett, omega-3, omega-6” (på sv). Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/fleromattat-fett-omega-3-och-omega-6. Läst 1 augusti 2018. 
  2. ^ Omega-3 mot inflammation” (på sv-SE). Kurera.se. 7 maj 2014. https://kurera.se/omega-3-mot-inflammation/. Läst 12 mars 2018. 
  3. ^ Omega-3 mot inflammation” (på sv-SE). Kurera.se. 7 maj 2014. https://kurera.se/omega-3-mot-inflammation/. Läst 12 mars 2018. 
  4. ^ ”Näringsaspekter vid behandling av depression och ångest.pdf”. http://www.medibalans.se/press/Naringsaspekter.pdf. Läst 12 mars 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]