Quetta
| Quetta (کویتہ) | |
| Stad | |
 | |
| Land |  Pakistan
|
|---|---|
| Provins | Baluchistan |
| Distrikt | Quetta |
| Koordinater | 30°11′36″N 67°00′16″Ö / 30.19333°N 67.00444°Ö |
| Folkmängd | 1 001 205 (15 mars 2017)[1] |
| Geonames | 1167528 |
  Quettas läge på karta över Pakistan.
| |
Quetta (کویتہ) är huvudstad i den pakistanska provinsen Baluchistan. Folkmängden uppgår till cirka 1 miljon invånare. De mest talade språken är pashto och baluchiska. Staden ligger på en öppen högslätt (1 680 meter över havet), omgivet av en krets av berg över 3 000 meter höga. I nordväst är utsikten öppen över Pishindalen till Kodjakpasset och Kandahar, mot söder leder en öppen dal till Bolanpasset och mot norr en slätt till Pishin. Järnvägar går genom Bolanpasset och Kodjakpasset (sedan 1879) och från Pishin förbi Harnai till Sibi, varifrån den fortsätter till Shikarpur, där den står i förbindelse med det indiska järnvägsnätet.
Historia
Quetta med område avträddes 1882-1883 av khanen av Qalat till britterna. Quetta är den sydligaste av de gränsposter och strategiska järnvägssystem som anlades vid Brittiska Indiens nordvästra gräns. Namnet Quetta kommer av pashtons kwatta för "fort". Under kolonialtiden var området runt staden försett med befästningar för att spärra vägen från Kodjakpasset. Jämte sin strategiska betydelse hade Quetta framstående vikt som handelsplats för Afghanistan, Iran och en stor del av Centralasien.
Idag
Quetta är idag en stad med mycket kultur och sevärdheter, men också med stora problem. 2008 skedde en jordbävning i närheten av staden och en del byggnader skadades. Det har också sagts att Quetta är den ort där stora delar av Talibanernas ledarskap gömmer sig.[2]
Källor
- ^ Pakistan Bureau of Statistics; Block Wise Provisional Summary Results of 6th Population & Housing Census - 2017 Inklusive Quetta Cantonment, som står under militär administration. Läst 14 januari 2018.
- ^ The Economist, August 22nd 2009, sid 20
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
