Bålsta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bålsta
Tätort
Centralort
Stockholmsvägen (Länsväg 545) i "Gamla" Bålsta
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Håbo kommun
Koordinater 59°34′4″N 17°31′47″Ö / 59.56778°N 17.52972°Ö / 59.56778; 17.52972
Area 1 022 hektar
Folkmängd 13 138 (2015)[1]
Befolkningstäthet 12,86 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Bålsta
Postnummer 746 XX
Riktnummer 0171
Tätortskod T0520
GeoNames 2723567
Bålstas läge i Uppsala län
Red pog.svg
Bålstas läge i Uppsala län
Wikimedia Commons: Bålsta

Bålsta är en tätort och centralort i Håbo kommun, Uppsala län. Bålsta ligger utmed motorvägen E18 och Mälarbanan, nära Mälaren cirka 5 mil söder om Uppsala och 5 mil nordväst om Stockholm. Länsväg C 545 (Gamla E18) genomkorsar orten. Den södra, och folkrikaste delen av Bålsta ligger inom Kalmar socken och resten i Yttergrans socken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bålsta var ursprungligen en by i Yttergrans socken. Byn omnämns första gången 1316 (in Bardestum). Förleden är sannolikt det fornsvenska mansnamnet Bardhe, efterleden är -sta(d).[2] Ändelsen -um beror på att namnet har en ålderdomlig kasusböjning och står i dativ.

Under 1800-talet blev Bålsta något av en centralort, med bland annat gästgivargård och mellan 1858 och 1903 tingsställe för Håbo härad.[3] 1876 öppnade Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg sin sträckning genom Bålsta, som då blev ett stationssamhälle.[4] Utvecklingen gick de därpå följande årtiondena ganska långsamt. På 1920-talet växte butiker och andra verksamheter upp i stationens närhet.[3] 1931 hade Bålsta ännu bara 346 invånare.[5] Orten började nu utvecklas till ett villasamhälle och på 1950-talet tillkom de första större flerfamiljshusen. År 1960 hade invånarantalet stigit till 1406.[6] Från mitten av 1960-talet fram till 1980-talet växte tätorten kraftigt. Industrin byggdes ut, men framför allt var det möjligheten till pendling till Stockholmsområdet som utgjorde basen för expansionen.[3]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bålsta 1950–2010[1][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
951
1960
  
1 406
1965
  
2 519
1970
  
4 972
1975
  
8 243
1980
  
11 468
1990
  
12 885 1 032
1995
  
12 832 1 014
2000
  
12 891 1 017
2005
  
13 430 1 061
2010
  
14 147 1 073
2015
  
13 138 1 022
Anm.: Råby bröts ur Bålsta 1995, Skärplinge och Skörby 2015

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Gamla järnvägsstationen i Bålsta

I Bålsta finns ett köpcentrum, Bålsta Centrum, med drygt 30 butiker. Trots relativt få invånare finns både simhall, tennishall, ishall, biograf, bowlinghall och friidrottsarena. Friidrottsarenan har nyligen förbättrats och simhallen har en ny rehabiliteringsbassäng, byggd 2006.

2002 invigde Lasse Åberg ett museum i Bålsta, Åbergs museum. Det ligger inhyst i en gammal ladugård i närheten av Väppeby gård.

Håbo bibliotek i Bålsta blev 2006 nominerat till Årets bibliotek tillsammans med Luleå bibliotek och Nordiska Afrikainstitutets bibliotek. Vinnare blev Nordiska Afrikainstitutets bibliotek.

För framtiden planerar kommunen för en mer urban miljö i centrum. Under devisen "Bålsta centrum - från tätort till stad" [8] fastställdes den 26 november 2012 ett detaljplaneprogram [9] med upp till 5 000 nya invånare i centrala Bålsta.

E18 utanför Bålsta

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Bålsta ligger vid E18.

Bålsta är sedan 2009 slutstation för pendeltågens linje 35 från Västerhaninge/Nynäshamn.

1996 invigdes den nya järnvägsstationen i Bålsta, i närheten av Bålsta centrum. Det innebar också att Bålsta återfick persontrafik på järnväg, något man saknat sedan 1972, då trafiken nedlades vid den gamla stationen[4], som var belägen i den äldre delen av Bålsta, omkring 1500 meter längre västerut.

På stationen stannar regionaltåg på sträckan Göteborg-Hallsberg-Västerås-Stockholm. Bålsta är dessutom norra ändstationen för pendeltågslinjen till Västerhaninge och Nynäshamn. Det är cirka 2 000 påstigande och ungefär lika många avstigande på vardagar på pendeltågen på denna station.[10]

Stridsledningscentralen Grizzly[redigera | redigera wikitext]

Strax utanför tätortsgränsen till Bålsta ligger en av Försvarsmaktens två operativa stridslednings- och luftbevakningscentraler, Stridsledningscentralen Grizzly. Anläggningen är ett detachement och organiseras under Luftstridsskolan (LSS).[11] Centralen började uppföras 1961 och blev år 1964 operativ under namnet LFC Puman, och sedan år 2010 under namnet StriC Grizzly.[12][13] Sedan 2009 ansvarar Stridslednings- och luftbevakningsbataljonen vid Luftstridsskolan (LSS) för stridsledning och luftbevakning,[14][11]

Personer från Bålsta[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Wahlberg, Mats (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. ISBN 91-7229-020-X 
  3. ^ [a b c] Autio, Tuula (1987). Hembygd Håbo. Historia i genomfartsland. Kulturminnesvårdsprogram för Håbo kommun. Uppsala: Upplandsmuseet. sid. 43 
  4. ^ [a b] Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 83 ([Ny, reviderad utgåva]). Stockholm: Svenska järnvägsklubben. 2009. Libris 11731954. ISBN 91-85195-05-7 (inb.) 
  5. ^ Rosén, Karl D. P., red (1934). Svenska orter, del III. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 154 
  6. ^ ”Befolkning i tätorter 1960-2005” (xls). Statistiska centralbyrån. 9 juni 2009. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2005A01x/Befolkning_tatorter_1960-2005.xls. Läst 21 juli 2009. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  8. ^ https://www.habo.se/bygga-bo-och-miljo/kommunens-planarbete/detaljplaner/godkanda-detaljplaneprogram/balsta-centrum/detaljplaneprogram-for-balsta-centrum.html
  9. ^ https://www.habo.se/download/18.2c7825bc14d6740c45ded21/1432027419247/Hå_Planprogram_0306WEBB.pdf
  10. ^ http://sl.se/upload/rapporter/uploads/SL_Rapport%202008_web.pdf[död länk]
  11. ^ [a b] ”Om Luftstridsskolan”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110812054629/http://www.forsvarsmakten.se/lss/Om-skolan/. Läst 17 januari 2012. 
  12. ^ Liander, Peter (Nummer 1 2001). ”Puman har gjort sitt StriC tar över”. FlygvapenNytt. http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_1_2001_puman_har_gjort_sitt.pdf. Läst 17 januari 2012. 
  13. ^ ”Om Luftstridsskolan”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110812054629/http://www.forsvarsmakten.se/lss/Om-skolan/. Läst 17 januari 2012. 
  14. ^ Web.archive.org//Mil.se (2008-12-19) Ny organisation för stridsledning och luftbevakning Läst 17 januari 2012

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]