Tusen och en natt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tusen och en natt
Originaltitel Hezār-o yek šab eller Alf leila wa leila
Originalspråk Persiska och arabiska
Utgivningsår 900-talet
Typ Sagosamling
För andra betydelser, se Tusen och en natt (olika betydelser).

Tusen och en natt (persiska: هزار و یک شب) är en samling sagor från Sidenvägen (i huvudsak persiskt, men även arabiskt, indiskt samt kinesiskt och grekiskt kulturområde). Ramberättelsen är att den sasanidiske vesirens dotter Scheherazade (Shahrzâd) skall tillbringa en natt med den persiske storkungen Shahriâr för att i gryningen avrättas. För att undgå döden berättar Scheherazade en saga för kung Shahriâr. Skickligt väver hon in en saga i en annan, och när gryningen kommer är kungen så spänd på hur det ska sluta att han låter Scheherazade leva ytterligare ett dygn. Hennes sagor varar 1 001 nätter, varefter Shariâr kapitulerar och gifter sig med henne. Det är också därifrån namnet till samlingen har kommit.

persiska kallas samlingen "Hezār-o yek šab" och på arabiska "Alf Lailah wa Lailah". Sagorna kan följas tillbaka till 900-talet e.Kr. Senare utgivare och översättare har dock bemödat sig att få ihop just 1001 berättelser bland annat genom att dela upp vissa sagor i flera berättelser samt att lägga till andra. Samlingen nådde Europa under tidigt 1700-tal genom fransmannen Antoine Gallands översättning.

litterära alster innehåller så mycket mer eller mindre förtäckta anspelningar på sex och våld som "Tusen och en natt". Verket var[förtydliga] populärt i Västeuropa på grund av berättelsernas intriger och de uppseendeväckande illustrationerna.

Kända berättelser ur samlingen är till exempel Aladdin, Ali Baba och de 40 rövarna, Adschid, Sinbad Sjöfararen, Anden i flaskan och Hassan repslagare.

I flera av sagorna spelar även många historiska personer en roll, så till exempel kalifen Harun al-Rashid. I berättelsen om Harun al-Rasjid finns det en man som heter Abul-Hassan. Varje dag står han på en bro och hälsar på dem han inte träffat förut för att sedan bjuda hem dem på middag. En dag bjuder han hem kalifen och då pratar Abul-Hassan om hur ond Kalifen som styr är. Hur dålig han är på att se saker. Harun al-Rasjid avslöjar sig inte som kalif och låter Abul-Hassan sedan bli kalif för en dag för att se om han gör det så mycket bättre.

Utgåvor på svenska[redigera | redigera wikitext]

Anna Wahlenberg bearbetade vid sekelskiftet 1900 om texterna till det då nystartade förlaget Barnbiblioteket Saga. Bearbetningen kom att omfatta 3 volymer med ett urval av sagorna. Senast 1990 kom samlingen ut i nya upplagor.

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Många av sagorna har filmatiserats enskilt, både som animerade filmer och som spelfilmer. År 2000 gjordes filmen Arabian Nights, som återberättar några av de mest kända sagorna och ramberättelsen om kung Shariar och Scheherazade.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]