Parasuta nigriceps
| Parasuta nigriceps Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_(8636495535).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Giftsnokar Elapidae |
| Släkte | Parasuta |
| Art | Parasuta nigriceps |
| Vetenskapligt namn | |
| § Parasuta nigriceps | |
| Auktor | (Günther, 1863) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
|
Rhinoplocephalus nigriceps STORR 1984 Unechis nigriceps MENGDEN 1983[2] Denisonia nigriceps STORR 1981[3] Unechis brevicaudus COGGER 1975 Denisonia nigrostriata MITCHELL 1951[4] Hoplocephalus nigriceps GÜNTHER 1863 Suta nigriceps[5] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Parasuta nigriceps[6] eller Suta nigriceps[5] är en ormart som beskrevs av Günther 1863. Parasuta nigriceps ingår i släktet Parasuta och familjen giftsnokar.[6][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]
Denna orm förekommer med två från varandra skilda populationer i södra Australien. Den ena i södra Western Australia och den andra i South Australia, Victoria och New South Wales. Arten lever i olika torra och halvtorra landskap som sanddyner vid havet, hedområden, buskskogar som domineras av växter från banksiasläktet samt öppna skogar med trädet Eucalyptus marginata.[1] Honor lägger inga ägg utan föder levande ungar.[5]
I begränsade områden hotar landskapsförändringar beståndet. Hela populationen antas vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Keogh, J.S. & Lloyd, R. 2017 Parasuta nigriceps . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 27 december 2020.
- ^ Mengden, Gregory A. (1983) The taxonomy of Australian elapid snakes: A review., Records of the Australian Museum 35 (5): 195-222
- ^ Storr, G.M. (1981) The Denisonia gouldii species-group (Serpentes, Elapidae) in Western Australia., Rec. West. Aust. Mus. 8 501-515
- ^ Mitchell, F. J. (1951) The South Australian Reptile Fauna. Part. 1. Ophidia., Rec. S. Austral. Mus., Adelaide, 9: 545—557.
- ^ [a b c d] Suta nigriceps i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 21 september 2018.
- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (7 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/suta+nigriceps/match/1. Läst 24 september 2012.
|