Kandahar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Kandahar (olika betydelser).
Kandahar
کندهار
Stad
Vy över Kandahar
Vy över Kandahar
Land Afghanistan Afghanistan
Provins Kandahar
Höjdläge 1 010 m ö.h.
Koordinater 31°37′00″N 65°43′00″Ö / 31.61667°N 65.71667°Ö / 31.61667; 65.71667
Folkmängd
 - storstadsområde 472 224 (30 juni 2018)[1]
Tidszon AFT (UTC+4:30)
GeoNames 1138336
Läge i Afghanistan
Red pog.svg
Läge i Afghanistan

Kandahar (pashto och dari: کندهار‎) är en stad i provinsen Kandahar i södra Afghanistan, belägen cirka 460 kilometer sydväst om Kabul. Staden är huvudstad i provinsen med samma namn. Den är landets tredje största stad, med en beräknad folkmängd av cirka 472 000 invånare 2018.[1] Staden har mycket gamla anor, men i sin nuvarande form skall den ha grundlagts av Alexander den store då Afghanistan var en del av hans stormakt Makedonien.[2]

Majoriteten av stadens invånare är pashtuner.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

För 7 000 år sedan var området söder om Kandahar bebott, vilket arkeologiska utgrävningar har visat. Från 2000-talet f.Kr. har amerikanska arkeologer funnit keramik och föremål i koppar och brons, som finns på Pennsylvanias Arkeologiska Museum.[3]

Antiken[redigera | redigera wikitext]

Från 500-talet f.Kr. ingick Afghanistan i det persiska riket. År 334 f.Kr. erövrade Alexander den store Persien och 329 grundades Alexandria Arachosia, nuvarande Kandahar. På grund av sitt strategiska och kommersiella läge har Kandahar utsatts för många erövringar och återhämtningsperioder. En av Alexanders soldater Seleukos I tog över riket 305 f.Kr. och sålde Afghanistan till kungen av Mauryariket som sedan ärvdes av Ashoka.[a] Därefter styrde en rad dynastier Kandahar.[5]

Medeltid[redigera | redigera wikitext]

På 600-talet invaderade arabiska arméer högplatån söder om Hindukush och förde med sig den nya religionen. År 870 e.Kr. erövrades regionen Kandahar och styrdes därefter av en rad arabiska, persiska, turkiska och mongoliska krigsherrar. Staden förstördes av Djingis khan och Timur Lenk och låg därefter i Mogulriket.[5]

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

Ahmed shah Durranis mausoleum.

År 1747 avstod stormogulen Mohammed Nasir Afghanistan och Baluchistan till Ahmed shah Durrani. Durrani kröntes till kung vid en ceremoni i Kandahar och gjorde staden till huvudstad. Efter Durranis död 1780, flyttades huvudstaden till Kabul.

I början på 1800-talet kontrollerade brittiska imperiet hela den indiska subkontinenten. I nordost expanderade Kejsardömet Ryssland. Emiren av Afghanistan, Dost Muhammed förde en balanspolitik mellan dessa båda stormakter.[6]

Den nya generalguvernören över Indien, Lord Auckland litade inte på att Dost Muhammed kunde stå emot trycket från Ryssland och invaderade Kandahar i april 1839. Dost Muhammed tillfångatogs och en marionettregering tillsattes i Kabul. Men det afghanska folket accepterade inte en utländsk regering, uppror bröt ut vilket ledde till gerillakrig. Under det andra afghankriget vann engelska styrkor under general Roberts slaget vid Kandahar.[7] Trots det kunde engelsmännen inte ockupera Afghanistan och lämnade landet 1882.[8]

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

År 1929 tog upprorsledaren Habibullah Kalakâni makten i Kabul och störtade emiren Amanullah Khan. Denne hade ett ambitiöst program för att reformera landet efter västerländskt mönster, men avsattes och flydde söderut i en kunglig Rolls Royce via Kandahar och sökte asyl i Brittiska Indien.[9] Befolkningen i Kandahar hade stött emiren, men fick lida under Kalakânis hårdföra styre.

Under Afghansk-sovjetiska kriget drabbades staden svårt, då Sovjetunionen fällde bombmattor över Kandahar 1987.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kandahars internationella flygplats 2005.

Staden betjänas av Kandahars internationella flygplats, som under Afghanistankriget använts främst för militära ändamål. Sedan 2006 är dock flygplatsen öppen även för civil trafik.[10]

Två motorvägar, Kabul-Kandahar-vägen och Kandahar-Herat-vägen binder samman landets tre största städer.

Kända personer från Kandahar[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Asoka – the Greatest of Kings, enligt H. G. Wells.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] United Nations; World Urbanization Prospects 2018; Annual Population of Urban Agglomerations with 300,000 Inhabitants or More in 2018, by country, 1950-2035 (excelfil) Läst 15 augusti 2018.
  2. ^ Almqvist, B., Forsberg, A., Fänge, A. och Hjukström, P: Afghanistan förr och nu - en handbok, (Svenska Afghanistankommittén med stöd av Fredslotteriet, Stockholm, 1995)
  3. ^ Dupree, Nancy Hatch (1970). An Historical Guide to Afghanistan. "First Edition". Kabul: Afghan Air Authority, Afghan Tourist Organization. sid. 492. https://books.google.com/?id=T__DHAAACAAJ&dq=inauthor:%22Nancy+Hatch+Dupree%22. Läst 17 juni 2012 
  4. ^ Wells 2006.
  5. ^ [a b] Kandahār | Afghanistan” (på en). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Kandahar. Läst 15 augusti 2018. 
  6. ^ ”Dust Mohammad (1826-1839)”. britannica.com. Läst 18 november 2017.
  7. ^ Battle of Kandahar”. Läst 13 november 2017.
  8. ^ Anglo-Afghan Wars | British-Afghani history” (på en). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/event/Anglo-Afghan-Wars. Läst 15 augusti 2018. 
  9. ^ ”Habibullah Kalakani (The Bandit King)” Arkiverad 11 april 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 19 november 2017.
  10. ^ Pajhwok: AAA begins flights for Kandahar

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Wells, H. G.; Sherborne Michael, Stone Norman (2006) (på eng). A short history of the world. Penguin classics (Updated ed.). London: Penguin. Libris 10515176. ISBN 0141441828