Linfrö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Linfrö

Linfrö är fröet från växten lin (Linum usitatissimum).

Linfrö används i första hand för tillverkning av linolja. Linolja används som impregnering, och som bas för traditionell färgtillverkning samt rostskydd med mera. Oljan används även i matlagning men är inte lika vanlig som rapsolja eller olivolja.

Restprodukter från oljepressningen kan i form av linfrökakor användas som foder.

Användning som livsmedel[redigera | redigera wikitext]

På grund av sin höga halt kostfiber och omega-3-fettsyror används det bland annat i müsli och bakning. Vid kallpressning till matolja får man en olja som rekommenderas att blandas med andra oljor på grund av smaken. Vid överdosering är linfrö giftigt.

Hälsorisker och hälsofördelar[redigera | redigera wikitext]

Linfrö innehåller även vätecyanidproducerande glykosider, vilket innebär en potentiell hälsorisk vid överkonsumtion. Livsmedelsverket skriver att 1–2 matskedar linfrö kan anses riskfritt då inga toxiska effekter är kända vid denna dos. Intag av 3–10 matskedar krossat linfrö räknas som överkonsumtion och ger en påtaglig cyanidexponering som kan vara skadlig vid långtidsanvändning.[1]

Inom folkmedicinen anses hela linfrön vara bra som huskur mot trög mage.[2] Det bildas en geléaktig vätska av kostfibrerna, vilket har en laxerande effekt. Krossade frön kan däremot släppa lös ämnet linamarin, som i matsmältningen omvandlas till ytterst giftig vätecyanid (blåsyra). Livsmedelsverket avråder från intag av krossade linfrön.[3]

Foder[redigera | redigera wikitext]

Linfrö och linfrökakor kan användas som foder.

Många ger sina hästar linfrö på grund av den magsmörjande effekten. Dock måste då linfröet först kokas,[4] så kallad stöpning. Linamarin, en glykosid som finns i fröet och som spjälkas av enzymet linas till bland annat vätecyanid, förlorar sin verkan som gift vid upphettning.[5] I handeln finns linfröpellets och linfrökaka att tillgå, och denna behöver inte upphettas eller blötläggas före utfodring. Se även betfor.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Livsmedelsverket: Cyanogena glykosider och vätecyanid - linfrö [1]
  2. ^ Dietist om förstoppning Arkiverad 10 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Råd om krossade linfrön
  4. ^ Svenska Tinkerhästsällskapet – FODERSTATSBERÄKNING
  5. ^ Nationalencyklopedin, på internet, besökt 11 januari 2010, uppslagsord: linfrö

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]