Osmundjärn

Osmundjärn är en svensk benämning på järn som framställts genom härdfärskning av tackjärn från masugnar, så kallat osmundssmide.

Osmundssmidet innebar att tackjärnet värmdes på en härd av träkol, medan blåsbälgar blåste in syre i härden, för att sänka kolhalten i järnet. Bearbetningen skedde gradvis, och det första järnet man får fram kallas luppjärn.

Ordets ursprungliga betydelse är oklar, och det är osäkert om det ursprungligen även syftat på myrblästerugnssmide, även om det innebär att man inte skulle ha behövt använda sig av det som kallas osmundssmide då järnet redan från början hållit en tillräckligt låg kolhalt för att vara smidbart. Första gången ordet osmundsjärn förekommer i skrift är 1280, och det användes då i England som beteckning på en från Norden importerad järnprodukt. Osmund användes även som beteckning på järnstycken av en specificerad vikt, 1/24 lispund eller omkring 280 gram. Osmundsjärnstycken var en viktig svensk exportvara men undanträngdes på 1600-talet av stångjärnet.

Källor

• Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Osmund och Osmundsmide)