Rätten att bli bortglömd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Rätten att bli bortglömd (även benämnd som rätten till radering) innebär att en person har rätt att slippa synas i sökresultatInternet om sökresultaten är otillräckliga, irrelevanta eller inte anpassade för det de ska brukas för.[1] Principen etablerades som rättspraxis inom Europeiska unionen genom en dom av Europeiska unionens domstol den 13 maj 2014 i ett mål där spanjoren Mario Costeja González hade krävt att Google skulle ta bort två tidningsartiklar om honom.[2] Domen grundade sig på artikel 7 och 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, som fastställer att respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter är grundläggande rättigheter. Redan 2006 hade ett liknande begrepp dock aktualiserats i EU och Argentina.[3][4] Genom Dataskyddsförordningen kodifierades principen i unionsrätten.

Konceptet har sin bakgrund i enskildas önskemål att leva sitt liv utan att behöva bli styrda eller starkt påverkade av händelser i deras förflutna.[5] De domar i ämnet som hittills förkunnats har varit vagt formulerade, vilket gör att utsträckningen för någons rätt att bli glömd är svår att bedöma.[6] Dessutom anses ibland rätten att bli glömd stå i konflikt med önskemålen om ett Internet fritt från censur och historierevisionism.[7] De som lyfter fram behovet av rätten att bli glömd nämner problem som hämndporr, liksom mindre förseelseer i det fjärran förgångna som för lång tid framöver riskerar att prägla den allmänna bilden av en viss person.[8]

Sökmotorer är skyldiga att ta bort information som "inte är adekvat, inte längre är relevant eller som är överflödig" från sina sökresultat. Undantag är sånt som bedöms nödvändigt för att "utöva rätten till yttrande- och informationsfrihet, eller för att uppfylla en rättslig förpliktelse, utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning eller för att fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk".[2]

Det första året efter att lagen togs i bruk kom 95 procent av alla ansökningar från enskilda privatpersoner. Hälften av ansökningarna godkändes och materialet tas bort. Ansökningar som kom från dömda brottslingar, politiker eller offentliga personer avslogs i högre utsträckning; för dem var andelen godkända ansökningar mellan 18 och 23 procent.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål).
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 23 maj 2018.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ EU: Google-brukere har «rett til å bli glemt»” (på norska). www.dn.no. 13 maj 2014. Arkiverad från originalet den 28 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180528052859/https://www.dn.no/tekno/2014/05/13/eu-googlebrukere-har-rett-til--bli-glemt. Läst 26 maj 2018. 
  2. ^ [a b c] ”Google glömmer inget – förrän nu”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/google-glommer-inget-forran-nu/. Läst 21 april 2020. 
  3. ^ Sreeharsha, Vinod. ”Google and Yahoo Win Appeal in Argentine Case” (på engelska). New York Times. https://www.nytimes.com/2010/08/20/technology/internet/20google.html?_r=0. 
  4. ^ ”El derecho al olvido en Internet se deberá aplicar también en la Capital Federal” (på spanska). lanacion.com.ar. http://www.lanacion.com.ar/1736360-el-derecho-al-olvido-en-internet-se-debera-aplicar-tambien-en-la-capital-federal. Läst 26 maj 2018. 
  5. ^ Mantelero, Alessandro (2013). ”The EU Proposal for a General Data Protection Regulation and the roots of the 'right to be forgotten'”. Computer Law & Security Review 29 (3): sid. 229–235. doi:10.1016/j.clsr.2013.03.010. 
  6. ^ Fleischer, Peter (2011-03-09). ”Peter Fleischer: Privacy...?: Foggy thinking about the Right to Oblivion” (på engelska). Peter Fleischer: Privacy...?: Foggy thinking about the Right to Oblivion. Peterfleischer.blogspot.co.nz. http://peterfleischer.blogspot.co.nz/2011/03/foggy-thinking-about-right-to-oblivion.html. Läst 26 maj 2018. 
  7. ^ Mayes, Tessa (2014-05-21). ”We have no right to be forgotten online”. We have no right to be forgotten online. theguardian.com. https://www.theguardian.com/commentisfree/libertycentral/2011/mar/18/forgotten-online-european-union-law-internet. Läst 26 maj 2018. 
  8. ^ Arthur, Charles (4 juli 2014). ”What is Google deleting under the 'right to be forgotten' - and why? What if there were a page on a 'revenge porn' site about you - would you want to use Google's 'right to be forgotten' to get it taken out of search?” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/technology/2014/jul/04/what-is-google-deleting-under-the-right-to-be-forgotten-and-why. Läst 26 maj 2018. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.