Pye Engström
Pye Engström | |
![]() | |
Född | 8 juni 1928 (92 år) Danderyds kommun, Sverige |
---|---|
Medborgarskap | Svenskt |
Utbildad vid | Det Kongelige Danske Kunstakademi Konstfack ![]() |
Sysselsättning | Konstnär, skulptör |
Make/maka | Clas Engström |
Redigera Wikidata |

Pye Ester Agneta Engström, född Nanneson 8 juni 1928 i Danderyd, är en svensk skulptör.
Pye Engström är dotter till Ludvig Nanneson och gifte sig 1951 med Clas Engström. Hon studerade på Konstfack 1945–1948, vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm för Stig Blomberg 1948–1953 och på Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Hon har gjort sig känd för skulpturer i sten, bland annat lokal gotländsk kalksten. Hon bor i Rute på Gotland. [1]
” | Det finns en interaktion och funktion i många av Pye Engströms skulpturer som handlar om möten mellan objekten och människan. Lågmält men precist går hennes uttrycksform mot uppfattningen att estetiken är något autonomt skilt från nyttoaspekt och det övriga livet.
Genom Engströms verk kan man uppleva konsten med kroppen då vidrörandet av skulpturernas varierande ytor och former vidgar upplevelsen till ett konkret fysiskt möte. |
„ |
– Angelica Blomhage, Gotlands Konstmuseum[2] |
Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]
- Embryo, granit, 1956, Statens centrala frökontrollanstalt i Solna
- Stenålderskvinna, granit, 1956, Brännkyrka gymnasium i Stockholm
- Finn, kalksten, 1963, parkleken mot Gyllenstiernsgatan, Gustav Adolfsparken i Stockholm
- Den glada draken, betong, 1964, Torsviks skola, Lidingö
- Fårhjord, granit och brons, 1967, Järfälla
- Grottmormor med unge, lekskulptur i betong med glasinslag, 1966-69, Polhemsgatan, Stockholm
- Var god vidrör, koppar, 1969, Älvsjö i Stockholm
- Tantstol och farbrorbänk, kalksten, 1971, Ekeskolan för synskadade barn, Örebro
- Efter badet, kalksten, 1971-76, utanför Västertorpsbadet i Västertorp, Stockholm
- Familjen, brons, 1973, Mälartorget i Stockholm
- Häst och vagn, granit och trä, 1973, Västerås
- Vad vet datan om människor, kalksten, 1977, Polishuset i Visby
- Granitskulpturer, 1979, vid Livsmedelsverket, Uppsala
- Vår enighets fana, granit och guld, 1977-85, Skvallertorget i Norrköping
- Grundlagen, granit, 1986 utanför Förvaltningsrätten i Malmö
- Frukost i det gröna, gotländsk granit, 1987, Birgittaskolan, Klostergatan i Linköping
- Utsträckta händer, granit, 1991, minnesmärke över Olof Palme i Almedalen i Visby
- Förr och nu, granit, 1991, utanför kommunalhuset i Bålsta
- Fåglarna i Handen, granit, 1998, Eskilsparken i Handen, Haninge kommun
- Fredens rike, granit, 1992, utanför biblioteket i Flemingsberg i Huddinge
- Magi och vetenskap, granit, guld och halvädelstenar, 1997, utanför entrén till Visby lasarettet
- En dröm, granit och trä, 1997, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
- Gaia, granit, Orrtorget i Sollefteå
- Grottan, granit, utanför Gotlands konstmuseum
- Drakguldet, utanför Visby konsthall
- Resan till Cythere, röd granit, utanför Visby konsthall
- Rauken Granit/Kalksten. Uppförd 1995 i Kiruna City
Engström är representerad vid bland annat Kalmar konstmuseum[3].
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Nina Weibull: Kärlek till sten kräver vassa verktyg i Svenska Turistföreningens årsbok 1960
Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]
Utsträckta händer, monument över Olof Palme, Almedalen i Visby
Resan till Cytere, Gotlands konstmuseum
Fredens rike, utanför biblioteket i Flemingsberg
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Pye, Lund 2008, ISBN 978-91-633-2647-9
- Engström, Pye E A i Vem är det 1985
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Pye Engström - webbradio - sr.se[död länk], hämtad 4 oktober 2008.
- ^ Ur förordet till Pye, Lund 2008
- ^ Kalmar konstmuseum
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Pye Engströms webbplats
- Annika Marusarz: Om Pye Engström 11 juli 2008
Wikimedia Commons har media som rör Pye Engström.