Armeniska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Armeniska
Hajeren
Talas i  Armenien
 Grekland
 Iran
 Libanon
 Syrien
 Turkiet
Region Nagorno-Karabach
Skriftsystem Armeniska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk i Armenien

Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken. Språket talas i Armenien, Turkiet, Iran, Syrien, Libanon, Grekland och i Nagorno-Karabach. Utöver det talas armeniska av den armeniska diasporan som är spridd över hela världen. Språket skrivs med ett eget alfabet.

Armeniskan utgör en egen gren i den indoeuropeiska språkfamiljen, där den närmaste nu levande släktingen är grekiskan. Även mellan dessa två är släktskapet mycket avlägset. Antagligen stod det frygiska språket däremot mycket nära armeniskan.

Språket har påverkats starkt av omgivningen och har så många lånord från de iranska språken att de västliga språkvetarna länge trodde att armeniskan var ett iranskt språk. Dessutom har armeniskan många gamla ord vars ursprung är helt okänt, och man räknar med att de kommit in från utdöda fornspråk som inte lämnat efter sig några skriftliga spår.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Armeniskan har två huvudvarianter: östlig och västlig armeniska. Före 1800-talet användes ett klassiskt litteraturspråk, det så kallade grabar eller krapar, som alltjämt hörs i den kyrkliga liturgin. Sedan dess har det dock i annat skriftligt bruk fått ge vika för moderna öst- och västarmeniska litteraturspråk, även om dessa har berikats med klassiska element.

Förenklat vilka som talar västlig armeniska respektive östlig:

  • de armenier som kommer från Armenien och andra före detta sovjetrepubliker eller från Iran talar vanligtvis den östliga dialekten.
  • de armenier som har sitt ursprung i nuvarande östra Turkiet (ibland kallat historiska Armenien), men som nu är spridda över hela världen talar vanligtvis västlig armeniska.

Det bör även påpekas att i bland annat USA och Kanada är den armeniska folkgruppen blandad av både väst- och östtalande. Västarmeniskan talas även av spridda grupper i före detta Sovjetunionen, även om den förhärskande varianten där är den östliga.

I Sovjetarmenien genomfördes på 1920-talet en rättskrivningsreform, som inte har accepterats av diasporan vare sig i Iran eller på andra håll. Skillnaderna mellan äldre och nyare rättskrivning är relativt små: den som lärt sig läsa armeniska enligt det ena systemet klarar också av det andra.

Alfabet[redigera | redigera wikitext]

Armeniskt manuskript, från någon gång runt 500-talet efter vår tideräkning.

Det armeniska alfabetet uppfanns av patriark Isak den store och Mesrop Masjtots år 405. Alfabetet behövdes bland annat för att kunna översätta Bibeln till armeniska. Till en början bestod det av 36 bokstäver men senare tillkom två stycken, nämligen bokstäverna Օ och Ֆ. Som de flesta indoeuropeiska språk skriver man från vänster till höger. Ordningsföljden på bokstäverna tros vara inspirerad av grekiskan. Alfabetsordningen börjar med A (som kopplas till Astvadz, "Gud") och slutar med K (som kopplas till Kristos, "Kristus").

