Petter Silfverskiöld
| Petter Silfverskiöld | |
 | |
| Född | 12 juni 1854[1] Råda församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 3 augusti 1940[1] (86 år) Styrsö församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Barn | Nils Silfverskiöld (f. 1888) |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
Petter Didrik Silfverskiöld, ibland även kallad Peter, född den 12 juni 1854 i Råda, Skaraborgs län, död den 3 augusti 1940 i Styrsö församling, Bohuslän[2], var en svensk läkare verksam på Styrsö i Göteborgs skärgård, där han startade vårdinrättningen Styrsö kustsjukhus.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Petter Silfverskiöld var son till överstelöjtnant Pehr Silfverskiöld och Isabella Sofia Mathilda Ramsay samt far till läkaren Nils Silfverskiöld.
Han blev student i Skara 1872, medicine kandidat i Uppsala 1878, medicine licentiat vid Karolinska institutet 1881. Han var andre läkare vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt 1880–1881, vid Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1882–1885 och praktiserande läkare i Göteborg från 1885, med inriktning på barnsjukdomar.[3]
1882 besöktes han Styrsö och 1890 startade han en havskuranstalt för skrofulösa barn, det vill säga en verksamhet som gav vård till barn med tuberkulos om sommaren.[4] Verksamheten huserade från början i en fiskarstuga på Tången, men 1893 stod ett sommarsjukhus i trä färdigt. Där pågick verksamheten i 18 år under Silfverskiölds ledning.[4] I juni 1908 invigdes Styrsö kustsjukhuset, en ståtlig tegelbyggnad i fyra våningar där Silfverskiöld var föreståndare fram till 1924.[4][5] Utöver detta var han skolläkare vid Göteborgs högre realläroverk och Göteborgs högre latinläroverk samt läkare vid lungsotssanatoriet Haralds minne till 1908. Han var stiftare av alkoholistanstalten Solvik på Styrsö och läkare där 1908–1917. Han företog studieresor till flera europeiska länder för att studera barnsjukdomar och havskuranstalter för tuberkulossjuka barn.[3]
Samma år som han påbörjade verksamheten på Styrsö blev han vald till ordförande för Göteborgs läkaresällskap.[6]
Silfverskiöld var engagerad i en rad föreningar och dylikt, bland annat var han ordförande i styrelserna för Sällskapet för friluftslekar och för Sällskapet Jultomtarne.[7]
Silfverskiöld ligger begravd på Styrsö kyrkogård. År 1980 bildades "Stiftelsen Petter Silfverskiölds Minnesfond".
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Petter Silfverskiöldgav ut ett större antal skrifter och uppsatser om bland annat allmän hälsovård, nykterhetsfrågor, tobaksbruk och sedlighet, dels ämnade för allmänheten, dels vetenskapliga. Utöver nedanstående skrifter medverkade han i den av Curt Wallis redigerade Skolhygien för lärare och föräldrar (1899).
- Om några af de vanligaste sjukdomarne hos späda barn, och deras förhållande till dentitionen (1892)
- Vår skolungdoms hälsovård (1893)
- Om kuranstalter för drinkare (1901)
- Styrsö såsom vinterkurort (1902)
- Alkoholen och det kommande släktet (1903)
- Tobaksbruket (1904)
- Några ord till Sveriges skolungdom från En gammal skolläkare (1904)
- Om hafskuranstalter för skrofulösa barn (1906)
- Den habituella skoliosen och dess förhållande till asymmetrisk tillväxt (1906)
- Nationell samling till nykterhet och folkuppfostran (1907)
- Hälsolärans grunder (1908)
- Hvilka faror medför tobaksbruket? (1908)
- Undervisning om könslifvet och dess hälsovård (1910)
- Samhällsfienden alkohol (1912)
- Stiftelsen Solvik, alkoholisthemmet å Styrsö (1914)
- Om ljusskygghet hos skrofulösa barn (1915)
- Nyare åsikter om ben- och ledgångstuberkulosen (1916)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Silfverskiöld, Petter Didrik i Alfred Levertin, Svenskt porträttgalleri (1911), volym XIII. Läkarekåren
- Silfverskiöld, Petter Didrik i Vem är det 1925
- Silfverskiöld, Peter Didrik i Vem var det? (1944)
- Peter Andersson, Peter Silfverskiöld, Styrsö hembygdsförening, läst 2018-03-10
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Silfverskiöld, Peter Didrik.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ [a b] Svenska läkare i ord och bild (1939), sid. 646.
- ^ [a b c] Urban Brunell, Solvik - Historien om ett hus Arkiverad 10 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine., Styrsö hembygdsförening, läst 2018-03-09
- ^ Peter Andersson, Peter Silfverskiöld, Styrsö hembygdsförening, läst 2018-03-09
- ^ Nya Dagligt allehanda (1980-01-10) Allehanda Nytt, sid:7
- ^ https://runeberg.org/hvar8dag/15/0643.html
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Frank Engelbrektssons, Styrsö Kustsjukhus – en insulär vård över 60 år, ISBN 978-91-633-1816-0