Petalit
Petalit | |
Petalit från Minas Gerais, Brasilien (storlek 3x4 cm). | |
Kategori | Fyllosilikat |
---|---|
Strunz klassificering | 09.EF.05 |
Kemisk formel | LiAlSi4O10 |
Färg | Färglös, grå, gul, rosa till vit |
Förekomstsätt | Tavelformiga kristaller och pelarformiga massor |
Kristallstruktur | Monoklina |
Tvillingbildning | Vanlig på {001}, lamellär |
Spaltning | Perfekt på {001}, dålig på {201} med 38,5° vinkel mellan de två |
Brott | Mussligt |
Hållbarhet | Spröd |
Hårdhet (Mohs) | 6-6,5 |
Glans | Glasglans, pärlglans på spaltytor |
Refraktion | Biaxiell (+) |
Ljusbrytning | nα = 1,504, nβ = 1,510, nγ = 1,516 |
Dubbelbrytning | δ=0,012 |
Pleokroism | Saknas |
Transparens | Transparent till genomskinlig |
Streckfärg | Färglös |
Densitet | 2,4 |
Smältpunkt | 1 350 °C |
Smältbarhet | 5 |
Löslighet | Olöslig |
Typlokal | Utö i Stockholms södra skärgård |
Petalit är ett mineral med sammansättningen LiAlSi4O10 som upptäcktes[1] år 1800 av brasilianaren José Bonifacio de Andrada e Silva i prov från en pegmatit i Utö järnmalmsgruva i Stockholms södra skärgård. Mineralet analyserades 1817 av J. A. Arfwedson som därvid upptäckte grundämnet litium.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Färgen hos petalit kan variera mellan färglöst och ljusrött Hårdheten är 6-6,5 på Mohs' skala.
Namnet petalit kommer från ett grekiskt ord "petalon" för blad eftersom mineralet spaltar lätt i en riktning.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Pelalit förekommer i litiumbärande pegmatiter tillsammans med spodumen, lepidolit och turmalin.
Kommersiellt brytvärda fyndigheter av petalit finns nära Kalgoorlie, västra Australien, Aracuai, Minas Gerais, Brasilien, Karibib, Namibia, Manitoba, Kanada och Bikita, Zimbabwe.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Petalit är industriellt viktig som malm för framställning av litium. Den har också använts som råvara för keramiska glasyrer.
Klara och fina exemplar av kristaller kan slipas till ädelsten.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ d’Andrada, J. B. (1800): Kurze Angabe der Eigenschaften und Kennzeichen einiger neuen Fossilien aus Schweden und Norwegen nebst einigen chemischen Bemerkungen über dieselben. Allgemeines Journal der Chemie 4, 28-39
Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- Bra Böckers lexikon, 1978