Tecken IPA ALA-LC ISO 9985 Svensk transkription Tecken IPA ALA-LC ISO 9985 Svensk transkription
Ա ա [ɑ] a a a Մ մ [m] m m m
Բ բ [b] b b b Յ յ [j], [h] y y j, i (efter s, t, z)
Գ գ [g] g g g Ն ն [n] n n n
Դ դ [d] d d d Շ շ [ʃ] sh š sj
Ե ե [ɛ], [jɛ] e e e, je (initialt) Ո ո [o], [vo] o o o, vo (initialt)
Զ զ [z] z z z Չ չ [tʃʰ] ch‘ č tj
Է է [ɛ] ē ē e Պ պ [pʼ] p p p
Ը ը [ə] ě ë e Ջ ջ [ʤ] j ǰ dzj
Թ թ [tʰ] t‘ t’ t Ռ ռ [ɾ] r
Ժ ժ [ʒ] zh ž zj Ս ս [s] s s s
Ի ի [i] i i i Վ վ [v] v v v
Լ լ [l] l l l Տ տ [tʼ] t t t
Խ խ [χ] kh x ch Ր ր [ɹ], [ɾ] r r r
Ծ ծ [tsʼ] ts ç ts Ց ց [tsʰ] ts‘ c’ ts
Կ կ [kʼ] k k k Ւ ւ [v] w w w
Հ հ [h] h h h Փ փ [pʰ] p‘ p’ p
Ձ ձ [dz] dz j dz Ք ք [kʰ] k‘ k’ k
Ղ ղ [ʁ] gh ġ gh Օ օ [o] ō ò o
Ճ ճ [tʃʼ] ch č̣ tj Ֆ ֆ [f] f f f

Digrafen ու uttalas /u/ och transkriberas 'u'. իւ, med modern ortografi յու, uttalas /ju/ och transkriberas 'ju'. Vanliga ligaturer: ﬓ (մ+ն, mn), ﬔ (մ+ե, me), ﬕ (մ+ի, mi), ﬖ (վ+ն, vn), ﬗ (մ+խ, mch), և (ե+ւ, ev, jev).

Stor
bokstav
Liten
bokstav
Uttal på
östarm.
Uttal på
västarm.
Bokstavens
namn
Transkr.
namn
Numeriskt
värde             
Stor
bokstav
Liten
bokstav
Uttal på
östarm.
Uttal på
västarm.
Bokstavens
namn
Transkr.
namn
Numeriskt
värde
Ա ա [ɑ] [ɑ] այբ ajb 1 Ճ ճ [tʃʼ] [ʤ] ճե tje 100
Բ բ [b] [pʰ] բեն ben 2 Մ մ [m] [m] մեն men 200
Գ գ [g] [kʰ] գիմ gin 3 Յ յ [j] [h], [j] հի hi 300
Դ դ [d] [tʰ] դա da 4 Ն ն [n] [n] նու nu 400
Ե ե [ɛ], [jɛ] [ɛ], [jɛ] եչ jetj 5 Շ շ [ʃ] [ʃ] շա sja 500
Զ զ [z] [z] զա za 6 Ո ո [o], [vo] [o], [vo] վո vo 600
Է է [ɛ] [ɛ] է e 7 Չ չ [tʃʰ] [tʃʰ] չա tja 700
Ը ը [ə] [ə] ըթ et 8 Պ պ [pʼ] [b] պե pe 800
Թ թ [tʰ] [tʰ] թո to 9 Ջ ջ [ʤ] [tʃʰ] ջե dzje 900
Ժ ժ [ʒ] [ʒ] ժե zje 10 Ռ ռ [ɾ] [ɾ] ռա ra 1000
Ի ի [i] [i] ինի ini 20 Ս ս [s] [s] սե se 2000
Լ լ [l] [l] լյուն ljun 30 Վ վ [v] [v] վեվ vev 3000
Խ խ [χ] [χ] խե che 40 Տ տ [tʼ] [d] տյուն tiun 4000
Ծ ծ [tsʼ] [dz] ծա tsa 50 Ր ր [r] [r] րե re 5000
Կ կ [kʼ] [g] կեն ken 60 Ց ց [tsʰ] [tsʰ] ցո tso 6000
Հ հ [h] [h] հո ho 70 Ւ ւ [v] [v] ու u 7000
Ձ ձ [dz] [tsʰ] ձա dza 80 Փ փ [pʰ] [pʰ] փյուր pjur 8000
Ղ ղ [ʁ] [ʁ] ղատ ghat 90 Ք ք [kʰ] [kʰ] քե ke 9000
և ևվ [ɛv], [jɛv] [ɛv], [jɛv]
Օ օ [o] [o] օ o
Ֆ ֆ [f] [f] ֆե fe

