Per Olof Ekelöf

Från Wikipedia

Per Olof Ekelöf, född 3 maj 1906 i Stockholm, död 17 september 1990 i Stockholm, var en svensk jurist och professor i processrätt vid Uppsala universitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ekelöf studerade bl.a. för Hägerström och Phalén, vars filosofi han vidareförde till juridiken. Ekelöf blev fil kand 1928, disputerade den 11 december 1937 vid Uppsala universitet,[1] där han från 1943 till 1972 var professor i processrätt.

Ekelöf författade ett flertal verk i ämnet, bland annat en läroboksserie med titeln Rättegång I–V. Hans böcker och artiklar i juridiska tidskrifter och festskrifter har haft stort inflytande på processrätten; särskilt intresse har hans undersökningar av bevisvärdering rönt.

Ekelöf blev 1962 ledamot av Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala, 1968 ledamot av Kungliga humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala och 1969 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var jur hedersdoktor vid universiteten i Köln (1967), Oslo (1969) och Köpenhamn (1979).[2]

Ekelöf var under ett antal år ledamot i styrelsen för stiftelsen som äger och ger ut Upsala Nya Tidning och var 1956–1972 Inspektor för Stockholms nation i Uppsala.

Ekelöf ligger begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[3]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Per Olof Ekelöf var son till överste Nils (Edvard) Ekelöf och Marie-Louise, född Blixén.[2] Ekelöf gifte sig 1944 med departementssekreteraren jur.kand. Marianne Hesser, född 23 november 1919, dotter till professor Carl Hesser och Thyra Hesser, född Almquist. Marianne Ekelöf var syster till justitierådet Torwald Hesser. Ekelöf är far till professor Tord Ekelöf.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Om interventionsgrunden, Almqvist & Wiksell, Uppsala 1937, (277 s) Akad avh
  • Straffet, skadeståndet och vitet, Lundequistska bokhandeln, Uppsala 1942 (216 s)
  • Är den juridiska doktrinen en teknik eller en vetenskap? Gleerup, Lund 1952 (50 s)
  • Processuella grundbegrepp och allmänna processprinciper, Norstedt, Stockholm 1956 (292 s)
  • Kompendium över rättsmedlen, Juridiska föreningen, Uppsala 1956, duplic (167 s)
  • Rättegång, Första häftet, Norstedt, Stockholm 1957 (182 s)
  • Rättegång, Andra häftet, Norstedt, Stockholm 1958 (205 s)
  • Rättegång, Tredje häftet, Norstedt, Stockholm 1960 (193 s)
  • Rättegång, Fjärde häftet, Norstedt, Stockholm 1963 (193 s)
  • Rättegång, Femte häftet, Norstedt, Stockholm 1966 (213 s)
  • Supplement till Rättegång I–V, Norstedt, Stockholm 1975 (51 s)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ekelöf, Per Olof (1937). Om interventionsgrunden. Uppsala: A&W. Libris 505076 
  2. ^ [a b] Vem är det. 1985 
  3. ^ SvenskaGravar
Företrädare:
Robin Fåhraeus
Inspektor för Stockholms nation
1956–1972
Efterträdare:
Göran Ohlin