Rodion Malinovskij

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rodion Malinovskij
Rodion Malinovsky 1.jpg
Född10 november 1898 (g.s.)
Odessa[1]
Död31 mars 1967[2][3][4] (68 år)
Moskva[1]
BegravdKremlmuren
MedborgarskapSovjetunionen och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vidMilitärakademin Frunze, Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, officer, författare
Befattning
Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet
Sovjetunionens försvarsminister (1957–1967)
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti (–)
BarnNatalja Malinovskaja (f. 1946)
Utmärkelser
Georgskorset, fjärde klass (1915)
Croix de guerre 1914–1918 (1918)
Georgskorset, tredje klass (1919)
Leninorden (1937)
Röda fanans orden (1937)
Leninorden (1941)
Suvorovorden, första klass (1943)
Kutuzovorden, första graden (1943)
Suvorovorden, första klass (1944)
Röda fanans orden (1944)
Storofficer av Hederslegionen (1945)
Tjeckoslovakiska krigskorset 1939–1945 (1945)
Croix de Guerre (1945)
Vita lejonets orden (1945)
Leninorden (1945)
Seiersordenen (1945)
Hedersmedborgare i Brno (1945)[5]
Guldstjärnemedalj (1945)
Sovjetunionens hjälte (1945)
Leninorden (1945)
Ungerska frihetsorden (1946)
Medaljen "För segern över Japan" (Mongoliet) (1946)
Moln och baner-orden (1946)
Överkommendör av Legion of Merit (1946)
Nasjonalflaggets orden (1948)
Ungerska folkrepublikens hedersorden (1950)
Röda fanans orden (1950)
Partisanstjärnans orden (1956)
Guldstjärnemedalj (1958)
Leninorden (1958)
Sovjetunionens hjälte (1958)
Süchbaatarorden (1961)
Republiken Indonesiens stjärna (1963)
Nationalhjälteorden (1964)
Ungerska folkrepublikens hedersorden (1965)
Folkets hjälte i Jugoslavien
Medaljen "För segern över Japan"
Medalj ”För segern över Tyskland i det Stora Fäderneslandskriget 1941-1945”
Medal of St. George
Jubileumsmedalj "30 år för sovjetiska armén och flottan"
För försvaret av Kaukasus
Jubileumsmedaljen "20 år med arbetarnas och böndernas röda armé"
Jubileumsmedalj "40 år för Sovjetunionens väpnade styrkor"
För försvaret av Odessa
Medal "For the Capture of Vienna"
Medalj "För försvar av Stalingrad"
Medal "For the Capture of Budapest"
Medal "In Commemoration of the Battle of Dukla Pass"
Namnteckning
Автограф Маршала Советского Союза Малиновского Р.Я.jpg
Redigera Wikidata

Rodion Jakovlevitj Malinovskij (ryska Родион Яковлевич Малиновский), född i Odessa i guvernementet Cherson i Kejsardömet Ryssland 23 november 1898, död i Moskva 31 mars 1967, var en rysk (sovjetisk) marskalk, arméchef och försvarsminister. Han utmärkte sig vid slaget om Stalingrad 1942–1943 och under de sovjetiska offensiverna i Öst- och Centraleuropa 1944–1945. Försvarsminister 1957–1967.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Malinovskij deltog som värnpliktig rysk soldat i första världskriget. Han deltog den ryska expeditionskåren som sändes till västfronten i Frankrike 1916. Han arresterades och sändes till Nordafrika för att ha propagerat bland sina kamrater för ett ryskt utträde ur kriget. 1918 återvände Malinovskij till Ryssland och anslöt sig till Röda armén. Under det ryska inbördeskriget steg han till regementschef.

Under spanska inbördeskriget var Malinovskij militär rådgivare åt den spanska regeringen.

Efter den tyska attacken på Sovjetunionen ledde Malinovskij olika förband i försvaret av Ukraina innan han tidigt 1942 fick befälet över Södra armégruppen. Denna lyckades inte stå emot den tyska våroffensiven och Malinovskij ledde Dongruppen och därefter 66:e armén i försvaret av Stalingrad. I slutet av 1942 fick han befälet över den starka 2:a gardesarmén som han ledde i den sovjetiska offensiva fasen av slaget om Stalingrad. Därefter ledde Malinovskij flera sovjetiska fronter (motsvarighet till armégrupp) genom Ukraina, Rumänien, Ungern, Österrike och Tjeckoslovakien. Efter segern i Europa deltog Malinovskij i besegrandet av den japanska armén i Manchuriet, Operation Augustistorm.

Malinovskij var även efter andra världskriget en ledande sovjetisk militär och efterträdde 1957 marskalk Zjukov som försvarsminister, en post han höll till sin död 1967.

I november 1964 gav Malinovskij upphov till en diplomatisk skandal mellan Sovjetunionen och Kina, då han uppmanade den besökande kinesiske premiärministern Zhou Enlai att avsätta Mao Zedong på samma sätt som Chrusjtjov avsatts i Sovjet. Den sovjetiska regeringen tog avstånd från Malinovskijs utspel, men episoden bidrog till att spä på Maos rädsla för att bli avsatt och förstörde Maos tilltro till den nye sovjetledaren Brezjnev.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), Малиновский Родион Яковлевич, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Малиновский Родион Яковлевич, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Rodion-Yakovlevich-Malinovskytopic/Britannica-Online, omnämnd som: Rodion Yakovlevich Malinovsky, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 11869604, omnämnd som: Rodion Yakovlevich Malinovsky, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.brno.cz.[källa från Wikidata]
  6. ^ Chang, Jung och Jon Halliday, Mao: Den sanna historien (Stockholm: Prisma, 2006), ss. 556ff.
  • Frankland, Noble (red.), (1989) The encyclopedia of 20th century warfare, ISBN 0-517-56770-9.
  • Chruščev, Nikita Sergeevič; Crankshaw Edward, Gripenberg Claës, Thulstrup Åke (1971). Chrusjtjov minns. Stockholm: Bonnier. Libris 7028 
  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Rodion Malinovskij.