Per Kernell

Från Wikipedia
Per Kernell
Född1 oktober 1763
Åsbo församling, Sverige
Död12 oktober 1807 (44 år)
Hällestads församling, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPräst
MakaCharlotta Elisabeth Burén
(g. 1796–1807)
BarnPer Ulrik Kernell (f. 1797)
FöräldrarPehr Kernell
SläktingarDaniel Kernell (syskon)
Ulrik Kernell (syskon)
Redigera Wikidata

Per Kernell, född 1 oktober 1763 i Åsbo församling, Östergötlands län, död 12 oktober 1807 i Hällestads socken, var en svensk präst.

Ett porträtt av Kernell fanns i Hällestads kyrka, men förstördes i kyrkans brand 1893.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kernell föddes 1 oktober 1763 i Åsbo socken. Han var son till kyrkoherden därstädes. Kernell började sina studier i Linköping och blev 16 september 1780 student vid Uppsala universitet. Han blev 16 juni 1788 magister[särskiljning behövs]. Kernell blev 1789 e. o. amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek. Han blev 1790 eloquentiae docens. 25 juli 1792 blev han konsistorienotarie i Linköping och tillträdde tjänsten 1793. Kernell prästvigdes 13 mars 1799 och tog pastorsexamen 19 mars samma år. 24 augusti det året blev han kyrkoherde i Hällestads församling och tillträdde tjänsten 1801. Han blev den 24 maj samma år prost. Kernell avled 12 oktober 1807 i Hällestads socken och begravdes 20 oktober samma år av doktor M. Stenhammar.

Kernell var sekreterare vid prästståndet i riksdagen 1800 i Norrköping.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Kernell gifte sig 7 juni 1796 med Charlotta Elisabeth Burén (1774-1837). Hon var dotter till brukspatronen Carl Daniel Burén och Didrica Zetterling vid Boxholms. De fick tillsammans barnen Per Ulrik (1797-1834), Anna Charlotta och Sophia Carolina Wilhelmina (1802-1886). Sophia Carolina Wilhelmina gifte sig 1828 med tonsättaren Adolf Fredrik Lindblad.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1784 - De nexu et differentia orationis sublimis & patheticae. Uppsala.
  • 1788 - Diss. De ordine, quo in disciplinam civilem homines successerint. Uppsala.
  • 1789 - Diss. De causis corruptae eloqueniae apud Romanos.
  • 1795 - Åminnelse-tal över slottsfogden J. Hellvik i Uppsala. Linköping.

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1920-1932). Linköpings stifts herdaminne. 4. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 717-721. Libris 41150