Pontus Fredrik De la Gardie (1630–1692)
| Pontus Fredrik De la Gardie | |
 Pontus Fredrik De la Gardie. Oljemålning från 1650 tillskriven Cornelis Picolet. | |
| Född | 4 oktober 1630[1] Runsa slott[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 9 oktober 1692[1] (62 år) Stockholm[2] |
| Begravd | Västerås domkyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, landägare |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1649 (1649) Regementschef (1658–1664) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen i Stockholm 1660 (1660) Riksråd (1666–1682) Krigsråd (1667–1678) Hovrättspresident för Dorpats hovrätt (1679–1692) | |
| Maka | Beata Elisabet von Königsmarck (g. 1655–1692)[3][4] |
| Barn | Ebba Maria De la Gardie (f. 1658) Johanna Eleonora De la Gardie (f. 1661) |
| Föräldrar | Jakob De la Gardie[3] Ebba Magnusdotter Brahe[3] |
| Släktingar | Magnus Gabriel De la Gardie (syskon)[1] Maria Sofia De la Gardie (syskon) Jakob Kasimir De la Gardie (syskon)[1] Axel Julius De la Gardie (syskon)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Pontus Fredrik De la Gardie, född 4 oktober 1630 på Runsa slott i Eds socken, (dåvarande) Uppsala län, död 9 oktober 1692, var en svensk greve, ämbetsman och militär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Pontus Fredrik De la Gardie var son till Jakob De la Gardie och Ebba Magnusdotter Brahe.
Han blev 1655 överste för ett värvat kavalleriregemente och 1658 för Upplands regemente till häst. 1664 blev han generalmajor vid kavalleriet och militärbefälhavare i Skåne, samt 1665 viceguvernör i Skåne, Halland och Blekinge, samt 1666 riksråd. Under skånska kriget fick De la Gardie som general uppdrag att med uppbådade Smålandsbönder och ett mindre antal reguljära trupper försöka krossa snapphanarnas motstånd. Vid kriget slut blev han 1679 president i Dorpats hovrätt och samma år ledamot av Reduktionskollegium.
Pontus Fredrik De la Gardie är begravd i Västerås domkyrka där hans huvudbanér hänger i Brahekoret intill högaltaret, flankerat av två märkligt utformade släkttavlor med bevingade väsen som bär upp vardera åtta anvapen.
Familj
[redigera | redigera wikitext]De la gardie gifte sig 13 juli 1655 i Stade med grevinnan Beata Elisabet von Königsmarck (1637–1723), dotter till riksrådet och fältmarskalken greve Hans Christoph von Königsmarck och Barbara Maria Agata von Leist. De fick tillsammans barnen fröfattaren Ebba Maria De la Gardie (1658–1697), författaren Johanna Eleonora De la Gardie (1661–1708) som var gift med sin kusin generallöjtnanten greve Erik Gustaf Stenbock, Christina Juliana De la Gardie (1662–1664) och Christina Vilhelmina De la Gardie (1664–1664).[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 Pontus Fredrik De la Gardie, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 Pontus Fredrik De la Gardie, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ↑ The Peerage person-ID: p71446.htm#i714453, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 227. Libris 10076748. https://runeberg.org/elgenst/2/0243.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Pontus Fredrik De la Gardie (1630–1692).
