Ranunkelsläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ranunkelsläktet
Ranunculus aconitifolius2.jpg
Stormhattsranunkel (R. aconitifolius)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteRanunkelsläktet
Ranunculus
Vetenskapligt namn
§ Ranunculus
AuktorL.
Arter
Synonymer
  • Batrachium (DC.) Gray
  • Beckwithia Jeps.
  • Ficaria Schaeff.
  • Hecatonia Lour.
  • Oxygraphis Bunge
  • Ranunculastrum Heist. ex Fabr.
  • Hitta fler artiklar om växter med
    Ranunculus acris, vanlig smörblomma.
    Vattenmöjan, Ranunculus aquatilis, växer i vatten.

    Ranunkelsläktet eller smörblommor (Ranunculus) är ett växtsläkte med omkring 400 arter som är spridda i nästan hela världen. De är fleråriga, har ett kort rhizom (jordstam) som bildar sidoknölar och bladen är oftast handflikiga. De flesta ranunkelarter är fleråriga örter med gula eller vita blommor[1]. Några är ett- eller tvååriga och några få har orange eller röda blommor. Kronbladen är 3-5 stycken och har en karaktäristisk glans som beror på cellstrukturen. Pistillerna är många och fria från varandra (apokarpa), ståndarna är också många. Ranunkelsläktets arter är svagt giftiga[2]. De flesta föredrar fuktiga växtplatser och många av arterna är vattenväxter, de kallas möjor.

    Namnet Ranunculus betyder liten groda, och syftar på att de trivs på fuktiga växtplatser[3].

    Ranunculus asiaticus prydnadsranunkel med fyllda blommor.

    Ranunkler odlas också som prydnadsväxter, och då är blommorna fyllda, vilket betyder att många av ståndarna är ersatta med extra kronblad.

    Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

    1. ^ Mossberg, Bo; Stenberg Lennart (2003). Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9064850. ISBN 91-46-17584-9 (inb.) 
    2. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 84. ISBN 91-20-04445-3 
    3. ^ Corneliuson, Jens (1997). Växternas namn. Wahlström & Widstrand. sid. 453. ISBN 91-46-17102-9 

    Externa länkar[redigera | redigera wikitext]