Parlamentsvalet i Nederländerna 2023

Från Wikipedia
Parlamentsvalet i Nederländerna 2023
Nederländerna
22 november 2023 Nästa →

Generalstaternas andra kammares 150 platser
76 platser måste erhållas för majoritet

76 mandat för att nå majoritet
  Första parti Andra parti Tredje parti
  Dilan Yeşilgöz-Zegerius Geert Wilders Henri Bontenba
Ledare Dilan Yeşilgöz-Zegerius Geert Wilders Henri Bontenbal
Parti VVD Frihetspartiet CDA
Ledare sedan 2023 2006
Erhållna mandat 37
Andel 23,6

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
  Rob Jetten Frans Timmermans ilian Marijnissen
Ledare Rob Jetten Frans Timmermans Lilian Marijnissen
Parti D66 GL SP
Ledare sedan 2017

  Sjunde parti Åttonde parti Nionde parti
  Attje Kuiken Mirjam Bikker Esther Ouwehand
Ledare Attje Kuiken Mirjam Bikker Esther Ouwehand
Parti PvdA CU PvdD
Ledare sedan 2022 2023 2004
Mandatförändring -

Parlamentsvalet i Nederländerna 2023 hölls den 22 november 2023. Ursprungligen skulle valet ha tagits plats i mars 2025 men en kris i Mark Ruttes fjärde regering i en asylfråga fick till följd att nyval utlystes redan i november 2023. Valet innebar att Frihetspartiet, lett av Geert Wilders, blev största partiet i parlamentet för första gången.

Valsystem[redigera | redigera wikitext]

Det holländska parlamentet, Generalstaterna, består av två kammare. De 75 ledamöterna i första kammaren – senaten – väljs inte direkt av folket, utan av parlamenten i de tolv provinserna. Andra kammaren (Tweede Kamer) väljs vanligtvis vart fjärde år, av holländska medborgare över 18 år. Den andra kammaren - som valet ifråga gällde - har den lagstiftande makten, men alla lagar och överenskommelser enligt internationell rätt måste godkännas av senaten. Nederländerna tillämpar proportionellt valsystem, där hela landet utgör en enda valkrets.

Reaktioner[redigera | redigera wikitext]

Valvinnaren Geert Wilders fick strax efter valet lyckönskningar från likasinnade ledare och partier, däribland Ungerns premiärminister Viktor Orbán och ledaren för Frankrikes ytterhögerparti Nationell samling, Marine Le Pen.[1]

Bland rubrikerna efter valet kan nämnas[redigera | redigera wikitext]

  • "En chockvåg sprider sig över Nederländerna och Europa", Dagens Nyheter, 23/11[2]
  • "Dutch election: Anti-Islam populist Geert Wilders wins dramatic victory", BBC, 23/11[3]
  • "Dutch election: Anti-Islam, far-right Geert Wilders bags shock victory", Euronews, 23/11[4]

Opinionsundersökningar inför valet[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]