Peter Tordenskjold
- Uppslagsordet "Tordenskjold" leder hit. För andra betydelser se Tordenskjold (olika betydelser).
| Peter Wessel Tordenskjold | ||
|---|---|---|
| ||
Titlar
| ||
Adlad Tordenskjold
| ||
| Tidsperiod | 1716 | |
| Tidsperiod | 1719-1720 | |
| Yrke | sjömilitär | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för | Danmark-Norge | |
| Försvarsgren | Flottan | |
| Land | Danmark-Norge | |
| Tjänstetid | 1710–1720 | |
| Grad | Viceamiral | |
| Slag/krig | Stora nordiska kriget Slaget vid Dynekilen Anfallet mot Marstrand Striderna vid Göta älv | |
| Utmärkelser | Adlad | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Personnamn | Peter Jansen Wessel | |
| Född | 28 oktober 1690 Trondheim, Norge | |
| Död | 12 november 1720 (30 år) Gleidingen, Bremen | |
| Dödsorsak | duell med Jakob Axel Staël von Holstein | |
| Begravd | Holmens Kirke i Köpenhamn | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Tordenskjold | |
| Far | Johan Wessel | |
| ||
| Tordenskiolds vapen, detalj från sarkofagen i Holmens Kirke, Köpenhamn | ||
| ||
Peter Wessel Tordenskjold alternativt Peter Wessel Tordenskiold (före adlandet 1716 Peter Jansen Wessel), född 28 oktober 1690 i Trondheim (Trondhjem) i Norge, död 12 november 1720, var en norsk sjömilitär verksam i den danska örlogsflottan under det stora nordiska kriget.
Biografi
Tordenskjold var son till rådmannen Johan Wessel, men sattes på grund av olydnad i lära som skräddare och senare barberare. När Fredrik IV 1704 var på besök i Trondheim lyckades han utan föräldrarnas vetskap följa med kungens svit till Köpenhamn, där han 1706 antogs som navigationsstudent. Efter resor över hela världen återkom han 1710 som kadett till Norge och deltog då i det nyss utbrutna stora nordiska kriget, till en början som befälhavare ombord på den tvåmastade snaubriggen Ormen. 1712 fick han befäl över Lövendals galej, med 18 kanoner, och följde den danska flottan under Gyldenlöve i handlingar mot den svenska i Östersjön, där han utmärkte sig vid sänkningen av ett antal svenska transportfartyg utanför Rügen den 29 september. I oktober 1712 utnämndes han till kaptenlöjtnant. Han deltog i slaget vid Kolbergerheide i april 1715, och fick därefter befäl över den svenska fregatten Hvita örn, med 30 kanoner, som han själv varit med om att erövra vid slaget. Tack vare skicklighet, våghalsighet och goda förbindelser upphöjdes han i februari 1716 till det adliga ståndet med namnet Tordenskjold.[1]
Tordenskjolds största militära framgång var den danska flottans seger över den svenska flottan 8 juli 1716 i slaget vid Dynekilen, en seger som allvarligt minskade Karl XII:s möjligheter att erövra Norge. Samma år blev Tordenskjold chef för Kattegatteskadern. Oluf Budde blev 1718 Tordenskjolds flaggkapten. Tordenskjold erövrade Marstrand 25 juli 1719 (se Anfallet mot Marstrand) och anföll därefter i Striderna vid Göta älv staden Göteborg, bravader som ledde till att han utnämndes till viceamiral, 29 år gammal.
Vid en resa till Hannover för att möta sin tilltänkta brittiska hustru, dödades han under oklara omständigheter 1720 i en duell på ett ängsområde kallat Sehlwiese strax utanför byn Gleidingen i närheten av staden Hildesheim i Hertigdömet Bremen på gränsen till Kurfurstendömet Hannover – omkring 15 km i syd-östlig riktning från staden Hannover. Det var efter ett bråk med Jakob Axel Staël von Holstein[2], en överste som tidigare hade varit i svensk och polsk tjänst.
Folkhjälte och legend
Tordenskjold är en stor hjälte och legend i Danmark och Norge. Många sägner – sanna som osanna – frodas om hans storhet, vilken framgår inte minst av att han besjungs i barnsånger, till exempel Jeg vil synge om en helt. I Danmark finns en förening vid namn Selskabet Danske Tordenskiold-venner[3], som bland annat firar hans födelsedag.
Film
År 2016 hade den dansk-nordiska spelfilmen Tordenskjold & Kold biografpremiär. Filmen handlar om den rastlösa tiden efter det nordiska krigets slut och Tordenskjolds och hans trogne kammartjänares Christian Kold resa till Hannover.
Illustrationer
-
Tordenskjold på samtida danskt träsnitt med texten: "Tordenskjold havde faaet Befaling at gaae i Land i Skaane; han opdages og omringes af Svenske Dragoner. En af dem forlanger hans Kaarde, Tordenskjold Svarer: dennegang ej, hugger ham over Haanden og Svömmer med sin Kaarde i Munden, tilbage til sin Fregat." -
Staty i födelsestaden Trondheim. -
Staty på Fisketorvet i Fredrikshavn, utförd av Poul Erland (1990). -
Tordenskiolds sarkofag i Holmens Kirkes stora gravkapell.
Referenser
Noter
- ^ Tordenskjold, Peder i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- ^ Staël von Holstein, Jakob Axel i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- ^ Selskabet Danske Tordenskiold-venner
Webbkällor
- Historisk Tidsskrift, Bind 11. række, 6 (1960 - 1962) 1
- Staël von Holstein, Jakob Axel i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Tordenskjold, Peder i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- Blev Tordenskjold myrdet? En Prøve paa C. P. Rothes Kildebenyttelse af H. D. Schepelern.
- Selskabet Danske Tordenskiold-venner
Tryckta källor
- Andersen, Dan H. (2004). Mandsmod og kongegunst : en biografi om Peter Wessel Tordenskiold. Danmark: Aschehoug. ISBN 87-11-11848-2
|