Pålstek

Från Wikipedia
Version från den 2 juli 2016 kl. 20.27 av Wvs (Diskussion | Bidrag) (Gjorde redigering 36313526 av Svensson1 (diskussion) ogjord)
Pålstek

Pålstek är en knop som används för att göra en fast ögla på ett rep. Pålsteket är lätt att slå och lätt att lösa upp efter belastning. Öglan är pålitlig och löper aldrig. Pålsteket används till exempel på förtöjningstrossar och på räddningslina kring livet.

Pålstek kallas ibland för "kungen bland knopar". Knopbibeln - The Ashley Book of Knots[1] - beskriver den under nummer 1010.

Prinsessan och draken

När man lär ut pålstek gör man det ofta genom att berätta en saga om en drake som kommer upp ur en sjö och fångar prinsessan och drar ner henne i djupet. Den är också möjlig att slå med en hand vilket till exempel används när man slår den kring den egna kroppen som räddningslinan.

Varianter

Pålsteket kan säkras genom att man med tampen lägger en överhandsknop om öglan, eller att man lägger en extra rundtörn i själva knopen. Pålstek finns i ytterligare några varianter: dubbel pålstek, spansk pålstek och portugisisk pålstek.[2]

Falsk pålstek

Notera att änden på repet - sladden, eller tampen - slutar inuti öglan. Om man av misstag eller okunskap eller avsiktligt i stället låter änden sluta på utsidan får man vad som kallas falsk pålstek, eller på engelska "left-hand bowline". När knopen slås med en hand är detta i praktiken omöjligt, men om draken drar ner prinsessan från fel håll blir det galet.

Enligt Ashleys är den falska[3] knopen, en betydligt sämre knop.[4] Men många fritidsbåtskeppare föredrar att använda denna variant,[källa behövs] eftersom avsaknad av tamp inuti öglan är fördelaktigare vid förtöjning runt påle, pollare, beting eller liknande. Till skillnad från andra "falska knopar" är kanske därför det falska pålsteket ingen dålig knop.

Det är det falska pålsteket som avbildats på frimärke.[5]

Användning

Pålstek lämpar sig för att

  • förena två spända snören för grövre gods (två pålstek).
  • fästa ett tåg i en påle, vars ända är åtkomlig (pålstek eller pålstek om egen part).
  • fästa ett tåg i påle eller mast, vars ända inte är åtkomlig.
  • fästa ett tåg i en ring.
  • bilda en löpögla (pålstek om egen part).
  • bilda en fast ögla (pålstek eller dubbelt pålstek).
  • bilda två fasta öglor (dubbelt pålstek).[6]
  • förstora en fast ögla (exempelvis ett splitsat öga). Här förs den existerande öglan upp ur sjön och träs över hela knopen för att fånga prinsessan.

Källor

  1. ^ The Ashley Book of Knots, Clifford W. Ashley. ISBN 0-07-158384-X.
  2. ^ Des Pawson: Boken om knopar, Wahlströms, 1999. ISBN 978-91-32-43175-3
  3. ^ Nummer 1034½ i The Ashley Book of Knots
  4. ^ Ashley skriver "It is often tied directly around a post, in mooring (probably by mistake), instead of tying a Right-hand Bowline, to which it is distinctly inferior".
  5. ^ Pressmeddelande från Posten
  6. ^ Hjalmar Öhrvall: Om knutar, Stockholm. Albert Bonniers förlag. 1916.[1]

Externa länkar