Paruyr Sevak

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Paruyr Rafaeli Ghazaryan, mer känd som Paruyr Sevak (armeniska: Պարույր Սևակ (Ղազարյան)) född den 26 januari 1924 i Chanakhchi (nuvarande Zangakatun) i Armenien, död den 17 juni 1971, var en armenisk poet och litteraturkritiker. Han räknas som en av de största armeniska 1900-talspoeterna.[1]

Han föddes 1924 i Chanakhchi, i det dåvarande Sovjetiska Armenien. Han anses vara en av de främsta armeniska poeterna i sin generation samt en framstående litteraturkritiker.

Sevak utbildades efter gymnasiet vid det statliga universitetet i Jerevan år 1945. Han började år 1951 vid Gorkij-institutet för världslitteratur i Moskva. Efter diplomeringen därifrån var han 1957-59 ”translating professor”. Han bedrev litteraturvetenskaplig forskning vid ManukAbeghyanInstitute of Literature i Jerevan. År 1967 blev han fil doktor i filologi.

Sevak var kritisk till korruptionen i Sovjet och det hävdas att han därför mördades av sovjetiska KGB. Officiellt omkom han och hans hustru i en bilolycka. Sevak är begravd bakom sitt hus i Zangakatun. Bostaden har senare gjorts till museum. Han har fått Skolan 123 Jerevan och en gata uppkallad efter sig.

Sevak fick sitt genombrott med dikten Unsilenceable Belfry, 1959, tillägnad den armeniske kompositören KomitasVardapet och till minne av folkmordet på armenierna år 1915. Han debuterade 1948 med Immortals Command. Nämnas bör också samlingen Kärleksvägen 1954, Man i en palm, 1965, Varde ljus,1969 och Sayat-Nova, 1969. År 1984 gjorde filmregissören Levon Mkrtchyan dokumentärfilmen ParuyrSevak.

Paruyr Sevak Plaque, Yerevan.jpg

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Noric chen sirum sirum en krkin
  • Marde api mej (Man in a Palm) -1965
  • Yeghici Luys (Let There Be Light) -1972
  • "Sayat-Nova", Yerevan, Sovetakan grogh, 1981.
  • The Unsilenceable Belfry (Անլռելի Զանգակատուն) Yerevan, 1959

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Portraits of hope: Armenians in the contemporary world, by Huberta von Voss - 2007 - p. 116