Pehr Cornelius Tillæus

Från Wikipedia

Pehr Cornelius Tillæus, född 24 augusti 1747 i Stockholm, död 31 mars 1827 på läkarebostället Alma i Björnlunda socken, Södermanlands län, var en svensk läkare och botaniker. Han elev till Carl von Linné. Hans föräldrar var kontraktprosten Georg Tillæus och Sara Cornelia von Muyden.

Tillæus blev student i Uppsala 1755, medicine kandidat 1770, medicine licentiat 1771, medicine doktor 1772 och kirurgie magister 1811. Han blev fattigläkare i Sankt Jakobs och Sankt Johannes församling i Stockholm 1773, var provinsialmedikus i Hälsingland 1773–1801, tillika kirurg vid Söderhamns gevärsfaktori 1773. Han tilldelades assessors namn, heder och värdighet 1781, var provinsialmedikus i Torneå distrikt 1801–1802, blev praktiserande läkare i Söderhamn 1802, var fältmedikus på Åland under kriget 1808–1809 och vid Norra arméns sjukhus i Gävle 1809–1810. Han var läkare vid kurhusinrättningen i Nya Kopparbergs bergslag, 1811–1812 och vid kurhusinrättningen i Vadstena 1813–1814 och provinsialmedikus i Daga härad, Södermanlands län, från 1814.

År 1765 försvarade han en avhandling, Potus Theae, under Linné. År 1771 försvarade han en avhandling, Febrium Interminttentium Curatio Vara, under Amoenitates Academicae.

Källor[redigera | redigera wikitext]