Palatalisering

Palatalisering eller muljering är brett definierat ett uttal av en konsonant med tungan i rörelse mot hårda gommen.

Termen är mångtydig, men oftast avses med palatalisering en sekundär artikulation där konsonanten har ett icke-palatalt primärt artikulationsställe, till exempel alveolara [s], men artikuleras samtidigt som tungryggen reses mot hårda gommen. En sådan konsonant blir då palataliserad och betecknas med det Internationella fonetiska alfabetet med ett upphöjt j ⟨ʲ⟩ efter konsonanten, till exempel [sʲ] för ett palataliserat [s].

Termen palatalisering kan dock även betyda när en konsonant skiftar sitt primära artikulationsställe och övergår i en palatal konsonant. Palatalisering är då namnet på denna sorts ljudförändring, till exempel historiskt [k] > [ɕ] i ord som köld på svenska. Ofta förändras även artikulationssättet, som i exemplet köld, där en klusil övergått i en frikativa.

Båda typerna av palatalsering tenderar att orsakas av en närliggande hög och/eller främre vokal, eller en palatal approximant [j].

Exempel och fonologisk status

Palatalisering förekommer över hela världen i vitt skilda språk och kan vara ett allofont drag i vissa språk eller fonematiskt, det vill säga betydelseskiljande, i andra.

Allofon palatalisering

I till exempel engelska palataliseras finala alveolarer valfritt över ordgränser om nästa ord inleds med /j/, till exempel [t] > [t͡ʃ] i bet you [bɛt͡ʃə] eller [d] > [d͡ʒ] i could you [kʰʊd͡ʒə].

På liknande sätt i japanska uppvisar bland annat de alveolara fonemen /s z/ palatala allofoner [ɕ ʑ] före /i y/. Till exempel från verbet 貸す kasu ’låna ut’ kan dåtidsformen 貸した kaɕ-ita bildas, där den palatala allofonen [ɕ] av fonemet /s/ uppträder före /i/ i ändelsen.

Fonematisk palatalisering

På till exempel ryska är palatalseringen fonematisk (betydelseskiljande) och för majoriteten av konsonanterna finns en palataliserad uppsättning konsonantfonem. Till exempel särskiljes ord som ряд /rʲat/ ’rad’ från рад /rat/ ’glad’ genom palataliseringen i ordets inledande /rʲ/.

Palatalisering har även historiskt inträffat i svenskan där till exempel velara /k ɡ/ övergått i palatala /ɕ j/ framför främre vokaler i betonade stavelser, vilket har lett till att ord som kall och guld uttalas med /k ɡ/ medan de besläktade orden köld och gyllene uttalas med /ɕ j/.

Referenser

Källförteckning

• Bateman, Nicoleta (2007). A Crosslinguistic Investigation of Palatalization. UC San Diego 

• Campbell, Lyle (2013). Historical linguistics: an introduction (3:a uppl.). Cambridge, Mass.: MIT Press. ISBN 978-0-7486-4594-7 

• Crystal, David (2008) (på engelska). A dictionary of linguistics and phonetics (6. ed.). Malden, MA: Blackwell Pub. Libris 10875329. ISBN 1405152974 

• Halle, Morris; Jones Lawrence G. (1971) (på engelska). The Sound Pattern of Russian: A Linguistic and Acoustical Investigation. Description and Analysis of Contemporary Standard Russian ; 1. Berlin: De Gruyter. Libris 14619163. ISBN 9783110869453 

• Labrune, Laurence (2012) (på engelska). The phonology of Japanese. The phonology of the world's languages. Oxford: Oxford University Press. Libris 12454271. ISBN 9780199545834 

• Ladefoged, Peter; Maddieson, Ian (1996) (på engelska). The sounds of the world's languages. Phonological theory. Oxford: Blackwell. Libris 5085381. ISBN 0631198148 Ladefoged, Peter; Maddieson Ian (1996) (på engelska). The sounds of the world's languages. Phonological theory. Oxford: Blackwell. Libris 5085381. ISBN 0631198148 

• Riad, Tomas (2014) (på engelska). The phonology of Swedish. The phonology of the world's languages (1st. ed.). Oxford: Oxford University Press. Libris 14605888. ISBN 9780199543571 

• Zsiga, Elizabeth C. (2013) (på engelska). The sounds of language: an introduction to phonetics and phonology. Linguistics in the world. Malden, Ma.: Wiley-Blackwell. Libris 12731879. ISBN 1405191031