Rödbeta
| Rödbeta | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
| Familj | Amarantväxter Amaranthaceae |
| Släkte | Betsläktet Beta |
| Art | Rödbeta B. vulgaris Rödbeta-Gruppen |
| Vetenskapligt namn | |
| § Beta vulgaris Rödbeta-Gruppen | |
Rödbeta, gulbeta och vitbeta (Beta vulgaris Rödbeta-Gruppen) är en sortgrupp inom arten beta (B. vulgaris) i familjen amarantväxter (Amaranthaceae). Det svenska namnet avgörs av rotfruktens färg. Den så kallade polkabetan är rödvit.
Rödbetan kom till Norden på 1600- och 1700-talet. Växten är lättodlad och härdig och kan i gynnsamma lägen odlas långt norrut i landet. Rödbetor äts ofta som nykokta primörer eller, kanske ännu vanligare, inlagda, ofta till pyttipanna. De har också den tydliga effekten att de färgsätter mänsklig urin.
Betorna och blasten har högt näringsvärde. Blasten är också smakfull och kan användas i till exempel somrig rödbetssoppa, en variant av borsjtj.
