Långnäbbad rosenfink

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Pyrrhospiza)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Långnäbbad rosenfink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pyrrhospiza punicea Grovold.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteCarpodacus
ArtLångnäbbad rosenfink
C. puniceus
Vetenskapligt namn
§ Carpodacus puniceus
Auktor(Blyth, 1845)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Långnäbbad rosenfink[2] (Carpodacus puniceus) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar som lever i mycket höga bergstrakter i Asien.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Långnäbbad rosenfink är en stor fink (20 cm) med rätt lång, konformad näbb och kort stjärt. Hanen är generellt röd och mörkt gråbrunt färgad, med röd strupe och bröst som kontrasterar med den mörkstreckade gråbruna resten av undersidan och ovansidan. Övergumpen är djupt rosafärgad och i ansiktet syns ett kort och rött ögonbrynsstreck. Honan saknar ögonbrynsstreck, har blekgult på bröstet och olivfärgad eller gul övergump och övre stjärttäckare.[4]

Hona.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Bland lätena hörs en rätt högljutt och bulbylliknande visslande som i engelsk litteratur återges "are-you-quite-ready". Vidare låter den höra ett kattliknande "m-a-a-a-u" och i flykten ett sparvliknande tjirpande. Sången är ett kort "twiddle-le-de".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Långnäbbad rosenfink delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placerades tidigare som ensam art i släktet Pyrrhospiza på basis av skillnader i näbbform, längre vingar och stjärt, ovanligt starka klor med böjda klor och mindre kluven stjärt.[6] Den flyttades dock till Carpodacus efter DNA-studier.[7] Dess närmaste släkting är enrosenfinken (Carpodacus subhimachalus).[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar mycket höglänt på bergsplatåer långt över trädgränsen, nästan till vegetationsgränsen mellan 3900 och 5700 meters höjd.[6][1] Delar av populationen flyttar till lägre höjder vintertid.[6] Den lever huvudsakligen av frön, knoppar, blommor, kronblad och bär.[6] Fågeln häckar monogamt och enskilt från slutet av maj till augusti.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller lokalt vanlig.[5]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Carpodacus puniceus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.
  6. ^ [a b c d e] Clement, P. (2018). Red-fronted Rosefinch (Carpodacus puniceus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61403 8 oktober 2018).
  7. ^ [a b] Zuccon, D., Prŷs-Jones, R., Rasmussen, P.C. & Ericson, P.G.P. (2012) The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae). Mol. Phylogenet. Evol. 62(2): 581–596.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]