Pehr Herman Rosén von Rosenstein

Från Wikipedia
Svenska S:t Barthélemy 1784-1878

Pehr Herman Rosén von Rosenstein, ursprungligen Aurivillius, född 7 maj 1763 i Uppsala, död 29 september 1799 i Vasa, var en svensk militär och guvernör.[1][2][3][4][5] Mellan 1787 och 1790 var von Rosenstein guvernör över kolonin Svenska S:t Barthélemy.

Biografi

Han föddes som femte barn till livmedikus Samuel Aurivillius (1721-1767) och dennes maka Anna Margareta Rosén von Rosenstein (1736-1772). Faderns familj upptogs i adelskap på hustruns sida den 8 maj 1773.[2][4]

von Rosenstein började i det militära och blev sergeant vid Uplands regemente [4] och 1779 fänrik vid Österbottens regemente.

Den 6 mars 1785 anlände von Rosenstein som garnisonsbefäl med fartyget Sprengtporten till S:t Barthélemy.[5]

Den 24 januari 1787 samlades öns nybildade medstyre Konseljen med von Rosenstein som ordförande.[5] I Konseljen ingick även Johan Norderling och fyra av öns svenska invånare. von Rosenstein utnämndes därefter i april 1787 till guvernör över Svenska S:t Barthélemy; han innehade ämbetet till juni 1790.[1][3][6]

Slavhandel var tillåten på ön och den 30 juni 1787 författade von Rosenstein nya lagar (Code Noir-Svarta koden) som skulle styra livet för öns slavar. Regelverket publicerades den 6 juli och genom lagstiftningen delades befolkningen in i tre grupper: Vita, fria kulörta och svarta slavar. Svarta koden byggde på "Code de la Martinique" skriven av Jacques Petit de Viévigne som fastställdes 1767 på grannön Martinique.[7][8]

Den 3 februari 1790 beviljades von Rosenstein sitt avsked och han lämnade S:t Barthélemy i juni samma år.[5]

Efter hemkomsten återgick Rosén till Österbottens regemente där han 1791 befordrades till premiärmajor och tjänstgjorde också som adjutant hos Ehrensvärd.[4] Rosén utnämndes även till riddare av Svärdsorden.

von Rosenstein gifte sig aldrig och dog 1799 i Vasa i Finland.[2][4]

Företrädare:
Salomon M von Rajalin
Guvernör över Svenska S:t Barthélemy
1787 – 1790
Efterträdare:
Carl F Bagge af Söderby


Källor

  1. ^ [a b] Worldstatesmen.org (läst 20 oktober 2012)
  2. ^ [a b c] Adelsvapen (läst 20 oktober 2012)
  3. ^ [a b] Rulers.org (läst 20 oktober 2012)
  4. ^ [a b c d e] Svenska adelns Ättar-taflor, Gabriel Anrep (läst 20 oktober 2012)
  5. ^ [a b c d] S. Barthélemy under svenskt välde, E Högström, sida 2, 6, 7 (läst 20 oktober 2012)
  6. ^ S:t Barthélemysällskapet, översikt (läst 20 oktober 2012)
  7. ^ Potomitan (läst 20 oktober 2012)
  8. ^ Memoires St Barth (läst 20 oktober 2012)

Externa länkar