Ossian Berger

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ossian Berger
Ossian Berger 1928.JPG
Född13 februari 1849[1]
Nysunds församlingSverige
Död28 december 1914[1] (65 år)
Uppsala församlingSverige
MedborgarskapSvensk
SysselsättningPolitiker
BefattningLedamot av Sveriges riksdag
Sveriges justitieminister
Politiskt partiModeraterna
FöräldrarAnders Berger
SläktingarVilhelm Berger (syskon)
Redigera Wikidata

Ossian Berger (i riksdagen kallad Berger i Stockholm), född 13 februari 1849 i Nysunds socken, död 28 december 1914 i Stockholm, var en svensk jurist och politiker, justitieminister 1902–1905.

Ossian Berger var son till Anders Alexander Berger (1815–1871) och Marie Charlotte Löwenhielm. Fadern ärvde farfaderns järnbruk i Södra Håkansbol och var ledamot av första kammaren. Släkten Berger kommer förmodligen från Tyskland och har varit bosatt i Sverige sedan 1600-talet. Ossian Bergers bror Alexander Berger (1844–1901) var matematiker och gjorde insatser inom den analytiska talteorin. En annan bror, Vilhelm Berger (1867–1938), utvandrade till USA där han var redaktör för Nordstjernan och även var verksam som författare.

Ossian Berger blev filosofie doktor 1877 och juris doktor 1884 vid Uppsala universitet. Han var därefter verksam inom hovrätten över Skåne och Blekinge och sedan häradshövding i Norra Åsbo härad 1892–98. 1898–1902 var han justitieombudsman, varpå han blev justitieminister 1902–05 i Erik Gustaf Boströms andra ministär. Därefter återgick han till sin tjänst i Norra Åsbo för ett år, innan han blev vald till suppleant för justitieombudsmannen 1906–07 och 1908–13, samt igen vald till justitieombudsman 1913 till sin död 1914. Åren 1907–1912 var han därtill riksdagsledamot i första kammaren, år 1907–1911 för Kalmar läns södra valkrets och 1912 för Örebro läns valkrets. Han var partilös 1907, tillhörde Första kammarens moderata parti 1908–1911 och berecknade sig slutligen 1912 som liberal vilde.

Som justitieombudsman bidrog Berger till att höja ämbetets betydelse och status genom reformer, gott omdöme och nit. Han lade fram förslag till förbättringar av lagar, läroböcker för juridikstudier, rättsväsendet och medborgerliga rättigheter som församlingsfriheten. De flesta förslag bifölls och gav honom ett orubbligt anseende. Under tiden som justitieminister var han frisinnad men försvarsvänlig. Han drev igenom att Sverige anslöt sig till Bernkonventionen, och hade den omdebatterade rösträttsfrågan på sitt bord men kunde inte driva igenom allmän och lika rösträtt för män till val till andra kammaren då de liberala opponerade sig emot proportionalismen.

Företrädare:
Hjalmar Hammarskjöld
Sveriges justitieminister
1902-1905
Efterträdare:
Gustaf Berg

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ossian Berger, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18590

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 262

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]