Richard Hejll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Richard Hejll, född 1889, död 1963, var en svensk översättare och kulturkritisk skriftställare som 1933 tog öppen ställning för nationalsocialismen. Han fortsatte livet ut att vara Hitlerbeundrare och förintelseförnekare.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Efter kandidatexamen vid Lunds universitet 1913 fortsatte Richard Hejll att studera för licentiatexamen men avbröt sina studier. Istället kom han att ägna sig åt författarskap och översättande.

Hejll uppges ha varit socialist och arbetarvän fram till 1912. Därefter gick han i värdekonservativ, nationalistisk och högerradikal riktning. 1915 publicerades hans första bok i vilken hans högeridéer redan är långt utvecklade. Efter andra världskriget publicerade han tidskriften Den enskilde: tidskrift för de ensamma (1945-1962) i vilken han fortsatte att försvara nazistiska ståndpunkter. [1]

Under perioden 1916-1934 var Hejll även verksam som översättare av filosofisk litteratur.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Egna skrifter
  • Människan och verkligheten: ovetenskapliga studier över den modärna vidskepelsen och över diktkonstens uppgift och betydelse (Björck & Börjesson, 1915)
  • Sann och falsk religiositet: en kritisk studie öfver det moderna fritänkeriet (Minerva, 1916)
  • Filosofien och människan: ovetenskapliga betraktelser (Bonnier, 1927)
  • Den andra synpunkten: (l’autre vue): försök till en livsåskådning (Bonnier, 1930)
  • Ragnarök: otidsenliga betraktelser (Eget förlag, 1932)
  • Att vara svensk: ett väckelseförsök (Eget förlag, 1941)
  • Den enskilde: tidskrift för de ensamma (Eget förlag, 1945-1962)
Översättningar
  • Sören Kierkegaard: Valda stycken ur Sören Kierkegaards tankevärld (Bonnier, 1916)
  • Tusen och en natt (översättning Hjalmar Bergman (del 1-3), Ernst Lundquist (del 4-5, 8-10) och Richard Hejll (del 6-7), Bonnier, 1918-1923)
  • Jean-Jacques Rousseau: Om samhällsfördraget eller Statsrättens grundsatser (Bonnier, 1919)
  • Jean-Jacques Rousseau: Tvenne avhandlingar om kulturen och människan (Du contrat social) (Björck & Börjesson, 1920)
  • Sören Kierkegaard: Fruktan och bävan: dialektisk lyrik (Frygt og bæven) ("av Johannes de Silentio", Björck & Börjesson, 1920). Ny uppl., reviderad av Stefan Borg, Nimrod, 1995
  • Immanuel Kant: Kritik av rena förnuftet (Ur Kritik der reinen Vernunft (Gleerup, 1922)
  • Meister Eckhart: Undervisande tal jämte andra predikningar (förord av Hans Larsson, Björk & Börjeson, 1922)
  • Francis Bacon: Essäer (Björck & Börjesson, 1924). Ny uppl. Daidalos, 1984
  • Henry Fielding: Historien om Tom Jones, ett hittebarn (Bonnier, 1925)
  • Anthony Ashley Cooper, 3:e earl av Shaftesbury: Moralisterna: en filosofisk rhapsodi utgörande en redogörelse för vissa samtal rörande naturalfilosofiska och moraliska frågor (Björck & Börjesson, 1926)
  • Sören Kierkegaard: Kierkegaard (urval och inledning, Bonnier, 1926)
  • Blaise Pascal: Tankar och smärre skrifter: jämte Voltaires anmärkningar av år 1734 (Bonnier, 1929)
  • Laurence Sterne: En sentimental resa genom Frankrike och Italien (Bonnier, 1931)
  • Oliver Goldsmith: Lantprästen från Wakefield (Bonnier, 1934)

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Conny Mithander ”Kärlek till en stor idé: Richard Hejlls väg till nazismen”. Ingår i Johan Kärnfeldt (red) I skuggan av samtiden: en vänbok till Sven-Eric Liedman och Amanda Peralta, 2006, Arachne nr 20, Göteborgs universitet, - 91-976239-0-3, s. 327-346.