Ossians sånger

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ossians sånger är ett diktverk från 1760-talet, skrivet av James Macpherson (1736-1796) och översatt till i stort sett alla europeiska språk, inklusive svenska, först av Abraham Niclas Edelcrantz.

Macpherson påstod sig i de skotska högländerna ha upptecknat gamla ballader, som förts vidare genom muntlig tradition. Ursprungligen hade de enligt Macpherson skapats av en keltisk skald, Ossian, på 200-talet e Kr. Macpherson sade sig ha översatt balladerna från gaeliska, ett keltiskt språk, till engelska.

I England var man hänförd av Macphersons fynd. Nu hade man en forntida skald, precis som grekerna hade sin Homeros. Det fanns ett starkt intresse för forntida historia under romantiken och i Ossians sånger hade man nu en källa som belyste livet hos kelterna, de brittiska öarnas urinvånare.

Men forskarna ville veta mer om sångerna, hur de keltiska originaltexterna såg ut, om det fanns fler ballader bevarade med mera. Macpherson var emellertid märkligt ovillig att lämna ifrån sig upplysningar. Så småningom blev det klart att Ossians sånger var en litterär bluff. Macpherson hade själv skrivit sångerna – på engelska. Hans kunskaper i gaeliska var så skrala, att han knappast skulle ha kunnat översätta keltiska ballader till engelska. Troligen hade han hört gamla visor sjungas i Skottland och sedan använt dessa som inspirationskälla. Han var alltså inte upptecknare eller redaktör utan skald, och en skald som förmådde att entusiasmera sina läsare.

Goethe, Herder och Napoleon I tillhörde beundrarna av Ossian. I Sverige gav Thorild honom sin hyllning i hymnlika uttryck; Per Enbom svärmade för honom, och själve Kellgren gav (i sitt docentspecimen) honom ett varmt erkännande. Som pojke var Walter Scott en av Ossians tillbedjare, och ännu Byron och Shelley, madame de Staël och Lamartine fann honom poetisk. Ossians sånger spelade en avgörande roll för inledningen av romantiken och gav keltisk mytologi ett uppsving.

Den svenske kungen Oscar I (född 1799) är uppkallad efter en hjälte i dikten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]