Åsbo socken
| Åsbo socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Härad | Göstrings härad |
| Kommun | Boxholms kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 119 kvadratkilometer |
| Upphov till | Åsbo landskommun Åsbo församling |
| Motsvarar | Åsbo distrikt |
| Tingslag | Folkungabygdens domsagas tingslag (–) Lysings och Göstrings tingslag (–) Göstrings tingslag (–) |
| Karta | |
  Åsbo sockens läge i Östergötlands län. | |
| Koordinater | 58°14′24″N 15°06′31″Ö / 58.24°N 15.10861111°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0543 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Åsbo distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Åsbo socken i Östergötland ingick i Göstrings härad, ingår sedan 1971 i Boxholms kommun och motsvarar från 2016 Åsbo distrikt.
Socknens areal är 119,00 kvadratkilometer, varav 116,46 land.[1] År 2000 fanns här 763 invånare.[2] Tätorten Strålsnäs samt kyrkbyn Åsbo med sockenkyrkan Åsbo kyrka ligger i denna socken.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Åsbo socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Åsbo församling och för de borgerliga frågorna till Åsbo landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Södra Göstrings landskommun och ingår sedan 1971 i Boxholm kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Boxholms församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Åsbo, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som socknens härader. De indelta soldaterna tillhörde Första livgrenadjärregementet, Ombergs kompani och Andra livgrenadjärregementet, Skenninge kompani.[4]
Socknen uppdelades i följande roten: Näsby roten, Skogbo roten, Dörhults roten och Västra roten.
Under varje rote fanns följande gårdar:
| Näsby roten | Skogbo roten | Dörhult roten | Västra roten |
|---|---|---|---|
| Näsby | Lindhult | Kårarp | Freby |
| Mörkeskog | Källeberg | Bergstorp | Ettringstorp |
| Grönlund | Östanå | Dämelsbo | Hemmingstorp |
| Hovgården | Lockarp | Ingesmåla | Germunarp |
| Laggarp | Flathult | Förmo | Södra Kvisselhult |
| Friggestorp | Ry | Stålefall | Norra Kvisselhult |
| Kårby | Gränsefall | Staffansbo | Södra Timmerö |
| Holmshult | Kvarnkulla | Sättra | Norra Timmerö |
| Sverkelstorp | Bensätter | Tuddebo | Boxholms bruk |
| Ek | Björke | Pålsbo | Sättertorp |
| Visätter | Sandvik | Dörhult | Rävtomta |
| Hultekil | Skvathult | Blåberget | Äng |
| Sanden | Slästorp | Ingemarstorp | |
| Bötinge | Strålsnäs | ||
| Norra Bosmark | Prästgården | ||
| Södra Bosmark | Baltrarp | ||
| Sjögarp |
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Åsbo socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 930 | |||
| 1760 | 971 | |||
| 1768 | 1 134 | |||
| 1780 | 1 258 | |||
| 1790 | 1 454 | |||
| 1800 | 1 445 | |||
| 1810 | 1 477 | |||
| 1820 | 1 540 | |||
| 1830 | 1 589 | |||
| 1840 | 1 802 | |||
| 1850 | 2 046 | |||
| 1860 | 2 008 | |||
| 1870 | 1 959 | |||
| 1880 | 2 408 | |||
| 1890 | 2 295 | |||
| 1900 | 2 586 | |||
| 1910 | 2 477 | |||
| 1920 | 2 347 | |||
| 1930 | 1 495 | |||
| 1940 | 1 333 | |||
| 1950 | 1 162 | |||
| 1960 | 924 | |||
| 1970 | 684 | |||
| 1980 | 783 | |||
| 1990 | 812 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Åsbo socken ligger nordost om Boxholm vid Svartån och Åsboån. Socknen är odlad slättbygd i ådalarna och skogsbygd däromkring.[5][6][1]
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Kända från socknen är två hällkistor från stenåldern, gravrösen med stensättningar från bronsåldern samt 13 gravfält och stensträngar från järnåldern. Två runristningar är kända.[5][6][7][8]
Personer från bygden
[redigera | redigera wikitext]Den romantiska 1700-talsskalden Per Daniel Amadeus Atterbom föddes i Pålsbo prästgård.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1330-talet Asby) har alternativa tolkningar, båda byggande på att den markerade åsen vid kyrkan och prästgården. Namnet kan komma från prästgården Asbo, 'Åsgården'. Det har också tolkats som 'åsbornas socken'.[9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Åsbfo socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Åsbo socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Åsbo socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Åsbo socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Östergötlands län, del 5 Hermes 1948 libris
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Åsbo socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Arkiv relaterade till Åsbo socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Åsbo socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.