Pygmérördrom

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Pygmérördrom
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Dwarf bittern, Ixobrychus sturmii, at Harvey's Pans, Savuti in Chobe National Park, Botswana (31974132380).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljHägrar
Ardeidae
SläkteIxobrychus
ArtPygmérördrom
I. sturmii
Vetenskapligt namn
§ Ixobrychus sturmii
Auktor(Wagler, 1827)
Synonymer
Ardeirallus sturmii
Hitta fler artiklar om fåglar med

Pygmérördrom[2] (Ixobrychus sturmii) är en afrikansk fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Pygmérördrommen är en mycket liten häger, endast 27–30 centimeter lång. Den är lik dvärgrördrommen (Ixobrychus minutus) i formen med exempelvis korta, rundade vingar. Unikt för arten är kombinationen otecknat blyfärgad ovansida, gulbeige undersida med grova svarta streck och en gul näbb med mörk näbbrygg. Den har ljust gula ben och orange långa tår som sticker utanför stjärten i flykten.

I flykten syns de orange utstickande fötterna tydligt.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Pygmérördrommen är mestadels tystlåten, men låter som spelläte höra ett skällande "ra-ra-ra-ra-ra...".[4]

Ubredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Pygmérördrommen förekommer i Afrika söder om Sahara.[3] Den har även påträffats vid fem tillfällen i Kanarieöarna: 1886 och 2002 på Teneriffa, 2000 på Gran Canaria samt i december 2017 två individer på Fuerteventura.[5]

Pygmérördrommens utbredning.

Vissa placerar den som ensam art i Ardeirallus, men DNA-studier visar att den är inbäddad i släktet Ixobrychus.[6]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln trivs i en rad olika miljöer, men framför allt i buskområden eller skogar med varierande vattennivåer. Den frekventerar flodkanter, åar, sjöar, reservoarer och dammar, våtmarker med vass eller gräs, översvämningsområden, mangroveträsk och risfält. Pygmérördromen jagar allra helst nattetid, ibland också på dagen om det är mulet, på jakt efter gräshoppor och grodor, men också småfisk, krabbor, spindlar och sniglar.[1]

Födosökande pygmérördrom i Botswana.

Den häckar i enstaka par eller små grupper med ett par dussin. Boet är en plattform av kvistar och grenar en halvmeter till fyra meter upp i ett träd eller en buske som hänger över vatten eller står i ett översvämmat område.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

Både populationens storlek och utveckling är okänd, men utbredningsområdet är mycket stort. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johann Heinrich Christian Friedrich Sturm (1805-1862), tysk fågelkonstnär och samlare.[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Ixobrychus sturmii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 april 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ Fynd av pygmérördrom i Västpalearktis på Tarsiger.com
  6. ^ Päckert, M., J. Hering, E. Fuchs, P. Barthel, and W. Heim (2014), Genetic barcoding confirms first breeding record of the Yellow Bittern, Ixobrychus sinensis, (Aves: Pelecaniformes, Ardeidae) in the Western Palearctic, Vert. Zool. 25, 251-260.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]