Smörblomma
| Smörblomma | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ranunkelordningen Ranunculales |
| Familj | Ranunkelväxter Ranunculaceae |
| Släkte | Ranunkelsläktet Ranunculus |
| Art | Smörblomma R. acris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ranunculus acris | |
| Auktor | L., 1753 |
| Synonymer | |
| |
Smörblomma (Ranunculus acris) L., är en växt i familjen ranunkelväxter.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Smörblomma blir vanligen 20 – 70 cm hög. Parkvarianten något högre och fjällvarianten, som ibland kallas "liten smörblomma", betydligt lägre. Stjälken är upprätt, ofta beklädd med tilltryckta vita hår och förgrenar sig ovanför mitten.[1] Den har 1 till 2,5 centimeter breda gula blommor som är lite glansiga.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Smörblomman finns primärt i Europa och Asien. Varieteten Ranunculis acris var. latisectus finns över stora delar av Nordamerika, där den dock inte är ursprunglig.[2] På Nya Zeeland har smörblomma blivit ett allvarligt hot mot jordbruket.[3] och betraktas även på andra håll som ogräs.
I Lule lappmark når smörblomma upp till 1 400 m ö h och i Jotunheimen upp till 1 870 m ö h.
Underarten vanlig smörblomma (Ranunculis acris ssp. acris) är mycket vanlig i Norden.
Utbredningskartor
[redigera | redigera wikitext]- Norden [2]
- Norra halvklotet [3]
- Gränslinjer inlagda för ssp. acris, ssp. pumilus, ssp. nipponicus, ssp. japonicus och Ranunculus grandis.
Habitat
[redigera | redigera wikitext]Odling
[redigera | redigera wikitext]Några arter används som trädgårdsväxter, däribland förädlade former, som vanligen skiljer sig från den vilda växten i blomfärg eller blomform.
- Bukettranunkel, även kallad "trädgårdsranunkel", Ranunculus asiaticus
- 'Citrinus'
- 'Cricket' (Syrsa)
- 'Farrer's Yellow'
- 'Flore Pleno'
- Gräsranuncel, Ranunculus graminaeus
- 'Hedgehog' (Igelkott)
- Polarsmörblomma, Ranunculis sulphureus Sol.. Förvildad är den fridlyst.
- 'Stevenii'
- Stormhattsranunkel, Ranunculus acononitiifolius
Användning och giftighet
[redigera | redigera wikitext]Torkade smörblommor behåller färgen, och kan därför användas som eterneller.
Vissa nordamerikanska indianstammar har använt växten för bland annat bedövning, mot blödning och diarré samt som lugnande medel.[2]
Enligt folkmedicinen kan från smörblommor utvinnas botemedel mot [4]
- Flen (en djursjukdom, svullet juver på en ko av nötboskap). På Ormsö kallas smörblomma därför fleinsgräs, vilket inte ska förväxlas med flenört. Det som i Västerbotten kallas flengräs avser dock röllika, som anses ha samma goda effekt för att bota flen.
- Flygvärk, inom skolmedicin kallad migrerande värk.
- Gikt
- Magkramp
- Ont i hjärttrakten (cardialgia)
- Magspänning
- Sur mage
Smörblommeleken
[redigera | redigera wikitext]Man håller en smörblomma under hakan på någon, och fråga om denne tycker om smör. I soligt väder speglar sig solen i smörblommans blanka blomblad, och om en solkatt syns under hakan på den tillfrågade är svaret Ja.[5]
Giftighet
[redigera | redigera wikitext]Liksom andra ranunkelväxter innehåller smörblomman ranunculin, som i kroppen bryts ner till det giftiga ämnet protoanemonin.[6]
En färsk smörblomma har en skarp smak, och är giftig för boskap.[7] Det är därför som en hästhage alltid har kvar smörblommorna. Även nötkreatur undviker smörblommor, eftersom de smakar beskt. Är det dock ont om bete kan dock även kor beta av smörblommor, och i vissa fall vänjer de sig vid eller kan till och med föredra den beska växten. Symtom vid hög konsumtion av smörblommor hos en ko kan vara en stor mängd saliv, kolik, svart diarré och vinglig gång.[8]
Sådana arter som betesdjur undviker kallas rator.
I torkade smörblommor försvinner giftverkan,[9] och då kan dessa utan problem ingå i hö.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Etymologi
[redigera | redigera wikitext]- Namnet Ranunculus är mycket gammalt. Redan Plinius den äldre använde det. Det härleds från latin rana = groda. Syftningen skulle möjligen vara att många ranuncler liksom grodor lever i eller nära vatten.
- Acer i det vetenskapliga namnet kommer av latinets ord för skarp. Acris är en böjning därav.
Dialektala namn
[redigera | redigera wikitext]- Gullskål
- Majblomster (ej att förväxlas med Majblomma)
- Solmöja
- Solöga
- Källa: Smörblomma i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Svenska synonymer
[redigera | redigera wikitext]Smörblomma är mycket variabel, vilket gör området svårbemästrat, och det är ofullständigt utrett. Ibland uppfattas en varietet som underart; ibland kallas den synonym.
Några namn:
- Fjällranunkel
- Fjällsolöga (ssp. pumilus)
- Liten smörblomma (ssp. borealis var. pumilus)
- Solöga
- Vanlig smörblomma (ssp. acris)
- Nordsmörblomma (ssp. borealis var. borealis).[1]
- Nordsolöga
- Parksmörblomma (ssp. friesanus). Fridlyst.
- Parksolöga
- Raggsmörblomma (ssp. borealis var. villosus)
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Smörblommans blad.
-
Närbild på smörblomma.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Mossberg, Bo; Stenberg Lennart (2003). Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 176–177. Libris 9064850. ISBN 91-46-17584-9
- ^ [a b] Flora of North America. ”Ranunculus acris”. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=1&taxon_id=233501104. Läst 24 juni 2012.
- ^ G.W. BOURDÔT och S. LAMOUREAUX (2002). ”Giant buttercup (Ranunculus acris L.) management in dairy pastures – current problems and future solutions”. Proceedings of the New Zealand Grassland Association (64): sid. 61–65. http://www.grassland.org.nz/publications/nzgrassland_publication_460.pdf.
- ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Flen s 148 [1]
- ^ Pelle Holmberg: Ängens blommor, Almqvist & Wiksell, ISBN 91-21-13377-8, 1993
- ^ M. H. Benn, Lois Jean Yelland (1968). Canadian Journal of Chemistry 5 (46): sid. 729–732. http://www.nrcresearchpress.com/doi/pdf/10.1139/v68-122.
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 84. ISBN 91-20-04445-3
- ^ ”Betessläpp och giftiga växter: får och nötkreatur på grönbete”. SVA. 2 maj 2023. https://www.sva.se/aktuellt/nyhetsarkiv/webbnyheter/betesslaepp-och-giftiga-vaexter-faar-och-noetkreatur-paa-groenbete/. Läst 4 december 2025.
- ^ ”Smörblomma - SVA”. www.sva.se. Arkiverad från originalet den 27 november 2020. https://web.archive.org/web/20201127083221/https://www.sva.se/djurhalsa/sakert-foder-och-vatten/giftiga-vaxter/giftiga-vaxter-a-o/smorblomma/. Läst 3 november 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran - Smörblomma
- IPNI • International Plant Names Index
Wikimedia Commons har media som rör Smörblomma.
|