Partilledsmodellen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ritning av Partilleds station.

Partilledsmodellen är en beteckning på en modelltyp av stationshus som ritades på 1850-talet av chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor, Adolf W. Edelsvärd.

Partilledsmodellen har fått sitt namn efter det första stationshuset i Partille (dåvarande Partilled) som byggdes 1856. Stationen byggdes i en kombination av tegel och trä. Även stationerna i Floda, Fåglavik och Moholm fick stationer efter modellen men där byggdes stationerna helt i trä. Över bostadsdelen höjer sig ett klocktorn och mot banan har byggnaden en fronton med ett akroterion.[1]

Modellen saknar vestibul; från ingången mot gatan kommer man in i tredjeklassväntsalen. På ömse sidor om denna finns en andraklassväntsal och biljettexpedition. Bakom expeditionen ligger en personalbostad och på kortsidan finns ett vaktrum med egen ingång. Själva bostadsdelen har även en övervåning. Andra modeller av Edelsvärds stationshus saknar bostadsdel på bottenvåningen då detta gjorde det svårare att utvidga eller förändra stationshuset. Senare försökte man att undvika personalbostad i själva stationshuset. Denna kom då att byggas som ett hus för sig.[1]

Stationshuset i Fåglavik förklarades som byggnadsminne av regeringen år 2018.[2]

Stationer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Linde (1989), s. 36-37
  2. ^ ”Anrika tågstationer blir statliga byggnadsminnen (pressmeddelande)”. Regeringen. 29 mars 2018. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/anrika-tagstationer-blir-statliga-byggnadsminnen/. Läst 8 april 2018. ”Fåglaviks station (byggs 1858) i Herrljunga kommun är det enda bevarade av en tidig stationshustyp som ritades av SJ:s arkitektkontor. Dessa typhus byggdes efter den första stambanan genom Sverige. I Fåglavik finns hela stationsmiljön kvar med stationshus, uthus, jordkällare och trädgård. Byggnaderna är till största delen välbevarade och sammantaget har denna miljö ett högt kulturhistoriskt värde.” 
  3. ^ [a b c d] Årtal hämtade från Historiskt.nu - Sveriges Järnvägsstationer