Praskovja Saltykova
| Praskovja Saltykova | |
 | |
| Född | 12 oktober 1664 (g.s.) Moskva |
|---|---|
| Död | 13 oktober 1723 (g.s.) (59 år) Sankt Petersburg |
| Begravd | Ärkeängelskatedralen |
| Medborgare i | Tsarryssland |
| Make | Ivan V av Ryssland (g. 1684–1696)[1][2][3] |
| Barn | Maria Ivanovna (f. 1689 och 1690)[4][5] Theodosia (f. 1690)[4][5] Katarina Ivanovna (f. 1691) Anna Ivanovna (f. 1693)[6][7][8] Praskovja Ivanovna (f. 1694 och 1694)[5] |
| Föräldrar | Fjodor Saltykov |
| Redigera Wikidata | |
Praskovja Fjodorovna Saltykova (ryska: Прасковья Фёдоровна Салтыкова), född 12 oktober 1664, död 24 oktober 1723, var en rysk kejsarinna (tsaritsa) mellan 1684 och 1696, gift med tsar Ivan V. Hon var mor till kejsarinnan Anna Ivanovna och mormor till Anna Leopoldovna.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Praskovja Saltykova var dotter till förvaltaren och vojvoden Fjodor (Alexander) Petrovich Saltykov (d. 2 februari 1697) från hans första äktenskap med Ekaterina Feodorovna.
Bröllopet ägde rum den 9 januari 1684. Hon valdes ut vid den traditionella brudvisningen. Äktenskapet arrangerades mot hennes vilja av tsarens syster och regent, Sofia Aleksejevna, som ville att Ivan skulle skaffa sig en arvinge och därmed underminera sin bror Peters ställning. Praskovia och Ivan bodde tillsammans i 12 år i ett särskilt palats i Kreml och fick fem döttrar men inga pojkar, vilket underlättade den dynastiska situationen med Peter I:s uppgång till ensam makt. Hon iakttog strikt den rituella sidan av ortodoxin, och beskrivs som vidskeplig och dåligt läskunnig, men temperamentsfull och viljestark.
Hon blev änka vid Ivans död år 1696. Hon försågs med en generös pension och flera egendomar och bosatte sig år 1700 på Izmailovo utanför Moskva. Hon uppges ha haft ett förhållande med sin hovmästare Vasilij Jusjkov. På Ismailovo levde hon med sina döttrar i traditionell terem, det vill säga könssegregering, och ägnade sig åt religionsutövning, broderi, hushållssysslor och underhållning av narrar och ockultister.
Praskovja Fjodorovna hade stor respekt för sin svåger Peter den store. Efter att Peter år 1696 skilde sig från sin första hustru, och innan han år 1713 gifte sig med sin andra, var Praskovja Rysslands enda kejsarinna. Denna position fick en helt ny roll på grund av Peter den stores moderniseringsreformer, som år 1702 avskaffade teremens könsegregering och begärde att de kungliga kvinnorna skulle börja delta i offentlig representation precis som drottningarna i Europa. Peter begärde därför att Praskovja skulle låta undervisa sina döttrar i franska, tyska och dans, klä sig och dem i europeiskt mode, börja ge audiens till utländska diplomater och deras hustrur, ta med sig sina döttrar och delta i officiella mottagningar med västerlänningar i den tyska förstaden i Moskva (och därefter i den nya huvudstaden Sankt Petersburg); detta var något hon egentligen uppges ha ogillat men som hon utåt fann sig i och försökte fullfölja med gott humör för att undvika att förarga Peter.[9]
År 1708 flyttade änketorsarinnans familj, tillsammans med andra släktingar, till Sankt Petersburg genom Peter den Stores dekret. Tsaren gav tsarinnan Praskovia Feodorovna ett hus i full ägo på Petersburgsidan, vid Nevas strand, nära Petrovsky Dom (Petrovsky Dom) och en 200 famnar djup tomt på Peterhofvägen (byn Ioannovskoye). Hon betraktade Peters ord som lag och deltog därför mot sina övertygelser i hans dryckesfester, baler och till och med maskerader som förlöjligade religionen.
Peters döttrar Elisabet av Ryssland och Anna Petrovna blev uppfostrade vid hennes hov. Peter arrangerade också enligt mönster från Europa äktenskap för hennes döttrar med europeiska furstar.
Praskovja Saltykova blev efter 1720 ofta sängliggande, och avled 1723. Hennes dotter Anna besteg tronen 1730, sju år senare.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Vasilij Rudakov, Прасковья Феодоровна, vol. XXIVа, Entsiklopeditjeskij slovar', 1898.[källa från Wikidata]
- ↑ Nikolaj Pavlov-Silvanskij, Иоанн V Алексеевич, vol. 8, Russkij biografitjeskij slovar', 1897, ”9 января 1684 г. Иоанн Алексеевич сочетался браком с Прасковьей Федоровной из рода Салтыковых, выбранной для него царевной Софьей, и имел от нее дочерей Марию (род. 21 марта 1689 г.), Феодосию (род. 4 июня 1690 г.), Екатерину (род. 29 октября 1691 г.), Анну (впоследствии императрица, род. 28 января 1693 г., умерла 17 октября 1740 г.) и Прасковью (род. 12 мая 1694 г.).”.[källa från Wikidata]
- ↑ The Peerage person-ID: p10196.htm#i101959, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 Nikolaj Pavlov-Silvanskij, Иоанн V Алексеевич, vol. 8, Russkij biografitjeskij slovar', 1897.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ↑ Dmitrij Korsakov, Анна Иоанновна, vol. 2, Russkij biografitjeskij slovar', 1900.[källa från Wikidata]
- ↑ unknown value, Анна Иоанновна, vol. Ia, Entsiklopeditjeskij slovar', 1890.[källa från Wikidata]
- ↑ Andrej Krajevskij, Анна Іоанновна, vol. 2, Entisklopeditjeskij leksikon, 1835.[källa från Wikidata]
- ↑ Longworth, Philip. - The three empresses : Catherine I, Anne and Elizabeth of Russia / Philip Longworth. - 1973. - ISBN 0-03-001411-5. s. 80-81