Arne Tiselius

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För forskningsfartyget, se R/V Arne Tiselius.
Arne Tiselius Nobelpristagare i kemi 1948
Arne Tiselius
Född10 augusti 1902
Stockholm
Död29 oktober 1971 (69 år)
Uppsala
NationalitetSverige Svensk
InstitutionerUppsala universitet
Alma materUppsala universitet
Nämnvärda priserNobel prize medal.svg Nobelpriset i kemi (1948)

Arne Wilhelm Kaurin Tiselius, född 10 augusti 1902 i Stockholm, död 29 oktober 1971 i Uppsala var en svensk kemist och professor i biokemi vid Uppsala universitet 19381968 samt mottagare av Nobelpriset i kemi 1948.[1]

Nedslagskratern Tiseliusmånen är uppkallad efter honom.[2]

Barn och ungdom[redigera | redigera wikitext]

Tiselius var son till matematiker Hans Tiselius och hemmafru Rosa, född Kaurin, av norsk börd. Han växte upp i Stockholm med sina två syskon varav brodern Nils dog i blindtarmsinflammation. Efter faderns död flyttade familjen till hans hemstad Göteborg, där farfadern Nils Abraham Tiselius var rektor. Familjen hade svag ekonomi så mamman gav pianolektioner och sydde Hardanger-söm och Tiselius undervisade yngre elever för att bidra till försörjningen.

Tiselius intresse för kemi uppmuntrades av hans lärare, magister Johansson, och han fick låna nycklar till skolan så att han kunde gå till kemilabbet så ofta han ville.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen flyttade Tiselius till Uppsala där han fick jobb på den berömde kemisten Theodor Svedberg när han var färdig med studierna. Svedberg intresserade sig för ämnen från djurriket och ville dela upp de enskilda ämnena i blod för att kunna studera dem.[3]

De arbetade först med ultracentrifugering, men behövde en bättre metod för att separera enskilda molekyler. Svedberg hade använt sig av elektricitet för att separera salter under sina studier i USA och när han återvände till Uppsala lämnade han projektet till Tiselius. Hans tanke var att utnyttja olikheterna i elektrisk laddning för att separera proteinerna i blod. Metoden, som kallas elektrofores, hade tidigare provats av andra forskare utan att de lyckats, men Tiselius var kunnig inom både kemi, fysik och medicin och efter ihärdigt arbete fick han till slut metoden att fungera utan att förstöra molekylerna.[3] Tiselius kunde visa att blod innehåller en rad olika proteiner, men trots att hans fynd var revolutionerande nekades han publicering i en biokemisk tidskrift eftersom det ansås vara fysik och inte biokemi.[3]

Tiselius apparatur kopierades snart över hela världen. I dag används den inom många olika områden, till exempel livsmedelskontroll (vilket djur köttet kommer ifrån), rättsfall (DNA-identifiering) och släktskapsundersökningar.

Tiselius och hans biokemiska institution i Uppsala kom att få ett avgörande inflytande på utvecklingen av svensk läkemedels- och bioteknikindustri. Flera av de produkter som gjorde Pharmacia till ett framgångsrikt företag hade ursprung i institutionens forskning.

Tiselius invaldes 1939 som ledamot av Vetenskapsakademien och blev 1944 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Under några år på 1960-talet var han ordförande i Nobelstiftelsen.

Tiselius har fått ett forskningsfartyg uppkallat efter sig, R/V Arne Tiselius, som tidigare var stationerat på Kristinebergs marina forskningsstation.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Tiselius var gift med Ingrid Margareta Dalén och fick en dotter, Eva (född 1932), och en son, Per (läkare, född 1934)

Arne Tiselius ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • The Moving Boundary Method for Studying the Electrophoresis of Proteins (1930; doktorsavhandling)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nobel Prize for Chemistry : Prof. Arne Tiselius” (på engelska). https://www.nature.com/articles/162766b0. Läst 20 april 2021. 
  2. ^ ”Tiselius on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/6027. Läst 25 februari 2023. 
  3. ^ [a b c] ”Tiselius’ stripes” (på engelska). https://www.chemistryworld.com/opinion/tiselius-stripes/4011225.article. Läst 20 april 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]