Elisabet av Ryssland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Elisabet av Ryssland
Elisabet av Ryssland, målat av Charles Van Loo (1705-1765)
Regeringstid 1741-1762
Företrädare Ivan VI av Ryssland
Efterträdare Peter III av Ryssland
Föräldrar Peter den store och Katarina I
Född 1709
Död 1762
Elizaveta Petrovnas promenad genom Sankt Petersburg (1903), av Alexandre Benois.
Elizaveta Petrovna i Tsarskoje Selo (1905), av Eugene Lanceray.

Elisabet (ryska Елизаве́та Петро́вна, Jelizaveta Petrovna), född 18 december 1709, död 5 januari 1762, var rysk tsarinna från 1741. Hon var dotter till Peter den store och Katarina I.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Efter tsarinnan Annas död 1740 tillträdde den späde Ivan VI under Lord Biron och sin mor Anna Leopoldovnas förmynderskap tronen. Ett år senare tog Elisabet, som dittills levt utanför politiken, makten från den svaga och hatade regeringen. Hennes främsta rådgivare i detta var det franska sändebudet och läkaren markis Lestocq De la Chétardie. För att genomföra planen började hon även förhandlingar med det svenska sändebudet i Sankt Petersburg och lockade det regerande hattpartiet i Sverige att angripa Ryssland, för att skapa förvirring, genom lösa förespeglingar om landavträdelser.

Svenskarnas marsch mot Sankt Petersburg hejdades av nederlaget vid Villmanstrand (augusti 1741).

Natten den 6 december 1741 infann sig Elisabeth i de missnöjda gardesregementenas kasern, där hon fick deras stöd och utropades till monark. De lyckades fängsla regenten och dennes tyska rådgivare. Ivan och hans familj inspärrades i fängelse, hans anhängare sändes till Sibirien, medan tusentals personer, som tidigare landsförvisats av de båda föregående regeringarna, fick återvända hem.

Monark[redigera | redigera wikitext]

När Elisabet tillträtt tronen tog hon tillbaka sina löften om landavträdelse till svenskarna. Hon lät istället sina trupper gå in i Finland, detta ledde till freden i Åbo (1743) där Ryssland tog ytterligare delar av landet.

Efter statskuppen styrdes landet till stor del genom hennes rådgivare Lestocq, men efter att han störtats, föll regeringens styre i händerna på ryska gunstlingar, av vilka Bestusjev blev den verklige regenten.

Elisabet verkar ha saknat både lust och kraft att styra. Endast i undantagsfall utövade hon något personligt inflytande på politiken.

Fredrik II av Preussen lär ha skämtat att "sedeslösheten" vid hennes hov bidragit till att hon i det sjuåriga kriget (1756-63) slöt sig till hans fiender.

Regering under hennes tid, styrd av det gammalryska partiet, anses orsakat stor skade i Ryssland. Grymma kroppsliga straff var vanligt förekommande och tusentals människor deporterades eller hölls i tvångsarbete. Lag- och finansväsendet präglades av oreda och korruption.

Regeringen inrättade dock institutionerna universitetet i Moskva och de fria konsternas akademi i Sankt Petersburg. De upphävde också de inrikes tullarna (1753 och 1758).

Elisabet dog 5 januari 1762 och efterträddes av sin systerson Peter III.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Elisabet av Ryssland ska ha varit 180 cm lång, ca 20 cm längre än medelkvinnan på den tiden.

Enligt rykten ska greve Aleksej Razumovskij, som först var hennes lakej, sedan hennes kammarherre också troligen varit hennes morganatiske gemål, med vilken hon hade två eller tre barn.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Succession[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Ivan VI
Kejsarinna av Ryssland
17411762
Efterträdare:
Peter III