Pharmacia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pharmacia var ett svenskt läkemedels- och bioteknikföretag.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Apoteket Elgens gamla entré, hörnet Karlavägen/Engelbrektsgatan i Stockholm

Pharmacia grundades 1911 av apotekaren Gustaf Felix Grönfeldt som var verksam vid Apoteket Elgen i Stockholm. Det första namnet var Energon men redan efter en månad bytte bolaget namn till Pharmacia.[1][2] Grönfeldt hade samma år köpt ett patent för framställning av organiska fosfater ur nervvävnad i form av hjärn- eller ryggmärgssubstans av animaliskt ursprung.[3] Detta utnyttjades i framställning av företagets mest framgångsrika produkt under de tidiga åren, den lecitin-baserade "mirakelmedicinen" Phospho-Energon.[4] Phoshpo-Energon hade uppfunnits av den belgiska ingenjören C.M. de Kunwald.[5] 1921 blev Pharmacia dotterbolag till Apotekarnes droghandel.[1] Verksamheten flyttades under 1920-talet ut till Lövholmen i Liljeholmen.

På 1930-talet inleddes tillverkning av antibiotikan sulfanilamid och i samarbete med Nanna Svartz togs sedan det kemiskt besläktade salazopyrin fram, vilket var ett läkemedel mot ledgångsreumatism.[3] Samarbetet med Svartz startade när Carl Erik Häggart var VD.

År 1943 inleddes ett samarbete med kemister vid Uppsala universitet, framför allt vid nobelpristagaren Arne Tiselius institution, som kom att leda till en lång följd av produkter baserade på polysackariden dextran. Björn Ingelman, som arbetade som assistent hos Tiselius, undersökte olika användningsområden för dextran. Ingelman och fysiologen Anders Grönwall upptäckte att dextran kunde användas i blodersättningsmedel istället för blodplasma, och med tanke på det pågående andra världskriget bedömdes detta som ett mycket intressant användningsområde. Pharmacia kontaktades 1943 och dess verkställande direktör Elis Göth blev mycket intresserad. Fyra år senare introducerades produkten Macrodex, som var en dextranlösning.[6]

År 1951 flyttade företaget till Uppsala för att komma närmare forskningen viud Uppsala univcersitet. Nästa familj av dextranbaserade produkter blev Sephadex, som användes för gelfiltrering. De som låg bakom Sephadex var Jerker Porath and Per Flodin, som både kom från Arne Tiselius institution. Jerker Porath hade gjort upptäckten bakom Sephadex 1957, och upptäckterna publicerades 1959 av Porath och Flodin. Pharmacia byggde också upp verksamhet inom allergidiagnostik och preparatet Healon, baserat på glykosaminoglykanen hyaluronan, som används i samband med ögonkirurgi.

Gösta Virding efterträdde 1 januari 1966 Elis Göth som verkställande direktör för Pharmacia. Han byggde under sin långa tid vid Pharmacia upp företaget från en relativt blygsam rörelse till en stark forskningsinriktad internationell koncern. På Virdings initiativ byggdes Pharmacias lokaler i Uppsala ut i slutet av 1960-talet. År 1972 invigdes det av Carl Nyr+én ritade huvudkontoret i Uppsala[7].

År 1986 köpte Pharmacia Leo Läkemedel AB och LKB-Produkter AB.[8] År 1990 köpte Pharmacia Kabi Vitrum, varefter det 1991 köptes upp av statsägda Procordia.[9] Staten sålde 1994 ut aktierna till allmänheten. Pharmacia var uppdelat i en bioteknikdel (Pharmacia Biotech), en diagnostikdel (Pharmacia Diagnostics) och en farmaceutisk del.

År 1995 ingick köptes företaget av Upjohn och bildade Pharmacia & Upjohn[9]. Bioteknikdelen hamnade några år efter fusionen hos brittiska Amersham i form av Amersham Biosciences. Efter ytterligare ett uppköp, denna gång av Monsanto 2000, skapades Pharmacia Corporation. År 2002 köptes Pharmacia Corp. upp av Pfizer. Allergidiagnostikverksamheten inom Pharmacia Diagnostics såldes av Pfizer år 2004,[10] och blev senare Phadia.

All verksamhet i Uppsala har sedan dess upphört. Delar av den biotekniska verksamhet som köptes av Amersham finns dock kvar i form av GE Healthcare Bio-Sciences AB. Diagnostikverksamheten i Phadia finns också kvar som ett dotterbolag till Thermo Fisher Scientific.

Börshistorik[redigera | redigera wikitext]

Det börsnoterade bolag som ägde Pharmacia hette på 1970-talet Fortia.[11] Fortia genomförde 1981 en stor börsintroduktion i USA.[12] På 1980-talet blev Volvo dominerande ägare i Pharmacia, i samband med Pehr G. Gyllenhammars diversifiering av Volvo-koncernen. Långt framskridna planer fanns på att fusionera Pharmacia med börskometen Fermenta, men dessa planer gick om intet i samband med avslöjandet av Refaat El-Sayeds falska doktorshatt och senare avslöjanden om oegentligheter i Fermentas bokföring.

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Pharmacia 100 år 1911-2011
  2. ^ Företagsamheten.se: Pharmacia[död länk], läst 19 juni 2009
  3. ^ [a b] Jubileumsskrift Sveriges Farmacevtförbund 100 år 2003, s. 25
  4. ^ Läkemedelsvärlden 24 februari 2002: Nyponextrakt, tuggummi och fusioner Arkiverad 26 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/pharmacia/
  6. ^ Pharma-industri.se: Krig, socker och samarbete lade grunden till företag i världsklass Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 juni 2009
  7. ^ Pressmeddelande från Biovitrum, 1 juli 2002
  8. ^ Affärsvärlden 12 januari 2000: Vilse i Refaats strukturer
  9. ^ [a b] Läkemedelsvärlden Arkiverad 21 maj 2005 hämtat från the Wayback Machine., nr 3, mars 2002
  10. ^ Ny Teknikm 28 januari 2004: Pharmacia Diagnostics sålt för fyra miljarder
  11. ^ Dagens Industri 6 november 2002: Bolag med brokig historia[död länk]
  12. ^ Affärsvärlden 21 oktober 2008: Sfärens kurir