Hoppa till innehållet

Peter Guthrie Tait

Från Wikipedia
Peter Guthrie Tait
Född28 april 1831[1][2][3]
Dalkeith, Storbritannien
Död4 juli 1901[1][2][3] (70 år)
Edinburgh
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidEdinburghs universitet
Peterhouse
Edinburgh Academy
Universitetet i Cambridge
SysselsättningMatematiker, fysiker
ArbetsgivareEdinburghs universitet
Queen's University Belfast
Utmärkelser
Keithmedaljen (1871)
Honoris causa (1875)[4]
Royal Medal (1886)
Medlem av Royal Society of Edinburgh
Smith's Prize
Gunning Victoria Jubilee Prize
Redigera Wikidata

Peter Guthrie Tait, född den 28 april 1831 i Dalkeith vid Edinburgh, död den 4 juli 1901 i Edinburgh, var en skotsk fysiker.

Tait studerade i Cambridge, där han blev fellow i Saint Peter's College 1852. Han utnämndes 1854 till professor i matematik vid universitetet i Belfast samt 1860 till professor i fysik (natural philosophy) vid universitetet i Edinburgh. Tait blev Fellow of the Royal Society of Edinburgh 1860. Han tilldelades Keithmedaljen 1871 och Royal Medal 1886. Tait skrev ett stort antal avhandlingar i matematik, mekanik och fysik, bland vilka de viktigaste behandlar termoelektriska fenomen, vätskors sammantrycklighet och den kinetiska gasteorin. Mest känd är Tait genom sina förtjänstfulla sammanfattande arbeten, bland vilka de främsta är Elementary treatise on quaternions (1867; 2:a upplagan 1873) och den utomordentligt inflytelserika, länge som lärobok vid universiteten, även i Sverige, allmänt begagnade Treatise on natural philosophy (tillsammans med William Thomson, 1867, 2:a upplagan 1879) samt Lectures on some recent advances in physical science (1876; 3:e upplagan 1885). Andra viktiga arbeten av honom är Dynamics of a particle (tillsammans med William John Steele, 1856; 6:e upplagan 1889), Dynamics (1895), Volumetric relations of ozone (tillsammans med Thomas Andrews, 1860), Sketch of thermodynamics (1868; 2:a upplagan 1877), Introduction to quaternions (tillsammans med Philip Kelland, 1873; 2:a upplagan 1881), The unseen universe (tillsammans med Balfour Stewart, 1875; 10:e upplagan 1881), Light (1885; 2:a upplagan 1889), Heat (1884; 2:a upplagan 1892) samt samlade avhandlingar i Scientific papers (3 volymer 1898 och 1900). För Challengerexpeditionens verk skrev han en avdelning om vattnets fysikaliska egenskaper.

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6w097hx, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Honorary Degrees 1871-2019, Queen's University Belfast, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]