Påfågelöga
| Påfågelöga | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Underordning | Glossata |
| (orankad) | Dagfjärilar Rhopalocera |
| Överfamilj | Äkta dagfjärilar Papilionoidea |
| Familj | Praktfjärilar Nymphalidae |
| Underfamilj | Vinterpraktfjärilar Nymphalinae |
| Tribus | Nymphalini |
| Släkte | Inachis Hübner, 1819 |
| Art | Påfågelöga I. io |
| Vetenskapligt namn | |
| § Inachis io | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Påfågelöga (Inachis io) är en fjärilsart; den enda i släktet Inachis. Den förekommer i stora delar av Europa och Asien.
Påfågelögat har ett vingspann på 55-65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Äggen som är gröna och ovala läggs huvudsakligen på nässelblad och kläcks på cirka en vecka. Larven är vitprickigt svart, och växer under en knapp månad innan den förpuppas. Påfågelögat ligger i en gulgrön till brun puppa i cirka två veckor.
Det vuxna påfågelögat söker sig företrädesvis till röda och blå blommor – särskilt ängsvädd, hampflockel och olika arter av tistelsläktena Carduus och Cirsium. Fjärilen kan förflytta sig långa sträckor för att finna sina favoritblommor.
Fjärilen övervintrar som vuxen (imago), och kan därför ses mycket tidigt på våren. I Sverige förökar sig påfågelögat enbart med en generation om året.
Påfågelöga har fått sitt namn från de ögonliknande fläckar på fjärilens vingar som påminner om påfågels fläckar på fjäderdräkten.
-
Larv av påfågelöga. -
Imago av påfågelöga. -
Färgen på undersidan av vingarna kan användas som kamouflage vid övervintringen.
Källor
- Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Påfågelöga.