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Protoindoeuropeiska tonlösa klusiler är aspirerade i protoarmeniskan, en av de saker som har kopplats samman med glottalteorin, som bland annat förde fram idén att så skedde även i protoindoeuropeiskan.[1]

Betoning[redigera | redigera wikitext]

I armeniskan betonas alltid den sista stavelsen, såvida den inte innehåller [ə], då den näst sista stavelsen betonas. Exempel: [ɑχoɾˈʒɑk], [mɑʁɑdɑˈnos], [giˈni], men [vɑˈhɑgən] och [ˈdɑʃtə].

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Modern armeniska har sex monoftonga vokalljud.

Främre Central Bakre
Orundad vokal Rundad vokal Orundad vokal Rundad vokal
Stängd i
ի
i
    u
ու
u
Mellan ɛ
ե, է
e, ē
ə
ը
ë
  o
ո, օ
o, ò
Öppen       ɑ
ա
a
 

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Tabellen nedan listar det östarmeniska konstonantsystemet. Klusilerna och affrikatorna har en särskild serie med aspiration (transkriberad med ett grekiskt spiritus asper) efter bokstaven: p῾, t῾, c῾, č῾, k῾. Varje fonem i tabellen representeras av tre symboler. Den översta visar fonemets uttal enligt det internationella fonetiska alfabetet (IPA), därunder står motsvarande bokstav i det armeniska alfabetet, och underst den latinska translitterationen enligt ISO 9985.

  bilabial labio-
dental
alveolar post-
alveolar
palatal velar /
uvular
glottal
klusil[2] p  b
պ  բ
p  b
  t  d
տ  դ
t  d
    k  ɡ
կ  գ
k  g
 
aspirerad klusil
փ
p’
 
թ
t’
   
ք
k’
 
nasal m
մ
m
  n
ն
n
       
frikativ   f  v
ֆ  վ
f  v
s  z
ս  զ
s  z
ʃ  ʒ
շ  ժ
š  ž
  χ  ʁ
խ  ղ
x  ġ
h
հ
h
affrikativ     t͡s  d͡z
ծ  ձ
ç  j
t͡ʃ  d͡ʒ
ճ  ջ
č̣  ǰ
     
aspirerad affrikativ     t͡sʰ
ց
c’
t͡ʃ
չ
č
     
flapp     ɾ
ր
r
  j
-յ-
y
   
tremulant     r
ռ
       
lateral approximant     l
լ
l
       

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det är vanligt att armeniska efternamn avslutas med suffixet -յան, -jan. Det transkriberas även -ian eller -yan, framför allt i engelskan.

Indoeuropeisk språkjämförelse[redigera | redigera wikitext]

Armeniska är ett indoeuropeiskt språk, och många av dess protoindoeuropeiska arvord är kognater med ord i andra indoeuropeiska språk, som till exempel svenska, engelska, latin, grekiska och sanskrit. Den här tabellen listan bara några av de tydligaste kognater som armeniskan delar med andra indoeuropeiska språk

Armeniska Engelska Latin Persiska Grekiska Sanskrit PIE
mayr "moder" mother (< FE mōdor) māter "moder" mādar "moder" mētēr "moder" mātṛ "moder" *máH₂ter-

"moder"

hayr "fader" father (< FE fæder) pater "fader" pedar "fader" patēr "fader" pitṛ "fader" *pH₂tér-

"fader"

eġbayr "broder" brother (< FE brōþor[3]) frāter "broder" barādaṛ "broder" phrātēr "broder" bhrātṛ "broder" *bʱráH₂ter-

"broder"

dowstr "dotter" daughter (< FE dohtor) dukhtaṛ "dotter" thugatēr "dotter" duhitṛ "dotter" *dʱugH₂-tér-

"dotter"

kin "kvinna" queen (< FE cwēn "drottning, kvinna, fru") kiana "fornpersiska: kvinna, fru" gunē "kvinna, fru" gnā/jani "kvinna" *gʷén-eH₂-

