Per Frostin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Per Frostins grav på Norra kyrkogården i Lund

Per Frostin, född den 29 juli 1943, död den 8 juli 1992, var en svensk professor i systematisk teologi vid Lunds universitet. Han var son till kyrkoherden Ernst Frostin och författaren Greta Frostin.

Frostin var som ung teolog influerad av sextiotalets demokratiseringsvåg med rötter i Andra Vatikankonciliet (1962-1965) och den därefter livaktiga latinamerikanska befrielseteologin. I den sattes tilltron till hela folkets deltagande i en förändringsprocess som kunde ge befrielse och utveckling. Bibeln sattes i centrum och allas rätt att tolka den i ljuset av sina erfarenheter.

Frostin var engagerad i Kyrkornas Världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala. Under generalförsamlingen var han tillsammans med sedermera biskopen Martin Lind huvudredaktör för en kritisk ungdomstidning, Hot News, som utgavs dagligen under generalförsamlingen av en internationell och ekumenisk redaktion av unga intellektuella.

Frostin blev ett akademiskt löfte genom sin doktorsavhandling om Rudolf Bultmann, Politik och hermeneutik. Han blev en av de stora teologiska medvetandegörarna av hermeneutiken och av tolkningens betydelse. Särskilt de politiska förförståelserna var före Frostins tid föga uppmärksammade inom den teologiska disciplinen.[1]

Frostin blev riksordförande för Kristna Studentrörelsen i Sverige (KRISS) 1972-74. Under sent 70-tal och tidigt 80-tal tjänstgjorde Per Frostin vid Makumira teologiska institut i Tanzania. Erfarenheten blev livsavgörande och resulterade i ett livslångt studium av den afrikanska befrielseteologin och dess motsvarigheter.

Han var professor i systematisk teologi vid Lunds universitet och inspirerade till grundandet av Institutet för kontextuell teologi (IKT). IKT menar bland annat att Bibeln är Guds ord i ett kontextuellt tilltal som är beroende av den situation i vilket Ordet mottas. Allas tolkning, och särskilt de fattigas och från samhällsmakten exkluderades tolkning, värnas. Hos Frostin liksom i befrielseteologin kan man tala om ett kunskapssociologiskt underifrånperspektiv. [2]

Per Frostin var fram till sin död en av Broderskapsrörelsens teologiska frontfigurer tillsammans med Stefan Edman och Bo Nylund. Frostin ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Bön och Revolution
  • Solidaritet med Arbetarrörelsen
  • De fattigas evangelium – befrielse för oss svenskar
  • Politik och hermenutik- En systematisk studie i Rudolf Bultmanns teologi med särskild hänsyn till hans Luthertolkning, Studia Theologica Lundensia 33, Lund 1970 (doktorsavhandling i dogmatik, systematisk teologi)
  • Materialismus, Ideologie, Religion. Die materialistische religionskritik bei Karl Marx, Studia Theologica Lundensia 37, Lund 1977
  • Liberation theology in Tanzania and South Africa. A First World Interpretation, Lund University Press, Lund 1988

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hammar, Anna Karin, Globalisering-ett problem för kyrkan, Tro & Tanke Uppsala 2000
  2. ^ Per Erik Persson i Minnesord över Per Frostin i Per Frostin, Teologi som befriar. Efterlämnade texter, Religio 41, Teologiska institutionen i Lund, Lund 1994