Caracalla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Caracalla (186–217)
Tondo med den severiska familjen bestående från vänster av Julia Domna, Septimius Severus, en bortskrapad Geta (nederst till vänster) och Caracalla (nederst till höger).

Caracalla, som romersk kejsare kallad Marcus Aurelius Severus Antoninus, född som Bassianus 4 april 188, död 8 april 217 (mördad). Namnet Caracalla, egentligen Caracallus, fick han efter att han föredrog att bära en fotsida gallisk dräkt (kappa) som bar det namnet. Caracalla regerade tillsammans med sin far Septimius Severus 198-211, med sin bror Geta 211 och som ensam kejsare från 212. Hans mor var Julia Domna och han var gift med Fulvia Plautilla. Caracalla var av berbiskt ursprung på sin fars sida och syriskt ursprung på sin mors sida.

Caracalla mördade sin bror samt dennes anhängare, omkring 20.000 personer, i syfte att bli ensam ägare av kejsarmakten. Han var kejsare i fem år innan han själv slutligen knivmördades av en officer ur praetoriangardet, Macrinus, som därpå utropades till kejsare.

Hans viktigaste åtgärd under sin regeringstid var utvidgningen av den romerska medborgarrätten. Hans namn är främst bundet vid den storslagna badanläggning, Caracallas termer, som invigdes år 216 och som än idag hör till Roms mest betydande sevärdheter.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Septimius Severus
Romersk kejsare
211 - 217
delvis med Geta
Efterträdare:
Macrinus