Papinianus
Aemilius Papinianus, även känd som Papinian, född ca 142 i Emesa, Syrien, död 212 i Rom, var en känd romersk jurist, magister libellorum, justitiekansler (advocatus fisci) och år 205 efterträdare till Gaius Fulvius Plautianus som praetorianprefekt.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Lite är känt om Papinianus. Han var av syrisk härkomst och född i Emesa, och sägs ha varit släkting till Septimius Severus 'andra hustru, Julia Domna, som var en medlem av den kungliga familjen av Emesa.
En källa anger honom som en anhängare av Quintus Cervidius Scaevola, en annan att han skulle ha varit hans elev. En samstämmig (men tveksam) passage i Augustanska historien hävdar att han studerat juridik med Severus för Scaevola.
Papinianus var en nära vän till kejsaren Severus och följde honom till England år 207, där han tjänstgjorde i "forumet av York" som svar på ett uppror av skotska highlanders. Han blev någon gång gjord till generaladvokat (advocatus fisci), ansvarig för framställningar (ansökningar), magister libellorum genom Severus.
Han tjänstgjorde också som skattmästare och drabant för kejsaren. Innan kejsarens död, framhöll han sina två söner Caracalla och Geta för advokatuppdrag. Att dela på ståthållarskapet för det romerska riket med Geta var dock otillfredsställande för Caracalla, som beslutade att vid tillfälle tillskansa sig dennes del. Papinian försökte hålla fred mellan bröderna, vilket bara visade sig förstärka Caracallas avsky, som beordrade att advokaten halshöggs, och hans kropp släpades genom gatorna i Rom.
Författarskap[redigera | redigera wikitext]
Mycket av Papinianus produktion har gått förlorad, och den som finns kvar är liten jämfört med andra jurister såsom Ulpianus eller Julius Paulus. De viktigaste verken av Papinianus inkluderar Quaestiones i 37 böcker (skrivna före 198), nitton böcker av Responsa (skriven någon gång mellan 204 och hans död), två böcker av Definitiones, två böcker De adulteriis och några andra verk. Den kortaste av dessa är Αστυνόμικος (Stadsadministration), som var en handbok om tullar för kommissionärer på gator och broar.
Eftermäle[redigera | redigera wikitext]
Papinianus var en, av de av romarna mest hyllade, av romerska jurister, som gav tredje årets juridikstudenter benämningen "Papinianistae" (”de som är värdiga att studera Papinian"). Tillsammans med Gaius, Paulus, Modestinus och Ulpianus, blev han en av de fem jurister vars samlade synpunkter ansågs avgörande för lagen citeringar. Deras synpunkter skulle senare anses de enda lämpliga att citeras som primära källor för Codex Theodosianus och Corpus iuris civilis, och förutsatte att Papinians åsikter rådde när de fyra andra juristerna inte var eniga. Den franske juristen Jacques Cujas skrev senare att "det var aldrig så stor advokat innan och kommer heller någonsin inte att vara efter honom".
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1978
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|