Ottoline Morrell

Från Wikipedia
Ottoline Morrell
Lady Ottoline Morrell, 1902. Porträttfoto av Henry Walter Barnett
FöddOttoline Violet Anne Cavendish-Bentinck
16 juni 1873[1][2][3]
Royal Tunbridge Wells, Storbritannien
Död21 april 1938[1][2][3] (64 år)
London
BegravdSt. Winifred's Churchyard[4]
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidSomerville College
SysselsättningMålare, fotograf, aristokrat, författare
MakePhilip Morrell
(g. 1902–)[5]
BarnJulian Vinogradoff (f. 1906)[6]
FöräldrarArthur Cavendish-Bentinck
Augusta Browne[6]
Redigera Wikidata

Lady Ottoline Violet Anne Morrell, född 16 juni 1873 i Royal Tunbridge Wells, död 21 april 1938 i London, var en brittisk aristokrat och mecenat. Hennes stöd och nätverk var viktiga för intellektuella och konstnärer under tidigt 1900-tal, bland andra i kretsen kring Bloomsburygruppen, till exempel Virginia Woolf, Duncan Grant och Clive Bell.

Andra kända medlemmar av hennes bekantskapskrets var Siegfried Sassoon, T. S. Eliot, W. B. Yeats, Mark Gertler och Vaslav Nijinsky.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lady Ottoline Morrell var dotter till generallöjtnant Arthur Cavendish-Bentinck och friherrinnan Augusta Browne. Hon titulerades Lady efter sin halvbror Henrys arv av Hertigdömet Portland 1879[7]. 1889 påbörjade hon studier i politisk ekonomi och romersk historia vid Somerville College i Oxford.[8]

Efter en kort kärleksaffär med den svenska läkaren och författaren Axel Munthe gifte sig Ottoline Morrell med den liberale parlamentsledamoten Philip Morrell med vilken hon hade två egna barn, utöver dennes utomäktenskapliga. Paret levde i ett öppet förhållande, och Ottoline Morrell hade flera utomäktenskapliga förhållanden med personer av båda könen, bland andra filosofen Bertrand Russell[9], konstnärer Dora Carrington och konstkritikern Roger Fry.[10]

Mot slutet av sitt 1930-talet plågades Morrell av sjukdom och ett flertal experimentella medicinska behandlingar tog, trots förmodat motsatt effekt, hennes liv.[10]

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Ottoline Morrell stod som förlaga för ett antal hel- och halvfiktiva romankaraktärer. Enligt konstvetaren och journalisten Ingela Lind är en möjlig sådan Lady Chatterley i D. H. Lawrences eponyma roman.[10] Mer säkert är att hon stått modell för Lady Hermione Roddice i Lawrences Kvinnor som älska (1920), Lady Caroline Bury i Graham Greenes Ett slagfält (1979) och Mrs. Bidlake i Aldous Huxleys Kromgult (1921).[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Lady Ottoline Morrell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Lady Ottoline Morrell, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Burke's Peerage” (på engelska). Wikipedia. 2020-01-11. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Burke%27s_Peerage&oldid=935274237. Läst 4 februari 2020. 
  8. ^ ”Ottoline Morrell”. Spartacus Educational. https://spartacus-educational.com/Jmorrell.htm. Läst 4 februari 2020. 
  9. ^ ”Russell: the Journal of Bertrand Russell Studies”. mulpress.mcmaster.ca. https://mulpress.mcmaster.ca/russelljournal?article=1353&context=russelljournal&sei-redir=1?article=1353&context=russelljournal&sei-redir=1. Läst 4 februari 2020. 
  10. ^ [a b c] Lind, Ingela (2018). Ta sig frihet : Bloomsbury, Indien och konsten att leva. ISBN 978-91-0-017524-5. http://libris.kb.se/bib/21792809. Läst 4 februari 2020 
  11. ^ Kennedy, Maev (10 oktober 2006). ”The real Lady Chatterley: society hostess loved and parodied by Bloomsbury group” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/uk/2006/oct/10/books.booksnews. Läst 4 februari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ottoline_Morrell&oldid=51900901”