"kvinna, fru"

im "min" my, mine (< FE min) meus, mea, meum "min" man/min "min" emeo "min" mama "min" *mene-

"min"

anown "namn" name (< FE nama) nōmen "namn" nōm "namn" onoma "namn" nāman "namn" *H₁noH₃m-n̥-

"namn"

owt' "åtta" eight (< FE eahta) octō "åtta" (h)asht "åtta" oktō "åtta" aṣṭa "åtta" *H₁oḱtō(u)

"åtta"

inn "nio" nine (< FE nigon) novem "nio" noh "nio" ennea "nio" nava "nio" *(H₁)néwn̥

"nio"

tas "tio" ten (< FE tien) (< protogermanska *tekhan) decem "tio" dah "tio" deka "tio" daśa "tio" *déḱm̥

"tio"

ačk' "öga" eye (< FE ēge) oculus "öga" chačm "öga" ophthalmos "öga" akṣan "öga" *H₃okʷ-

"att se"

armownk "armbåge" arm (< FE earm "kroppsdelar nedanför axeln") armus "axel" arenj "armbåge" arthron "led" īrma "arm" *H₁ar-mo-

"foga samman"

çownk "knä" knee (< FE cnēo) genū, "knä" zānu "knä" gonu "knä" jānu "knä" *ǵénu-

"knä"

otk' "fot" foot (< FE fōt) pēs "fot" "fot" podi "fot" pāda "fot" *pod-, *ped-

"fot"

sirt "hjärta" heart (< FE heorte) cor "hjärta" galb "hjärta" kardia "hjärta" hṛdaya "hjärta" *ḱerd-

"hjärta"

kaši "skinn" hide (< FE hȳdan) cutis "skinn" pust "skinn" keuthō "jag gömmer mig" kuṭīra "hydda" *keu-

"gömma sig, dölja"

mowk "mus" mouse (< FE mūs) mūs "mus" mūṣ "mus" mus "mus" mūṣ "mus" *muH₁s-

"mus, liten gnagare"

kov "ko" cow (< FE ) bōs "nötkreatur", "ko" gov "ko" bous "ko" go "ko" *gʷou-

"ko"

šown "hund" hound (< FE hund) canis "hund" sag "hund" kuōn "hund" śvan "hund" *ḱwon-

"hund"

tari "år" year (< FE gēar) hōrnus "från detta år" yare "år" hōra "tid, år" yare[4] "år" *yeH₁r-

"år"

amis "månad" moon, month (< FEmōnaþ[3]) mēnsis "månad" mah "måne, månad" mēn "måne, månad" māsa "måne, månad" *meH₁ns-

"måne, månad"

amaṙ "sommar" summer (< FE sumor) samā "årstid" *sem-

"den varma tiden på åretyear"

ǰerm "varm" warm (< FE wearm) formus "varm" kerm "varm" thermos "varm" gharma "hetta" *gʷʰerm-

"varm"

lowys "ljus" light (< FE lēoht "ljus") lucere, lux, lucidus "att skina, ljus, klar" ruz "dag" leukos "ljus, skinande, vit" roca "skinande" *leuk-

"ljus"

howr "flamma" fire (< FE fȳr) umbriska pir[5] "eld" azer "eld" pur "eld" pu "eld" *péH₂wr̥-

"eld"

heṙow "fjärran" far (< FE feor "fjärran") per "genom" fara "bortom" pera "bortom" paras "bortom" *per-

"genom, över, bortom"

helowm "jag häller" flow (< FE flōwan) pluĕre "regna" pur "hälla" plenō "jag tvättar" plu "att simma" *pleu-

"flöde, flyta"

owtem "jag äter" eat (< FE etan) edūlis "ätbar" xur "äta" edō "jag äter" admi "jag äter" *ed-

