Ornithomimider
| Ornithomimider Fossil Stratigrafisk utbredning: krita | |
 Kranium av Struthiomimus. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Underklass | Diapsider Diapsida |
| Infraklass | Härskarödlor Archosauria |
| Överordning | Dinosaurier Dinosauria |
| Ordning | Ödlehöftade dinosaurier Saurischia |
| Underordning | Theropoder Theropoda |
| Infraordning | Coelurosaurier Barsbold, 1976 |
| Överfamilj | †Ornithomimosaurier †Ornithomimosauria |
| Familj | †Ornithomimider †Ornithomimidae |
| Arter | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ornithomimider, vetenskapligt namn Ornithomimidae (fågelhärmande ödlor), även populärt kända som strutsdinosaurier, är en familj dinosaurier tillhörande ordningen theropoder. Gruppen tillhör undergruppen coelurosaurier (en av två stora grupper theropoder) och därmed troligen nära släkt med såväl fåglar som de väldiga tyrannosauriderna. Troliga förfäder var mycket små dinosaurier som till exempel Compsognathus.
Släkten
- †Anserimimus
- †Archaeornithomimus
- †Betasuchus
- †Dromiceiomimus
- †Gallimimus
- †Ginareemimus
- †Orcomimus
- †Ornithomimus
- †Pelecanimimus
- †Sanchusaurus
- †Shenzhousaurus
- †Sinornithomimus
- †Struthiomimus
- †Timimus
- †Tugulusaurus
Mer om ornithominider
Som alla andra theropoder var dessa dinosaurier tvåbenta tågångare. De hade en ganska lång hals med relativt långa framben/armar och svans. De flesta saknade tänder. Av fotspår att döma var de flockdjur och alla kända släkten levde under krita på nordliga kontinenter och var bland de mest framgångsrika dinosaurierna fram tills slutet av krita, för 65 miljoner år sedan.
Benämningen "strutsdinosaurier" har de dels fått för att de påminde en del om strutsar vad gäller kroppskonstruktion och dels var de de snabbaste av alla kända dinosaurier. Man beräknar att de kunde nå hastigheter upp till 80 km/h, snabbare än en häst kan springa. Därmed bör de även ha varit varmblodiga som fåglar och däggdjur. De flesta var med dinosauriemått relativt små med längder på 3-4 meter. Undantaget är Deinoscheirus som visserligen bara är känd från ett par jättelika framben som var drygt 2,5 meter långa. Paleontologer anser att djuret som frambenen en gång satt på bör ha varit åtminstone 12 meter långt.
Till skillnad från de allra flesta theropoder var inte ornithomosaurierna utpräglade köttätare utan föredrog av allt att döma en blandad kost bestående av små ödlor, insekter och en hel del växter. En del paleontologer hävdar att de nästan uteslutande livnärde sig på växter. Deras främsta argument för denna ståndpunkt att de tycks ha varit så talrika i den miljö de levde i - växtätare är i ekosystem ofta många fler än de köttätare som jagar dem.
Numer räknas ornithminiderna och deras närmaste släktingar som en av tre stora undergrupper bland coelurosaurierna vid sidan om maniraptorerna och tyrannosauroiderna och därmed är de troligen nära släkt med alla fåglar som numera anses vara ättlingar till coelurosaurierna eller "fågeldinosaurier" (avian dinosaurs).
Se även
Källor
Engelskspråkiga Wikipedia