Per Kernell
| Per Kernell | |
| Född | 1 oktober 1763 Åsbo församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 12 oktober 1807 (44 år) Hällestads församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst |
| Maka | Charlotta Elisabeth Burén (g. 1796–1807) |
| Barn | Per Ulrik Kernell (f. 1797) |
| Föräldrar | Pehr Kernell |
| Släktingar | Daniel Kernell (syskon) Ulrik Kernell (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Per Kernell, född 1 oktober 1763 i Åsbo församling, Östergötlands län, död 12 oktober 1807 i Hällestads socken, var en svensk präst.
Ett porträtt av Kernell fanns i Hällestads kyrka, men förstördes i kyrkans brand 1893.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Kernell föddes 1 oktober 1763 i Åsbo socken. Han var son till kyrkoherden därstädes. Kernell började sina studier i Linköping och blev 16 september 1780 student vid Uppsala universitet. Han blev 16 juni 1788 magister[särskiljning behövs]. Kernell blev 1789 e. o. amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek. Han blev 1790 eloquentiae docens. 25 juli 1792 blev han konsistorienotarie i Linköping och tillträdde tjänsten 1793. Kernell prästvigdes 13 mars 1799 och tog pastorsexamen 19 mars samma år. 24 augusti det året blev han kyrkoherde i Hällestads församling och tillträdde tjänsten 1801. Han blev den 24 maj samma år prost. Kernell avled 12 oktober 1807 i Hällestads socken och begravdes 20 oktober samma år av doktor M. Stenhammar.
Kernell var sekreterare vid prästståndet i riksdagen 1800 i Norrköping.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Kernell gifte sig 7 juni 1796 med Charlotta Elisabeth Burén (1774-1837). Hon var dotter till brukspatronen Carl Daniel Burén och Didrica Zetterling vid Boxholms. De fick tillsammans barnen Per Ulrik (1797-1834), Anna Charlotta och Sophia Carolina Wilhelmina (1802-1886). Sophia Carolina Wilhelmina gifte sig 1828 med tonsättaren Adolf Fredrik Lindblad.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1784 - De nexu et differentia orationis sublimis & patheticae. Uppsala.
- 1788 - Diss. De ordine, quo in disciplinam civilem homines successerint. Uppsala.
- 1789 - Diss. De causis corruptae eloqueniae apud Romanos.
- 1795 - Åminnelse-tal över slottsfogden J. Hellvik i Uppsala. Linköping.