Ragnar Hjorth
| Ragnar Hjorth | |
 | |
| Född | 2 maj 1887[1][2] Stockholm[3] |
|---|---|
| Död | 2 maj 1971 (84 år) Stockholm[3] |
| Begravd | Galärvarvskyrkogården[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Tekniska högskolan  |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Föräldrar | Hjalmar Hjorth |
| Redigera Wikidata | |
Ragnar Hjorth, född 2 maj 1887 i Jakobs församling, Stockholm, död 2 maj 1971 i Oscars församling, Stockholm,[5] var en svensk arkitekt.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ragnar Hjorth, son till Hjalmar Hjorth och Ester Rosenlöf, studerade vid Tekniska högskolan och från 1912 vid Konsthögskolan, där han 1914 förärades kungliga medaljen. Han var under perioden 1917–1921 i flera omgångar vikarierande lärare i svensk arkitekturhistoria vid Konsthögskolan. 1917 tog han plats som arkitekt i Byggnadsstyrelsen. Under åren 1921–1922 innehade han statens resestipendium och studerade, främst i Frankrike, England och Italien. 1924–1952 arbetade Hjorth som byggnadsråd och chef för kulturhistoriska byrån vid Byggnadsstyrelsen.
Hjorth låg bakom ritningarna till flera bostads- och affärshus, bland annat ett flertal villor i Saltsjöbaden och flera kända byggnader i Stockholm, till exempel Idunhallen på Skansen, Nobelstiftelsens hus i klassicistisk stil (1926) och Tekniska museet, i funktionalistisk stil (1936). Han låg också bakom reformeringen av Karlaplan i Stockholm (1929) och tillförde då en damm med vattenstråle. Hjort ritade Hallands museum i Halmstad (1934) och var ansvarig Slottsarkitekt på Haga Slott, för restaurering av kyrkobyggnader och Gustav III:s paviljong.
Hjorth var också en bra tecknare och skapade en svit av kolteckningar med motiv av allt från landskap till byggnader och klockstaplar. Han tilldelades Illis Quorum 1969.[6]
I samarbete med arkitekten Ture Ryberg deltog Hjorth, med framgång i flera arkitekttävlingar i Stockholm och Göteborg. De vann bland annat första pris i första tävlingsomgången 1917 angående utformningen av Götaplatsen i Göteborg. (I senare tävlingsomgångar valdes dock andra tävlingsdeltagares förslag som slutliga vinnare.)
Bilder (verk i urval)[redigera | redigera wikitext]
-
Första Klaffbron över Södertälje kanal 1924. -
Nobelstiftelsens hus, Stockholm, 1924–1926. -
Villa Solbacken, Stockholm, 1930. -
Hallands konstmuseum, 1933. -
Tekniska museet, Stockholm, 1934–1936. -
Malmviks gård, ombyggnad, 1963.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- KulturNav: Hjorth, Ragnar
- Hjort, Ragnar i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
- Vem är det 1969
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Ragnar Hjorth, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Hjorth, Ragnar, Svenskagravar.se, läs online, läst: 19 juli 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Dagens Nyheter, 28 juni 1969, sid. 6
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Sven Ivar Lind: Ragnar Hjorth i Svenskt biografiskt lexikon (1971–1973)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ragnar Hjorth.
|