"att äta"

gitem "jag vet" wit (< FE wit, witan "intelligens, att veta") vidēre "att se" old persian vida "kunskap" eidenai "att veta" vid "att veta" *weid-

"att veta, att se"

get "flod" water (< FE wæter) umbriska utur[5] "vatten" rōd "flod" hudōr "vatten" udan "vatten" (*wodor, *wedor, *uder-) from *wed-

"vatten"

gorç "arbete" work (< FE weorc) urgēre "driva" kar "arbete" ergon "arbete" varcas "aktivitet" *werǵ-

"att arbeta"

meç "stor" much (< FE mycel "stora, många") magnus "stor" mega "stor" megas "stor" mahant "stor" *meǵ-

"stor"

ançanot' "konstig, okänd" unknown (< FE uncnawen) ignōtus,[6] ignōrāns[6] "okänd, okunnig" ajñāvi "främling, okänd" agnōstos[6] "okänd" ajñāta[6] "oänd" *n- + *ǵneH₃-

"inte" + "att veta"

meṙaç "död" murder (< FE morþor[3]) mortālis "dödlig" marg "död" / morde "död" ambrotos "odödlig" mṛta "död" *mrtro-, from (*mor-, *mr-)

"att dö"

mēǰteġ "mitt" mid, middle (< FE mid, middel) medius "mitt" meyan "mitt" mesos "mitt" madhya "mitt" *medʱyo- from *me-

"mitt"

ayl "annan" else (< FE elles "annan, annars, annorlunda") alius, alienus "annan, en annan" allos "annan, en annan" anya "annan" *al-

"bortom, annan"

nor "ny" new (< FE nīwe) novus "ny" now "ny" neos "ny" nava "ny" *néwo-

"ny"

dowṙ "dörr" door (< FE dor, duru) foris "dörr" dar "dörr" thura "dörr" dvār "dörr" *dʱwer-

"dörr, port"

town "hus" timber (< FE timber "träd använda som byggnadsmaterial, struktur") domus "hus" khone "hem" domos "hus" dama "hus" *domo-, *domu-

"hus"

berri, berel "fertil, bära" bear (< FE beran "föda") ferre, fertilis "bära, fruktbar" bar "föda" pherein "att bära" bharati "bära" *bʱer-

"att bära"

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Eggenstein-Harutunian, Margret: Lehrbuch der armenischen Sprache. Helmut Buske Verlag, Hamburg 1997. ISBN 3-87548-149-6
  • Sakayan, Dora:Modern Western Armenian for the English-Speaking World. Arod Books, Montréal 2000. ISBN 0-9699879-2-7

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se James Clackson, Indo-European Linguistics, An Introduction (2007, Cambridge)
    Robert S.P. Beekes, Comparative Indo-European Linguistics, An Introduction (1995, John Benjamins)
    Oswald J.L. Szemerényi, Introduction to Indo-European Linguistics (1996, Oxford)
  2. ^ "In some publications, the voiceless plosives are also defined as ejectives or glottalised. Glottalised plosives occur in various Armenian dialects and can also be found in the Eastern Armenian vernacular based on the Yerevan dialect, but according to normative grammars, SMEA [Standard Modern Eastern Armenian] shows no glottalised voiceless plosives." Jasmine Dum-Tragut. Armenian: Modern Eastern Armenian. London Oriental and African Language Library, 2007, ISSN 1382-3485; s. 17
  3. ^ [a b c] Bokstaven 'þ' användes i det fornengelska alfabetet, innan det slutligen ersattes av "th".
  4. ^ Ordet "yare" (år) i sanskritkolumnen kommer från det indoiranska språket avestiska.
  5. ^ [a b] Orden "pir" (eld) och "utur" (vatten) i latinkolumnen kommer från det italiska språket umbriska.
  6. ^ [a b c d] Prefixet "o-" motsvaras av "in-" och "i-" i latin, och "an-" och "a-" i grekiska och sanskrit, vilket motsvarar protoindoeuropeiskans *n-.


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Armeniska.